Det Goda Föräldraskapet Konceptet för föräldrastöd i Växjö

1. Det Goda FöräldraskapetKonceptet för föräldrastöd i Växjö

2. Fram till idag…. • En god start • En ”kick-off” som gett mersmak • Början på en kartläggning av föräldrastöd i länet • Bra samarbete mellan Växjö och Örebro

3. Något att fundera över…. • Spretigt. ”låt alla blommor blomma” • Ingen sammanhållen idé med föräldrastödsarbetet • Vilka typer av föräldrastöd ska vi premiera? • Vilka värderingar ska genomsyra vårt gemensamma arbete? • Vi måste jobba snabbare om vi ska se resultat. Redan den här terminen måste vi ta beslut för att ha styrfart under hösten.

4. FHI. Man är oroligt för: • kvaliteten • spretigheten • brist på bärande ideer • långsiktigheten

5. Påverkar detta vårt arbete? HUR påverkar det vårt arbete?

6. Låt oss komma med några tankar Låt oss först slå fast SYFTET med vårt arbete

7. Syfte Att ge så många föräldrar som möjligt i länet information, råd och/eller utbildning om hur de kan främja en god utveckling hos sina barn.

8. Syfte Att ge så många föräldrar som möjligt i länet information, råd och/eller utbildning om hur de kan främja en god utveckling hos sina barn.

9. Så många föräldrar som möjligt Vi måste ha en kraftfull marknadsföring av vårt arbete

10. Vårt arbete måste synas Detta kommer att kräva ett antal möten. Det är möjligt att vi behöver engagera professionella. • Strategiska pressmeddelanden till massmedia • Internet • Reklamplats (Monitorer i kassaköer) • Engagerande information på föräldramöten • Folder från lärare (delas ut vid individuella samtal)

11. främja en god utveckling Tyngdpunkten är aktiviteter som explicit syftar till att premiera en god utveckling

12. främja en god utveckling Aktiviteterna ska bygga på värden som omfattas av föräldrar i gemen

13. Aktiviteterna: • ska fungera stödjande för de flesta föräldrar • ska bottna i de värderingar om föräldraskapet som finns i Sverige

14. Många av de föräldrastödsprogram som används runtom Sverige har inte det primära syftet att befrämja en god utveckling Det uttalade syftet är att minska beteendeproblem hos barnet

15. De här programmen utvecklades på 80-talet och framåt • Klinisk praxis • Förebyggande program riktat mot riskgrupper – manualstyrda, rollspel • Används nu alltmer i universell prevention. • Grundtanken är att föräldrar har problem i sitt föräldraskap. De vill ha hjälp. Programmen hjälper till att minska problemen.

16. Exempel: • KOMET • Cope • Otroliga åren • Föräldrakraft • Föräldrastegen • Steg för Steg De var ursprungligen ämnade för kliniska grupper, men anpassades till normalpopulationer

17. Med syftet att ge så många föräldrar som möjligt i länet information, råd och/eller utbildning om hur de kanfrämja en god utveckling hos sina barn: ska vi kanske undvika program som utgår från idén att det finns problem som behöver åtgärdas ska vi systematiskt använda och utveckla program som har en befrämjande inriktning

18. Exempel på sådana program: • Active Parenting • Ömsesidig respekt • ICDP eller ”Vägledande Samspel” • Tematiska, samtalsbaserade föräldramöten • ÖPP • Internetbaserad kurs för att främja en god utveckling • Friskvård för parrelationer, Prep • Webbportal

19. De program som vi ska använda bör vara sådana som …….. • söker att befrämja positiva föräldra-barn relationer • söker åstadkomma bättre kommunikationer mellan föräldrar och barn (aktivt lyssnande) • arbetar med problemlösning, konfliktlösning, och hantering av känslor i familjen • engagerar familjer i aktiviteter som främjar familjesammanhållning och engagemang

20. främja en god utveckling Aktiviteterna ska bygga på värden som omfattas av föräldrar i gemen

21. En del säger så här: • Det är viktigt med erfarenhetsutbyte mellan föräldrar. Bara genom att lyssna på hur andra föräldrar har det så kan man lära sig något nytt. • Dialogen föräldrar emellan är viktig. Att främja en dialog lär föräldrar att det finns många olika sätt att se på föräldraskapet. • Det här sättet att tänka sätter fokus på erfarenhetsutbyte och dialog. Något vi alla vill ha.

22. Andra säger så här: • Det är självfallet viktigt med erfarenhetsutbyte mellan föräldrar. När man lyssnar på hur andra föräldrar har det så lär man sig något nytt. • Men vem lyssnar man på? Är det alldeles säkert att föräldrar som har en barnfrämjande syn kommer att vara dem som driver den här dialogen? Är det inte mer troligt att det är föräldrar som är frustrerade och vill ventilera detta på dessa möten. • Är det alldeles säkert att erfarenhetsutbytet och dialogen leder fram till något positivt? • Det finns!! mycket forskning som visar att om föräldrar med problem blir tongivande så kommer deras råd att snabbt slå igenom. • Det finns ingenting som GARANTERAR att ett barncentrerat föräldraskap kommer att bli slutresultatet när föräldrar med problem och föräldrar utan problem träffas. • Allt kan hända. Vi har ingen kontroll på det.

23. Under de sista tio åren har strukturerade föräldrastödsprogram växt fram • De har visat sig ha betydligt större möjligheter att påverka föräldrars sätt att förhålla sig till sina barn än tidigare föräldrastödjande verksamheter. • Att utbyta erfarenheter (delaktighet och dialog) mellan föräldrar var ett viktigt inslag i tidigare föräldrastöd. Det är sannolikt viktigt. Men det finns inte mycket i litteraturen som visar att detta förändrar föräldrarna. • strukturerat föräldrastöd har påvisbara effekter • Men låt oss se närmare på de grundläggande värden som finns i många program

24. Ska bottna i de värderingar om föräldraskapet som finns i Sverige Hur ska vi tänka om detta?

25. Ska bottna i de värderingar om föräldraskapet som finns i Sverige • Det är många olika föräldrastödsprogram som används i Sverige i klinisk praxis och som överförts till universell prevention. • Några av de mest vanliga är Komet, Cope, Otroliga Åren, Föräldrakraft, Föräldrastegen, och Steg för steg. • De här programmen är beteendeorienterade och baserade på inlärningsteori. • Komet är exempelvis den svenska varianten av Gerald Patterson’s Parent Management Training.

26. Det har riktats kritik mot dessa program. • Kanske mest uttalad är den kritik som barnläkaren Lars H. Gustafsson riktat mot användningen av ”time-out”. • Gustafsson ser ”time-out” som en bestraffningsmetod som inte passar svenska förhållanden. Time-out går stick i stäv emot det sätt att tänka och tycka om föräldraskapet som finns i Sverige.

27. Man har internationellt riktat kritiken vidare än så. • De flesta av oss vuxna anser säkert att vi ska älska våra barn obetingat i alla lägen. • En del har kritiserat de beteendeinriktade programmen för att de skapar ett ”betingat föräldraskap”. Föräldrarna lär sig att de ska negligera barnet när barnet gör något som de inte gillar. De ska belöna barnet när barnet gör det som föräldrarna gillar. • Kritiker har sagt att det här ett annat ord för kontroll. Genom att negligera vissa beteenden och belöna andra kontrollerar föräldrarna barnets beteende. Barnet måste vinna föräldrarnas kärlek.

28. Ett angränsande exempel. • Det är många ungdomar som säger att deras föräldrars värme och öppenhet gentemot dem är beroende på hur de klarar sig i skolan. • Går det bra är föräldrarna vänliga och stödjande. Går det sämre känner de snarare kyla och avstånd. • Forskning har visat att det här har ett pris. Barn som har föräldrar som reagerar på detta ”betingade” sätt sluter sig och uttrycker mer fientliga attityder till föräldrarna än andra barn. Den glädje och lycka de känner när de berättar om att de lyckats bra på en skrivning är kortlivad. Lyckas de sämre känner de skuldkänslor.

29. Ett föräldraskap som bygger på belöningssystem är något som många svenska föräldrar kanske inte ställer sig bakom. • Men detta är något som finns i beteendebaserade program som används i Sverige. Gängse förekommande program bygger på beteendeprinciper (inlärningsteori eller social inlärningsteori i vid bemärkelse). • Det innebär att man arbetar med positiva och negativa förstärkningar som minskar sannolikheten för att barns och ungdomars negativa beteende uppträder eller eskalerar.

30. Det finns alternativ. • CONNECT är ett riktat program och är ett annat exempel. Vi beskriver det här för att visa på ett annat sätt att tänka. • Målet i CONNECT är att hjälpa föräldrar att utveckla känslighet och reflektioner i föräldraskapet. • CONNECT bygger på anknytningsprinciper

31. Ett exempel • Om ungdomarna kommer hem arga och sura och skriker åt föräldrarna, då lär sig föräldrarna i Connect-träning att försöka se beteendet från barnets utgångspunkt. • De lär sig inte vad beteendeprogram rekommenderar: Ignorering. • Föräldrarnas öppningsreplik är inte ”Sluta upp med det där” eller ignorerande. Det är ”Jag ser att du är arg och frustrerad. Vad har hänt? Kan vi tala om det?” • Så på frågan ”Vad gör föräldrarna om barnet gjort något som de inte gillar”, är svaret i Connect att pratar om den med barnet på en gång, de vill uppriktigt förstå varför barnet gjorde som det gjorde, de försöker förstå hur barnet tänkte och tyckte, de försöker att prata ut utan att skapa nya konflikter, och de är tydliga i vad de tycker, men är öppna för att diskutera.

32. Vi tar inte upp detta för att polarisera eller säga att vissa program är bättre än andra Vi vill säga att i framtiden kommer föräldrar på ett helt annat sätt än tidigare att fundera kring de värderingar de har om föräldraskapet när de väljer föräldrautbildningar.

33. Vår grundsyn är att universella program så mycket som möjligt behöver vara promotiva (befrämja en god utveckling) De ska inte automatiskt utgå från tanken att det redan finns problem som föräldrarna behöver ta itu med. De måste handla om vad föräldrar kan göra för att befrämja en god utveckling. Vi ska fundera mer på användningen av riktade program när det rör universell prevention. De utgår från att det existerar problem. Det är inte alls säkert. Det här har många bottnar

34. Våra slutsatser • Använd så långt det är möjligt främjande universella program i Växjö. • I den mån som insatser ska riktas mot föräldrar som har problem med sitt föräldraskap – använd program som är befrämjande och anknytningsskapande (exempelvis Connect).

35. Ett sammanhållet koncept för DetGoda Föräldraskapet Hur ska det formuleras?

36. Vårt övergripande syfte är att ge så många föräldrar som möjligt i länet information, råd och/eller utbildning om hur de kan främja en god utveckling hos sina barn. Målgruppen är alla föräldrar som har barn i åldrarna 0-17 år

37. Vi vill erbjuda insatser i olika miljöer: • Skola (ex. Tematiska föräldramöten, ÖPP) • BVC (ex. Ömsesidig respekt) • Fritid (ex. AP, Connect, Prep, Webb)

38. Vi vill utveckla föräldrastöd i kommunen som bygger på de värderingar som omfattas av de flesta föräldrar. Detta föräldrastöd behöver så mycket som möjligt behöver vara promotiva. De handlar om vad föräldrar kan göra för att befrämja en god utveckling. Om syftet är riktade insatser bör programmen vara befrämjande och anknytningsskapande.

39. En summering så långt

40. Föräldrastödjande aktiviteter i Växjö: • bottnar i de värderingar om föräldraskapet som finns i Sverige • har barnet i centrum. • fungerar stödjande för de flesta föräldrar • har en ordentlig dos av promotion: Hur kan vi stärka föräldrar (snarare än Hur kan vi motverka existerande problem?)

41. Konceptet • Alla föräldrar • Många miljöer • Främjande föräldrastöd • Barnet i centrum

42. Vad gör vi härnäst?

43. Att vänta på att kommunerna ansöker om bidrag är sannolikt inte den optimala strategin. Vi behöver bli mer proaktiva. • Att sätta tillit till att kommunerna faktiskt ansöker sätter oss i en situation där takten på vårt arbete bestäms av andra. I ett katastrofscenario händer ingenting. Allt står stilla. • Det är ganska troligt att kommunerna vill fortsätta att göra det de gjort tidigare. Inget nytänkande. • Spretigheten består. Kronoberg 2012 blir en kopia av Kronoberg 2010, beroende på att man i enskilda kommuner inte känner till de verktyg som existerar. Man fattar sitt val ad hoc.

44. Vårt förslag • Formulera syftet med vårt arbete. Det kommer att styra arbetet. • Formulera en vision framåt. Den visionen säger något om vad vi ska göra – och vad vi inte ska göra. • Ta fram och synliggör de verktyg som kommuner i länet kan använda. • Informera kommunerna om syftet, visionen och verktygen. • Hur kan vi hjälpakommunerna att använda hela konceptet? • Var proaktiva!!

45. Vi ska gå från att vara mottagare till att vara informatörer • Utarbeta en skrift som redovisar syfte, vision och konkreta verktyg. • Tala med kommunerna i länet om hur de på bästa sätt kan använda detta. Här behövs en kommunikatör. Hannas arbete ska inriktas mot detta. • Tala med kyrkan, SFI, bildningsförbunden, socialtjänst, BuP, o.a. om grundideerna. Förankra.

46. Från och med nu ska vi se till att vi äger verktygen. • Vi ska utbilda människor att vara ledare för de aktiviteter som vi stöder. • Vi ska dra igång aktiviteter redan under september. Vi ska kunna peka på att vi faktiskt gör något på bred front.

47. Vi ska nu marknadsföra oss. Föräldrar behöver känna till att dessa aktiviteter existerar. • Kontakta de lokala tidningarna. De ska bli våra medarbetare. Det är via media som vi når ut till föräldrar. • Använd alla tänkbara kanaler för att nå föräldrarna i Kronoberg. De ska känna till vad vi gör. • Satsa på ett större evenemang en gång per termin.

48. ”Föräldrarnas dag” genomförs en söndag i oktober. • Vi genomför denna dag samtidigt i fyra kommuner: Alvesta, Ljungby, Växjö och Älmhult (140.000 innevånare) • Dagen ska riktas till alla föräldrar. Massor med olika aktiviteter. Ska marknadsföras i alla tänkbara media. • stand-up komiker; forskare berättar om föräldraskap; praktiker berättar om föräldrastödjande aktiviteter; musik av barn och ungdomar; bokmässa; hamburgare och korv; intervjuer av ”viktiga” personer (ex. Lars H. Gustafsson); om föräldraskap hos invandrande föräldrar; hur var det att vara förälder för 100 år sedan – en historiker ger besked; xxxxxxxx

49. ”Föräldrarnas dag” genomförs en söndag i oktober. • Det är HÄR vi når många föräldrar. • Det är HÄR som vi kan attrahera föräldrar att fundera på att ta del av våra aktiviteter. • Vi ska vara aktiva och dela ut information. Tala om att vi har en egen hemsida (den ska finnas utvecklad då). • Fortsätt med att via skolorna ge information om vad som hände på ”Föräldrarnas dag” till alla föräldrar. Ge dem en folder om Det Goda Föräldraskapet och hur de kan använda de aktiviteter som existerar. • Lokalpressens skriverier kan inte underskattas. Vi måste mynta konceptet ”Det Goda Föräldraskapet”. Vi måste tydligt förankra kopplingen mellan praktik och teori – kommunala aktiviteter och universitetets arbete.

50. Utveckla snabbt vår hemsida. Den ska existera i slutet av augusti. • Den ska innehålla information. ”Vad kan föräldrar göra?”; ”Vad ska föräldra undvika?”; ”Vad är anknytning?”; ”Råd till föräldrar” • Den ska kunna vara en ”fråga-svar” sida. • Den kan vara av blogg-typ • Den kan ge en föräldraträning via Internet (Gustav)