En sektorsövergripande biogasstrategi

1. En sektorsövergripande biogasstrategi Nanna Wikholm Naturvårdsverket Klimatavdelningen Energi- och transportenheten Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

2. Om uppdraget • Energimyndigheten fick i uppdrag av regeringen att utveckla en sektorsövergripande biogasstrategi tillsammans med Naturvårdsverket och Jordbruksverket • Rapporterades till regeringen 31 augusti efter ett års arbete • Långsiktig strategi - föreslå åtgärder som på lång och kort sikt ökar användningen av biogas • Gemensam plattform för framtida utvecklingen vad avser produktion, distribution och användning av biogas i Sverige Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

3. Forts…… • Olika sektorers insatser ska samverka och inriktas mot gemensamt formulerade prioriteringar om användning, system etc. som sammantaget bidrar mest samhällsekonomiskt till de redan fastslagna politiska målen • Särskilt ska beaktas kostnads- och energieffektivitet, transportsektorns fossilberoende, miljömålen, utvecklingen av relevanta initiativ inom EU och internationellt samt svensk industris konkurrenskraft • Förslagen får totalt sett inte påverka statens utgifter, utan rymmas inom befintliga anslag • Utredningen har avgränsat sig till biogas från rötning Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

4. Naturvårdsverket och biogasen • Bra för flera av de svenska miljökvalitetsmålen – men all biogas inte lika bra, fokusera för att få ut mest miljönytta • Ansvar för avfallspolitik – God bebyggd miljö • Ansvar för klimatpolitik och övriga miljömål t.ex. Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Frisk luft • Hanterat stödsystem – Klimp, LIP, pumpbidrag - som givit över 1 miljard kronor till biogas under en 10-årsperiod Energimyndigheten – ansvar för hållbart energisystem och nu 170 miljoner kronor till teknikutveckling för biogas Jordbruksverket – levande landsbygd, rötning av stallgödsel Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

5. Värdekedjan och samhällsnyttan • Lönsamhet och samhällsnytta högst för avfall i tätorter • Lönsamhet och samhällsnytta lägst för odlade biogasgrödor • Samhällsnyttan är kopplad till produktion och inte användning • Ekonomin generellt bättre för kraftvärme än för drivmedel Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

6. Biogas från rötning av avloppsslam • Stora strömmar som kan nå låga kostnader • Relativt väl utbyggt, men bl.a. optimering kan ge ökad produktion • Ytterligare miljöfördelar, utöver bioenergi, i minskade metanutsläpp och kretslopp av växtnäringsämnen, som dock försvåras av föroreningar Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

7. Biogas från rötning av biologiskt avfall, såsom matavfall, avfall från livsmedelsindustri • De mest attraktiva substraten redan ianspråktagna • Matavfall kan öka ett antal hundra GWh • Möjliggör kretslopp av växtnäringsämnen – öka drivkrafter för detta • Övergång från kompostering och ökad utsortering av matavfall Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

8. Biogas från rötning av stallgödsel • Stora miljöfördelar med minskade metanutsläpp, mer bioenergi och möjligheter till minskat växtnäringsläckage • Låg lönsamhet • Förslag på nytt stöd i storleksordningen 20 öre/kWh Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

9. Biogas från rötning av odlade grödor och växtodlingsräster • Miljöfördelar som annan bioenergi • Låg lönsamhet på grund av höga kostnader för odling och transporter • Samrötning med t.ex. stallgödsel kan öka utbyten • Justering i stöd till vallodling - även för biogasproduktion Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

10. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

11. Lönsamheten kan förbättras genom • Ökat värde på rötresten • Uppströmsarbete för renare rötrest • Forskning på förädling till attraktiv produkt • Ekonomiska incitament för återföring före mineralgödsel • Fortsatt certifiering • Samrötning • Samarbete mellan aktörerna • Driftoptimering • Bättre tillgång till marknad (el- ,gas- och fjärrvärmenät) • Teknikutveckling Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

12. Användning av biogas Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

13. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

14. Slutsatser om användning av biogas • Biogas i fordon har en fördel i stadsmiljö på grund av minskade utsläpp av partiklar men i övrigt inga tydliga miljö- och klimatfördelar mot användning för el- och värmeproduktion • Biogas som drivmedel gör störst miljönytta då den används i tung trafik i stadsmiljö. Den lämpar sig särskilt till bussflottor i innerstadstrafik som har en jämn och hög efterfrågan på bränsle, där alternativet är diesel och där hälsoeffekterna av minskade partikelutsläpp är störst • På större anläggningar för biogasproduktion bör uppgradering till drivmedel av biogasen prioriteras framför annan användning, där uppgradering är ekonomiskt försvarbart • Volymerna biogas i närtid är alltför små för att motivera storskaliga satsningar på gasledningar och distributionssystem Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

15. Slutsatser • En fördubblad produktion möjlig, 3-4 TWh • Kommuner uppmanas att utnyttja sina potentialer • Särskilda stödåtgärder för glesbygd (främst stallgödsel) • Samverkan och effektivisering nödvändig • Biogas som drivmedel bör prioriteras till tunga fordon • För ytterligare ökning krävs • Småskalig teknik för glesbygd • Nya substrat, ny teknik Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

16. Tack! nanna.wikholm@naturvardsverket.se Ladda ner hela rapporten här http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Nyheter/Forslag-till-ny-biogasstrategi/ Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency