Reflektioner om RUT

1. Reflektioner om RUT Lars Calmfors 28/5-2014 Riksdagens utredningstjänst

2. Frågor • Vilka typer av uppdrag utför RUT? • Hur och med vilken kvalitet utförs uppdragen? • I fråga om vilka uppdrag gör RUT mest nytta? • Kan något göras på annat sätt?

3. Studerade PM 2011-2013 • Arbetsmarknad • Beskattning • Samhällsekonomi • Kostnaderna för nyanlända flyktingar och anhöriginvandrare

4. Typer av uppdrag RUT 2010 Jag Enkla verklighetsbeskrivningar - lokala - kommunala/regionala - internationella Komplicerade/omfattande verklighetsbeskrivningar Offentligfinansiella effekter av olika åtgärder Olika åtgärders effektivitet för att uppnå olika mål Forskningsöversikter/forsk-ningsbaserade utredningar Rena forskningsuppgifter • Enstaka uppgifter • Systembeskrivningar • Effektbeskrivningar

5. Enkla verklighetsbeskrivningar • Nationella - Mediantiden för nyanländ invandrare få jobb - Sysselsättningsgradens utveckling • Lokala - Arbetsmarknadsutvecklingen i olika kommuner - Antal anställda ungdomar i olika kommuner - Sysselsatta i bemanningsbranschen i Kronobergs län

6. Komplicerade/omfattande verklighetsbeskrivningar • Bred arbetslöshet • Kunskap om barnfattigdom • Relativ och absolut fattigdom • Regler för avdragsgilla gåvor i olika länder • Nominella och effektiva bolagsskattesatser i olika länder • Löne- och vinstandelarnas utveckling i Sverige och andra länder • Kompletterande inkomstförsäkringar vid arbetslöshet • Långvarig arbetslöshet för ungdomar fördelade efter kön, utbildning och lön • Antal arbetstagare utsatta för vibrationer • Andel av arbetsgivare med lönebidrag som tecknat arbetsskade- försäkring • Skolresultat för invandrare/flyktingar/flyktingbarn

7. Forskningsöversikter/forskningsbase-rade utredningar • Undanträngningseffekter av arbetsmarknads-politiska program • Förutsättningar för båda föräldrarna att arbeta • Effekter på elpriser av högre skatt på kärnkraft och vattenkraft • Jämförelse ekonomisk utveckling i Sverige under 1990-talskrisen och i Tyskland, Italien och Grekland nu

8. Rena forskningsfrågor • Effekterna på den svenska räntan av ett eventuellt införande av euroobligationer • Sambandet mellan offentliga utgifter och tillväxt med mera

9. Typer av (offentliggjorda) utredningar • De flesta är enkla verklighetsbeskrivningar - ofta för enskilda kommuner/län/regioner • En hel del omfattande och komplicerade verklighetsbeskrivningar • Många frågor om de offentligfinansiella effekterna av olika skatte- och utgiftsförändringar • Anmärkningsvärt få frågor om effektiviteten i olika skatte- och bidragsförändringar för att uppnå olika mål • Få forskningsöversikter • Någon enstaka gång komplicerade forskningsfrågor

10. Allmän bedömning • Generellt hög klass på utredningarna - trots att många utförts på kort tid • Bra redovisning av relevant statistik - styrkor och svagheter med olika mått • Skillnad mellan uppföljning och effektutvärdering av arbetsmarknadspolitiska program • Stor förtrogenhet med olika källor - SOU - Af - IFAU - Finansdepartementet - OECD • Enstaka gånger kunde materialet ha kompletterats med mer forskningsmaterial - effekter av avtrappade jobbskatteavdrag (USA) - effekter av borttagna marginalskatter för höginkomsttagare (ESO, Finansdeparte- mentet) - effekter av skattekreditering gå från försörjningsstöd till arbete (Self-Sufficiency Project Kanada) - effekter av höjda a-kasseavgifter (Finanspolitiska rådet)

11. Offentligfinansiella effekter • Kompetent användning av FASIT - effekter på andra skattebaser (arbetsgivaravgifter, bolagsskatt, moms) - övervältring arbetsgivaravgifter • Inga beteendeeffekter (dynamiska) effekter - svårt, men problem att politiker tenderar negligera dem • Ibland verbal diskussion, ibland inte • Ibland är dessa effekter centrala, så analys utan dem blir sannolikt missvisande - kostnader för kommuner av rätt till heltid - förstärkt jobbskatteavdrag för ungdomar - höjd bolagsskatt för de fyra storbankerna - frivillig sambeskattning - avtrappat jobbskatteavdrag - kostnader instegs- och nystartsjobb för invandrare (besparingar försörjningsstöd m m) - förändrade regler starta-eget-bidrag (beakta också effekter på skatteintäkter och kostnader för arbetslöshetsersättning jämte hur antalet sökande påverkas)

12. Frågor om olika grupper/kommuner m m • Ofta bra jämförelser med ”riket” • Men inte alltid: - Hur fördelar sig de som fått RUT-avdrag mellan olika grupper? (Borde jämföras med gruppernas storlek) - antal personer som får försörjningsstöd i Gävleborgs län (andelar, kontroll för befolkningssamman- sättning?) - statligt anställda i glesbygd (procentuell utveckling och inte bara antal) • Viktigt att relevanta jämförelser görs konsekvent

13. Vad ska RUT göra? • Enkla verklighetsbeskrivningar måste sannolikt utgöra en stor del av uppdraget - kan partikanslierna själva göra mer av detta? • Med nuvarande resurser är kanske mer omfattande och komplicerade verklighetsbeskrivningar det område där RUT har en komparativ fördel - bred arbetslöshet - kunskap om barnfattigdom - relativ och absolut fattigdom - regler för avdragsgilla gåvor i olika länder - hur löne- och vinstandelar utvecklats i olika länder - kompletterande inkomstförsäkringar vid arbetslöshet - långvarig arbetslöshet för ungdomar fördelade efter kön, utbildning och lön - arbetstagare utsatta för vibrationer - skolresultat för invandrare/flyktingar/flyktingbarn

14. Beräkningar av offentligfinansiella effekter • Problem att beräkningarna är statiska och inte tar hänsyn till beteendeeffekter - stor risk att politiker tenderar att negligera beteendeeffekterna (dynamiska effekter) • Det ideala vore att redovisa kalkyler både inklusive och exklusive dynamiska effekter - Finansdepartementets modeller - Konjunkturinstitutets modeller • Minimikrav: alltid diskutera troliga beteendeeffekter och göra grova uppskattningar av hur dessa kan antas förändra resultaten

15. Fördelningseffekter av olika förslag • Önskvärt också här med dynamiska analyser • Önskvärt inte bara redovisa effekter för olika deciler utan också sammanfattande mått - Ginikoefficient - Relativ fattigdom - Percentilkvoter

16. Bör material som inte efterfrågats adderas för att analysen ska bli rättvisande? • Svåra avvägningar • I princip bör detta eftersträvas: men kan vara tidskrävande - direkt svar på uppdraget - handlingsberedskap genom att på eget initiativ ha gjort förberedande analyser - utföra uppdraget inom önskad tidsram men med senare komplettering

17. Exempel på var ytterligare material skulle kunna tillföras • Statens kostnader för nyanlända invandrare: tidsperiod, hela den offentliga sektorn • Budgeteffekter av förstärkt jobbskatteavdrag för ungdomar: önskvärt locka från studier? • Budgeteffekter av lägre moms för digitala tidningar: olika snedvridningar, uppmuntran av lobbying • Budgeteffekter av subventioner och skatteförändringar som avser bostadsmarknaden: utnyttjande av bostadsbeståndet, bostadsbyggande • Bolagsskattesatser i olika länder: samband mellan skattesatser och skatteintäkter • Förändring av sysselsättningsgraden: korrigeringar för demografin • Konsekvenserna av om kvinnor (invandrare) skulle arbeta lika mycket som män (infödda): utfall beroende på hur sådan förändring sker

18. Olika åtgärders effektivitet • Svaghet att det är så få (offentliggjorda) uppdrag om olika åtgärders effektivitet för att nå olika mål • Man frågar om de offentligfinansiella effekterna av olika förändringar som man vill föreslå men inte om åtgärdernas effektivitet - investeringsstöd för bostadsbyggande - socialavgiftssänkning för småföretagare - övergång till frivillig sambeskattning - slopad arbetsgivaravgift för unga lärlingar • Borde material om effektiviteten adderas även om det inte efterfrågas?

19. Förmedling av forskningsresultat • Fler forskningsöversikter (informations-PM) på eget initiativ • Tips om när det publicerats bra forskningsöversikter på andra håll • Forskarseminarier på relevanta områden • Knyta forskarpanel till RUT - återkommande granskning av analyserna - bollplank - biträda i vissa analyser • Anställning av fler doktorer? - grundläggande metodkunskap som kan utnyttjas på flera områden • Avstå från rena forskningsuppgifter

20. Sammanfattande slutsatser • Göra mindre av enkla verklighetsbeskrivningar (partikanslierna?) • Komparativ fördel komplicerade/omfattande verklighets-beskrivningar • Beakta i högre grad beteendeeffekter vid analyser av offentligfinansiella och fördelningsmässiga effekter av olika politikförändringar • Komplettera i större utsträckning efterfrågat material med icke efterfrågat material om det krävs för allsidig belysning • Var mer av intermediär mellan forskning och politik genom att ta fram mer av forskningsöversikter • Stärk kontakterna med forskarsamhället genom att anställa fler doktorer och att knyta en forskarpanel till RUT • Uppgradering av verksamheten kräver resurstillskott