Högskolesamarbete ur Nordiska Ministerrådets perspektiv

1. Högskolesamarbete ur Nordiska Ministerrådets perspektiv Åbo 8.11.2011 Kai Koivumäki Seniorrådgivare kkoi@norden.org

2. Innehåll • Vad är Nordiska Ministerrådet och Nordiska Rådet? • Högskolesamarbete ur NMR:s perspektiv

3. Vad är Norden? Fem länder • Danmark • Finland • Island • Norge • Sverige och de tre självstyrande områdena • Färöarna • Grönland • Åland Omfattar åtta tidzoner Cirka 25 miljoner invånare (2007)

4. Vad kostar det nordiska samarbetet? • Ca. 35 danska kronor per invånare • 840 miljoner i samlad budget Fördelningsnyckel* • 22,9% Danmark • 18,1% Finland • 1,1% Island • 25,2% Norge • 32,7% Sverige *2007

5. Nordiskt samarbete genom två organisationer: Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet • Nordiska rådet bildades 1952 och är de nordiska parlamentarikernas samarbetsforum.  • Rådet har 87 medlemmar som representerar de fem länderna och de tre självstyrande områdena. Rådsmedlemmarna sitter i ländernas parlament, nomineras av respektive parti och väljs av parlamentet. Direkta val till Nordiska rådet förekommer således inte.

6. Nordiska rådet leds av ett presidium och möts sedan 1996 till en ordinarie session på hösten. • Det löpande politiska arbetet i Nordiska rådet sker i fem utskott- Kultur- og utdanningsutvalget- Velferdsutvalget- Medborger- og forbrukerutvalget- Miljø- og naturressursutvalget- Næringsutvalget

7. Nordiska Rådets session 1.-3.11.2011 Köpenhamn Utbildningsområdet: • Nordplus • MR-Us strategi: redogörelse • Forskningssamarbete: Pågående utredning om forskningen i Norden (kommer ut i november) • Mobilitet

8. Övergripande om Nordiska Ministerrådet • De nordiska regeringarnas samarbetsorgan, bildat 1971. • Statsministrarna har det övergripande ansvaret för det nordiska samarbetet. • Samarbetsministrarna (MR-SAM) koordinerar med hjälp av tjänstemän i den nordiska samarbetskommittén, NSK. • Ordförandeskapet växlar mellan de fem nordiska länderna och löper på ett år. De självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland deltar också i samarbetet.

9. Regeringarnas samarbete • Ministerrådet för näringsliv, energi och regionalpolitik • Ministerrådet för arbetsliv • Ministerrådet för fiskeri och havsbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk • Ministerrådet för jämställdhet • Ministerrådet för ekonomi- och finanspolitik • Ministerrådet för kultur • Ministerrådet för lagstiftningsfrågor • Ministerrådet för miljö • Ministerrådet för social- och hälsopolitik • Ministerrådet för utbildning och forskning • Samarbetsministrarna

10. The Nordic Council of Ministers - NCM • NCM secretariat in Copenhagen, offices in St. Petersburg, Kaliningrad, Tallinn, Riga og Vilnius. • Information points in Murmansk, Archangelsk og Petrozavodsk • Norden in Focus (information offices) in all capitals. • 18 institutions and many associated institutions • A yearly budget around 130 mill EURO, about 50% for knowledge and innovation

11. Norden är också… • The worlds 7th? largest economy • A research and innovation area - a true part of ERA - and promote free movement of knowledge • A leading educational area in Europé

12. MR-U (Ministerrådet for Utdanning og forskning) NMRs sekretariat Avdeling for Kunnskap og Velferd EK-U (Embetsmannskomiteen for Utdanning og forskning) NordForsk Nordisk Skole Samarbeid (NSS) Voksnes Læring (SVL) Rammeprogram: NordPlus Ekspertgruppen Nordens Språkråd Høyere Utdanning (HÖGUT) Ad hoc - Forskning Institusjoner og Samarbeidsorganer NordVulk Nordita NIAS NSI NIS m.fl. Arbeids- og ekspertgrupper (IT, med baltiske land m.fl.) Nordisk samarbejde

13. MR-U:s strategi Utveckla välfungerande, gränslösa, nordiska utbildnings-, forsknings- og innovationsområden; för att säkra att Norden blir föregångsregion för kompetensutveckling och forskning av hög kvalitet. Säkra en effektiv och flexibel, gemensam arbetsmarknad och tillgång till kompetent arbetskraft. Främja Nordens konkurrenskraft, bland annat genom grön tillväxt. Främja nordiskt deltagande och inflytande på den globala arenan. Vidareutveckla gemensamma värderingar, som är grunden till en nordisk språk- ock kulturidentitet och de nordiska ländernas samhällsmodeller.

14. Etablerade instrument på den nordiska nivån Utbildning: Mobilitet, nätverk och projekt Forskning A strong Nordic Research and Innovation Area as a part of ERA Innovation Specialised and targeted Nordic Energy Research Nordregio NORDUnet Infrastruktur R&D och utbildning 16.9.2014 14

15. ”Globaliseringsinitiativet”

16. 19.6.2007 - Nordic premiers meet at Punkaharju to promote more skilled, visible and thriving Nordic region Nordic premiers held their summer meeting on 18 and 19 June at Punkaharju. The premiers shared a positive attitude towards the opportunities and challenges of globalisation for the Nordic countries. They want to utilise these opportunities and meet the challenges by developing further the Nordic model, the fundamental parts of which are citizens’ future welfare, competitiveness of enterprises, employment and economic growth, as well as a common culture and investment in sustainable development. The premiers also want develop the strengths of the Nordic countries, the high-standard and extensive education system, expertise and research work, the ability to utilise information technology, as well as creative implementation of innovations. Therefore, the premiers agreed to launch a new Nordic endeavour in globalisation. The synergy benefits of the work carried out at the European and regional level will be utilised in the implementation. More profound co-operation with the Baltic countries reinforces the competitiveness of the entire Baltic Sea region and increases opportunities to utilise globalisation.

17. Nordisk samarbejde

19. Utbildningsforskning (ca 90 MDKK) • Nytt program från 2012 • Administreras av NordForsk

21. Nordic Master in Gerontology Nordic Master in Plant Pathology Nordic Master in the Religious Roots of Europe Nordic Master in Marine Ecosystems and Climate Nordic Master in Innovative Sustainable Energy Engineering Nordic Master in Innovative Information and Communication Technologies 2011 – sammanlagt 16 program 2012 – ny utlysning www.siu.no Nordisk samarbejde

22. Kunskapstriangelnätverk(del av globaliseringsinitiativ) • METIS: att stärka, förbättra och effektivisera kommersialiseringsverksamheten vid universiteten i Norden • NORDTEK: Det nordiska rektorsmötet för de tekniska högskolorna; att skapa en arena där nordiska kunskapstrianglar kan etableras. Fokusområden utgörs av Industridesign och välfärdsteknologi. • Culture-KICK: att underlätta utbyte av existerande nordisk forskning och kunskap inom design • NeRo: fokus ligger på att utveckla nätverk och roadmap for välfärdsteknologi inom hälsosektorn • + Ett generellt nätverk

23. Annat som pågår… • Profilering av nordiska högskolor; en nordisk tillämpning av ”U-Multirank” (CHEPS) • Utredning av studieavgifter • Studieavgiftsgruppen • ENIC/NARIC-nätverket: erkännande av examina

24. Norges ordförandeskap av NMR 2012 • Norge kommer att vara aktivt och ta initiativ gällande bättre samspel mellan utbildning, forskning, och innovation speciellt inom hälsa och välfärd och grön tillväxt • T.ex. aktivt deltagande i arbetsliv och samhälle, ”välfärdsyrken”, framtidens kompetenser, främjande av otraditionella yrken, forskning, språkpolitik, etc.

25. Från globaliseringsinititiativ till nya fokusområden från 2013 • Potentiella fokusområden (diskuterade men ej bekräftade!): • Kunskap för grön tillväxt: klimatrelaterad utbildning och • forskning • 2. Framtidens kompetenser: omställningskapacitet både på • den samhälleliga och individnivån, entreprenörskap, • utveckling av skapande brascher, samarbete med arbetsliv... • Hälsa och välfärd: ökad kvalitet inom professionsutbildningar, • att öka intresset för hälso- och välfärdsutbildningar, • välfärdsteknologi, klinisk forskning, utveckling av registerdata • och biobanker...

26. Frågor… • Är det nordiska samarbetet tillräckligt synligt och genomskinligt? • Hur borde man utveckla det nordiska samarbetet? • Relationen Norden – EU: vad är nordiskt, vad är europeiskt? (det nordiska mervärdet?) • Yrkeshögskolor/professionella högskolor och det nordiska samarbetet?