Att tänka på vid registrering

1. Att tänka på vid registrering Johan Andersson Daniel Langhammer Anna-Lena Olsson

2. Syfte med genomgången • Användning av ”felaktiga” värden ger konsekvenser för: • Lantmäteriet/andra myndigheter & organisationer • RAÄ – IT • FMIS – förvaltning

3. Vad kommer vi att gå igenom • Redigering av äldre FMI-enheter • Kvalitetsmärkning • Händelser och referenser • Kartavisering • Geometrier • Lämningstyper

4. Redigering av äldre FMI-enhet • Överförd eller skapa sammansatt av enskilda objekt – använd äldre nummerserie vid överföring ett objekt (t.ex. 1:2) till ett annat (t.ex. 1:1). • Skriv in fritexter vid upprättning och ta bort beskrivning för nummer som inte berörs. • Tillägg ska finnas kvar.

5. Redigering av äldre FMI-enhet Gå igenom skannat inv. boksuppslag: Viktigt att föra över eventuella referenser. Kartavisering ska ut för de karttyper som där finns angivna, inklusive fastighetskartan. Skapa kartreferenser av akter inskrivna i inventeringsbok eller referensen skriftlig källa. Nyhet: Vid upprättning av äldre FMI-enhet ska referens skapas för RT90 registerkarta. Kartmaterial – Arkiv = ATA, Karttyp = övrig karta, Kartakt = FMR:s registerkarta + beteckning.

6. Konsekvenser av felaktigt upprättade objekt • FMIS är en relationsdatabas och gillar inte spretigt data. Enhetlighet förenklar vid körningar på specifika typer eller företeelser i databasen. • Data blir inte kvalitetssäkrat om upprättning inte sker enligt givna regler. • Användarvänligheten gentemot medborgarna försämras när informationen är brokig.

7. Kvalitetsmärkning Registreringsdatum: var noga med att kontrollera att det är samma datum som registrering görs. Varför: Vid sökning på historik slår funktionen mot det datum som användaren ser, d.v.s. registreringsdatum. Framöver kommer vi att ändra till maskindatum, men till dess måste man vara noggrann med registreringsdatum.

8. Kvalitetsmärkning Ursprungsdata: RAÄ forn och GDB-alfa lämnas ifred. Varför: Dessa anger postens ursprung vilket alltid är relevant. Kartunderlag: Vid ortofoto ska alltid skala anges. Om ortofoto ej används ska annat underlag användas och då lämnas skala tom. Varför: Otillåtna kombinationer av värden hamnar i Lantmäteriets fel-loggar och långa fellistor hamnar hos FMIS förvaltning. Attribution-NonCommercial-ShareAlike Foto: J. C. Derr (Flickr)

9. Kvalitetsmärkning Referenssystem: Sedan 2003 är SWEREF 99 Sveriges nationella referenssystem. Vid registrering anges detta eftersom kartbakgrunden i Intrasis ligger i SWEREF 99. Precis som förut. Mätmetod: Manuell inprickning eller GPS/DGPS. Medelfel: Beroende på ortofoto eller GPS/DGPS. Varför: Lantmäteriet får fel-loggar och skickar listor till FMIS förvaltning för upprättning. Vid många fel-poster går flera timmar till kontroll, tid som hade kunna lagts på andra åtgärder för att upprätthålla kvalitén i databasen.

10. Kvalitetsmärkning Digitaliseringsmetod: Skärmbildsdigitalisering. Denna generalisering har gjorts för att slippa fel-poster i Lantmäteriets loggar, då detta fält ofta hanterades felaktigt. Osäker utbredning: Ej synlig lämning ovan mark, t.ex. boplatser eller andra lämningar i t.ex. åkermark. Synliga lämningar ska ha en minsta kända begränsning. Varför: Boxen ger en signal till lantmäteriet om att lämningen ska tryckas med (R). Kvalitetshöjd & fritext granskad: Ska alltid göras i samband med upprättning av äldre FMI-enhet. Textkommentar i kvalitetsmärkning tas bort.

11. Händelser och referenser Källhänvisningar: Viktigt vid namnbelägg, namnavisering och referens måste finnas. Händelsen anmälan: Anmälan är i detta sammanhang en till RAÄ inkommen handling. Anmälningar som t.ex. inkommit till ett länsmuseum kan skrivas in under referens, t.ex. DM 120/10 (Dalarnas museum).

12. Händelser och referenser Vad händer om händelser och referenser används på fel sätt?: Frågor och körningar i databas är ibland riktade till värden i händelser. För att algoritmer ska ge rätt resultat måste data behandlas på ett likvärdigt sätt. Exempel 1: En KML-utredning har gjorts med FältGIS. Inget KML-beslut har kopplats till utredningen. Vid körning med avsikt att identifiera alla objekt i FMIS som berörs av en utredning med KML-beslut, identifieras inte alla objekt som ska ha denna koppling. Frågan kan komma från t.ex. en myndighet eller vid uppföljning inom RAÄ.

13. Kartavisering • Liksom att antikvarisk bedömning är rätt är det oerhört viktigt att lämningen aviseras på rätt sätt till fastighetskartan och därigenom fastighetsregistret. Se alltid till att dubbelkolla att alla värden ser bra ut. • Ett säkerhetssystem är de rutiner som satts upp av RAÄ och Lantmäteriet, men många fel ger upphov till fellistor som många gånger måste gås igenom manuellt. Attribution-NonCommercial Foto: Darwin Bell (Flickr)

14. Geometrier FMIS ska i dagsläget inte användas för kartering: Om man ändå har haft uppdrag att dokumentera t.ex. alla gravarna till ett gravfält så finns möjligheten att länka t.ex. en plan i form av en bild (bildreferens). Däremot ska inte gravfältets komponenter geometrisättas i FMIS. Undantaget är främst fångstgropssystem där de ingående komponenterna får geometrisättas. Följ den arbetshandling som finns kring geometrier och aviseringsprinciper. ”Fiskstjärtar” ska ej förekomma, dubbelkolla alltid polygonens brytpunkter om misstanke finns.

15. Lämningstyper Enkla lämningstyper är enkla och sammansatta är sammansatta. Hybrider ska inte förekomma, och eventuella behov av nya kombinationer måste diskuteras med ansvariga för arbetet med Riksantikvarieämbetets lämningstypslista. Enskilda och statliga byggnadsminnen som finns i FMIS ska inte uppdateras sedan ett beslut från år 1996. Även byggnad annan och hembygdsgårdar ska i fortsättningen inte uppdateras.

16. Namnavisering • Om övrig kulturhistorisk lämning som ska namnaviseras, men endast markeras med yta ska namnet sättas på rekommenderat namn och fastighetskartan ska endast vara ifylld för namnavisering. Kartavisering lämnas blankt. • Meddelande från Lantmäteriet: Det är önskvärt att nya kulturnamn aviseras, namn som redan finns på kartorna kan hos lantmäteriet ligga i fel skikt (t.ex. ett klassat som naturnamn vilket primärt ska ses som ett kulturnamn). Sådana namn ska aviseras som rekommenderat namn.

17. Att tänka på ▪ Bevakningsobjekt – skriv en antikvarisk kommentar ▪ Bebyggelselämningar t.ex. Torplämningar som ges antikvarisk bedömning fast fornlämning – redovisa alltid referenser ▪ t.ex. Fångstgrop som ges antikvarisk bedömning Bevakningsobjekt eller Övrig kulturhistorisk lämning. Ge en förklaring/motivering ▪ Antikvarisk kommentar: ”Bild nr 1203-1209. Inga speciella åtgärder behövs.” Obegripligt ▪ ”Område med stenbrott, ca 100x20-45 m (VNV-ÖSÖ), bestående av 6 brottytor, talrika vallar med skrotsten, varav 1 är särskilt långsträckt. För beskrivning av de enskilda lämningarna se under respektive komponent.” Ge alltid en beskrivning i huvudkomponenten ▪ Orienteringsuppgifter ges alltid från en fast, identifierbar punkt eller linje. (inte från körspår, ungskogsbestånd, växande träd…)

18. Frågor?