Kompetenskartl ggning 2010 Interregprojektet Industricollege Inre Skandinavien

1. Kompetenskartl�ggning 2010 Interregprojektet Industricollege Inre Skandinavien Hej! Jag heter Nina Engdahl och kommer fr�n Attityd. Vi arbetar med marknadsanalyser f�r f�retag som vill fatta b�ttre beslut. Vi anv�nder oss av unders�kningar f�r att hj�lpa v�ra kunder med att fatta b�ttre beslut och har gjort s� i �ver 15 �r. Vi �r etablerade h�r i Karlstad, men unders�kningarna genomf�rs nationellt och internationellt. Idag ska jag dra resultatet fr�n en unders�kning som vi genomf�rde under h�sten 2010 f�r ICIS, Industricollege Inre Skandinavien, som �r ett interregprojekt som str�cker sig i b�de Sverige och Norge.Hej! Jag heter Nina Engdahl och kommer fr�n Attityd. Vi arbetar med marknadsanalyser f�r f�retag som vill fatta b�ttre beslut. Vi anv�nder oss av unders�kningar f�r att hj�lpa v�ra kunder med att fatta b�ttre beslut och har gjort s� i �ver 15 �r. Vi �r etablerade h�r i Karlstad, men unders�kningarna genomf�rs nationellt och internationellt. Idag ska jag dra resultatet fr�n en unders�kning som vi genomf�rde under h�sten 2010 f�r ICIS, Industricollege Inre Skandinavien, som �r ett interregprojekt som str�cker sig i b�de Sverige och Norge.

2. Jag inleder med att ber�tta lite om sj�lva unders�kningen f�r att d�refter presentera delar av resultatet.Jag inleder med att ber�tta lite om sj�lva unders�kningen f�r att d�refter presentera delar av resultatet.

3. Syfte Syftet med hela unders�kningen har varit att uppdatera projektets kunskaper om vilka kompetenser som industrin efterfr�gar f�r att i sin tur kunna st�rka det befintliga utbudet av utbildningar samt �ven identifiera om det finns behov av nya utbildningar. V�rt arbete har best�tt i att g�ra sj�lva kartl�ggningen av vilka kompetenser som industrin efterfr�gar. Sj�lva genomf�randet av unders�kningen bygger p� tv� delar, f�rst en enk�t som besvarats av 100 svenska och 100 norska f�retag. Enk�ten genomf�rdes per telefon. D�refter genomf�rde vi �ven l�ngre telefonintervjuer med totalt tio f�retag. Svarsfrekvensm�ssigt s�kte vi f�retagen tills vi f�tt 100 plus 100 svar, i urvalet ingick 528 f�retag, och det var f�retag med fler �n 20 anst�llda som har ing�tt. Svarsfrekvensen �r 39 procent, vilket �r lite missvisande eftersom vi slutade datainsamlingen d� vi n�tt 200 f�retag. MEN det har varit en stor andel som valt att inte delta i unders�kningen, vilket kan bero p� kontaktpersonen vilken varit VD, produktionschefer, platschefer och personalchefer, det vill s�ga personer med en sp�ckad vardag. Ytterligare ett faktum som spelar in �r avs�ndaren ICIS som f�r de flesta har varit ok�nda, endast �tta procent k�nde till ICIS i unders�kningen. Detta kan ocks� p�verka svarsfrekvensen. Vi ser ocks� att det �r fler v�grare i Norge, vilket inte �r helt ovanligt i unders�kningssammanhang. Datainsamlingen genomf�rdes i m�nadsskiftet september-oktober 2010. Syftet med hela unders�kningen har varit att uppdatera projektets kunskaper om vilka kompetenser som industrin efterfr�gar f�r att i sin tur kunna st�rka det befintliga utbudet av utbildningar samt �ven identifiera om det finns behov av nya utbildningar. V�rt arbete har best�tt i att g�ra sj�lva kartl�ggningen av vilka kompetenser som industrin efterfr�gar. Sj�lva genomf�randet av unders�kningen bygger p� tv� delar, f�rst en enk�t som besvarats av 100 svenska och 100 norska f�retag. Enk�ten genomf�rdes per telefon. D�refter genomf�rde vi �ven l�ngre telefonintervjuer med totalt tio f�retag. Svarsfrekvensm�ssigt s�kte vi f�retagen tills vi f�tt 100 plus 100 svar, i urvalet ingick 528 f�retag, och det var f�retag med fler �n 20 anst�llda som har ing�tt. Svarsfrekvensen �r 39 procent, vilket �r lite missvisande eftersom vi slutade datainsamlingen d� vi n�tt 200 f�retag. MEN det har varit en stor andel som valt att inte delta i unders�kningen, vilket kan bero p� kontaktpersonen vilken varit VD, produktionschefer, platschefer och personalchefer, det vill s�ga personer med en sp�ckad vardag. Ytterligare ett faktum som spelar in �r avs�ndaren ICIS som f�r de flesta har varit ok�nda, endast �tta procent k�nde till ICIS i unders�kningen. Detta kan ocks� p�verka svarsfrekvensen. Vi ser ocks� att det �r fler v�grare i Norge, vilket inte �r helt ovanligt i unders�kningssammanhang. Datainsamlingen genomf�rdes i m�nadsskiftet september-oktober 2010.

4. N�r det g�ller valet av f�retag till unders�kningen best�lldes ett register �ver f�retag i det geografiska omr�det (V�rmland, Dalarna, Hedmark, Oppland, Akershus och �stfold) med fler �n 20 anst�llda inom ramen f�r SNI-grupperna. Det geografiska omr�det t�cker in ICIS-projektets samarbetsomr�de. N�r det g�ller valet av f�retag till unders�kningen best�lldes ett register �ver f�retag i det geografiska omr�det (V�rmland, Dalarna, Hedmark, Oppland, Akershus och �stfold) med fler �n 20 anst�llda inom ramen f�r SNI-grupperna. Det geografiska omr�det t�cker in ICIS-projektets samarbetsomr�de.

5. De branscher som ing�r i unders�kningen �r f�ljande. Vi har allts� haft en bred branschrepresentation i unders�kningen. Metallindustrin �r n�got underrepresenterad, 19 procent j�mf�rt med 27 procent Tr�mekanisk industri �r ocks� underrepresenterad, 12 procent j�mf�rt med 16 procent Det �r n�got h�gre representation inom kemisk industri, 5 procent j�mf�rt med 2 procent Detsamma g�ller plastindustri, 6 procent j�mf�rt med 4 procent Livsmedel likas� 14 procent j�mf�rt med 11 procent De branscher som ing�r i unders�kningen �r f�ljande. Vi har allts� haft en bred branschrepresentation i unders�kningen. Metallindustrin �r n�got underrepresenterad, 19 procent j�mf�rt med 27 procent Tr�mekanisk industri �r ocks� underrepresenterad, 12 procent j�mf�rt med 16 procent Det �r n�got h�gre representation inom kemisk industri, 5 procent j�mf�rt med 2 procent Detsamma g�ller plastindustri, 6 procent j�mf�rt med 4 procent Livsmedel likas� 14 procent j�mf�rt med 11 procent

6. Bara f�r att ge er ytterligare k�nsla f�r vilka f�retag som ing�tt i unders�kningen�Bara f�r att ge er ytterligare k�nsla f�r vilka f�retag som ing�tt i unders�kningen�

7. D� ska vi g� in p� resultatet i unders�kningen. Resultatet kan delas upp i ett antal delar och de jag kommer prata om idag �r; En tillbakablick p� vilka kompetenser som f�retagen i unders�kning har skaffat sig de senaste tv� �ren, det vill s�ga i och med l�gkonjunkturen. Vilka krav som st�lls p� f�retagen idag Vilka krav man tror kommer st�llas i framtiden Kompetensbehovet de kommande fem �ren Attraktiv arbetsgivare och industrins inst�llning till l�rlingarD� ska vi g� in p� resultatet i unders�kningen. Resultatet kan delas upp i ett antal delar och de jag kommer prata om idag �r; En tillbakablick p� vilka kompetenser som f�retagen i unders�kning har skaffat sig de senaste tv� �ren, det vill s�ga i och med l�gkonjunkturen. Vilka krav som st�lls p� f�retagen idag Vilka krav man tror kommer st�llas i framtiden Kompetensbehovet de kommande fem �ren Attraktiv arbetsgivare och industrins inst�llning till l�rlingar

8. Kompetenser f�retagen skaffat senaste 2 �ren Respondenterna i unders�kningen fick svara p� fr�gan om vilka kompetenser som man f�rst�rkt sig med eller skaffat sig under de senaste tv� �ren. Fr�gan var helt �ppen och sedan har vi sammanst�llt de olika typerna av kompetens. Diagrammet visar att h�lften av f�retagen har skaffat sig yrkes och fackkompetenser, medan en tredjedel har skaffat sig tekniker och ingenj�rskompetenser. Runt tio procent av f�retagen har skaffat sig specialistkompetenser, produktionsledare, ledning, administration och ekonomi, samt kompetenser inom h�lsa, milj� och s�kerhet. Exempel p� yrkes och fackkompetenser som tas upp �r elektriker, s�gbruksarbetare och resemont�rer. Exempel p� tekniker och ingenj�rer �r facktekniker, processtekniker och programmerare. Detta finns ytterligare beskrivet i v�r rapport.Respondenterna i unders�kningen fick svara p� fr�gan om vilka kompetenser som man f�rst�rkt sig med eller skaffat sig under de senaste tv� �ren. Fr�gan var helt �ppen och sedan har vi sammanst�llt de olika typerna av kompetens. Diagrammet visar att h�lften av f�retagen har skaffat sig yrkes och fackkompetenser, medan en tredjedel har skaffat sig tekniker och ingenj�rskompetenser. Runt tio procent av f�retagen har skaffat sig specialistkompetenser, produktionsledare, ledning, administration och ekonomi, samt kompetenser inom h�lsa, milj� och s�kerhet. Exempel p� yrkes och fackkompetenser som tas upp �r elektriker, s�gbruksarbetare och resemont�rer. Exempel p� tekniker och ingenj�rer �r facktekniker, processtekniker och programmerare. Detta finns ytterligare beskrivet i v�r rapport.

9. Ser vi kompetenser som f�retagen skaffat sig uppdelat p� bransch ser vi att det �r f�retag i livsmedelsindustrin och l�kemedelsindustrin samt metallindustrin som har skaffat sig yrkes- och fackkompetenser. Tekniker och ingenj�rer har fr�mst kemi, plast och elektronik/motorfordon skaffat sig. Ser vi kompetenser som f�retagen skaffat sig uppdelat p� bransch ser vi att det �r f�retag i livsmedelsindustrin och l�kemedelsindustrin samt metallindustrin som har skaffat sig yrkes- och fackkompetenser. Tekniker och ingenj�rer har fr�mst kemi, plast och elektronik/motorfordon skaffat sig.

10. Vi var ocks� intresserade av att se vi p� vilka krav som f�retagen upplever st�lls p� dem idag. Perspektivet h�r �r b�de krav som kommer utifr�n, det vill s�ga fr�n omv�rlden, men �ven krav som st�lls inne i organisationen.Vi var ocks� intresserade av att se vi p� vilka krav som f�retagen upplever st�lls p� dem idag. Perspektivet h�r �r b�de krav som kommer utifr�n, det vill s�ga fr�n omv�rlden, men �ven krav som st�lls inne i organisationen.

11. Krav som f�retagen upplever st�lls p� dem Det som toppar listan �ver krav handlar om milj�krav. Det �r n�stan 6 av 10 f�retag (57 %) som anger att det st�lls krav som har med milj� att g�ra. 5 av 10 f�retag (48 %) svarar att det st�lls krav p� s�kerhet idag. Just h�lsa, milj� och s�kerhetskrav framkommer i st�rre utstr�ckning i Norge �n i Sverige. 3 av 10 f�retag (27 %) svarar att det st�lls krav p� avancerad teknologi. Andra krav som st�lls p� f�retagen idag har att g�ra med internationalisering, IT-teknologi och kvalitetss�kring. Kraven kommer fr�n kunder, fr�n samh�llet och fr�n kunder och �gare. Kundkrav kan t ex vara kvalitet, leveranss�kerhet och korta leveranstider. Samh�llet st�ller krav p� milj� och certifieringar anv�nds som instrument f�r detta. Krav som medarbetarna st�ller �r kopplat till arbetsmilj�n och arbetsvillkoren med koppling till HMS-arbetet. Kraven upplevs som drivkraft f�r att hela tiden utveckla sin verksamhet och arbeta med st�ndiga f�rb�ttringar av verksamheten. Vid intervjuerna framkommer tydligt att f�retagen idag st�ndigt arbetar med utveckling, det �r inget som kommer och g�r. St�ndiga f�rb�ttringar och LEAN Production �r ord som upprepas och �r �vardag� f�r f�retagen i unders�kningen.Det som toppar listan �ver krav handlar om milj�krav. Det �r n�stan 6 av 10 f�retag (57 %) som anger att det st�lls krav som har med milj� att g�ra. 5 av 10 f�retag (48 %) svarar att det st�lls krav p� s�kerhet idag. Just h�lsa, milj� och s�kerhetskrav framkommer i st�rre utstr�ckning i Norge �n i Sverige. 3 av 10 f�retag (27 %) svarar att det st�lls krav p� avancerad teknologi. Andra krav som st�lls p� f�retagen idag har att g�ra med internationalisering, IT-teknologi och kvalitetss�kring. Kraven kommer fr�n kunder, fr�n samh�llet och fr�n kunder och �gare. Kundkrav kan t ex vara kvalitet, leveranss�kerhet och korta leveranstider. Samh�llet st�ller krav p� milj� och certifieringar anv�nds som instrument f�r detta. Krav som medarbetarna st�ller �r kopplat till arbetsmilj�n och arbetsvillkoren med koppling till HMS-arbetet. Kraven upplevs som drivkraft f�r att hela tiden utveckla sin verksamhet och arbeta med st�ndiga f�rb�ttringar av verksamheten. Vid intervjuerna framkommer tydligt att f�retagen idag st�ndigt arbetar med utveckling, det �r inget som kommer och g�r. St�ndiga f�rb�ttringar och LEAN Production �r ord som upprepas och �r �vardag� f�r f�retagen i unders�kningen.

12. F�retagens utvecklingsbehov p� 5 �rs sikt Blickar vi fram�t och kikar p� fr�gan inom vilka omr�den f�retagen kommer att beh�va utveckla p� fem �rs sikt s� �r bilden inte helt olik den vi nyss s�g. En tredjedel svarar att f�retaget beh�ver utvecklas genom att ta fram nya produkter En tredjedel inom teknologi En fj�rdedel inom milj� En fj�rdedel svarar att man beh�ver arbeta f�r att f� nya kunder: nyckelord h�r �r flexibilitet och kundanpassning IT 17 procent S�kerhet 16 procent Internationalisering 16Blickar vi fram�t och kikar p� fr�gan inom vilka omr�den f�retagen kommer att beh�va utveckla p� fem �rs sikt s� �r bilden inte helt olik den vi nyss s�g. En tredjedel svarar att f�retaget beh�ver utvecklas genom att ta fram nya produkter En tredjedel inom teknologi En fj�rdedel inom milj� En fj�rdedel svarar att man beh�ver arbeta f�r att f� nya kunder: nyckelord h�r �r flexibilitet och kundanpassning IT 17 procent S�kerhet 16 procent Internationalisering 16

13. Pensionsavg�ngar p�verkar i liten grad N�r det handlar om att bed�ma kompetensbehovet i en organisation �r det ju �ven viktigt att kartl�gga i vilken grad framtida pensionsavg�ngar p�verkar f�retaget. Den h�r unders�kningen visar p� att 6 av 10 f�retag upplever att de p�verkas v�ldigt lite av framtida pensionsavg�ngar de kommande fem �ren. Intervjuerna visar p� att flera f�retag har st�dat i sina organisationer i den l�gkonjunktur som vi precis l�mnat bakom oss. I st�llet f�r att s�ga upp den yngre personalen vittnar flera av intervjuerna om att man har gett bra avg�ngsl�sningar till �ldre personal. S� inga stora pensionsavg�ngar att v�nta� Vi ser att det �r fler norska f�retag och fler f�retag inom metallindustrin som uppger att de kommer att p�verkas av framtida pensionsavg�ngar. Problematiken med pensionsavg�ngar ligger ju i att de besitter kunskaper och erfarenheter som m�ste tankas �ver p� nyare f�rm�gor. En �kad efterfr�gan i kombination med pensionsavg�ngar ger ett �kat behov av att rekrytera in ny personal, det framkommer i intervjuerna. Problematiken f�r industrin, framf�rallt p� norska sidan �r att f� tag p� personer med fagbrev. Det kommer att kr�vas f�retagsinterna utbildningar. N�r det handlar om att bed�ma kompetensbehovet i en organisation �r det ju �ven viktigt att kartl�gga i vilken grad framtida pensionsavg�ngar p�verkar f�retaget. Den h�r unders�kningen visar p� att 6 av 10 f�retag upplever att de p�verkas v�ldigt lite av framtida pensionsavg�ngar de kommande fem �ren. Intervjuerna visar p� att flera f�retag har st�dat i sina organisationer i den l�gkonjunktur som vi precis l�mnat bakom oss. I st�llet f�r att s�ga upp den yngre personalen vittnar flera av intervjuerna om att man har gett bra avg�ngsl�sningar till �ldre personal. S� inga stora pensionsavg�ngar att v�nta� Vi ser att det �r fler norska f�retag och fler f�retag inom metallindustrin som uppger att de kommer att p�verkas av framtida pensionsavg�ngar. Problematiken med pensionsavg�ngar ligger ju i att de besitter kunskaper och erfarenheter som m�ste tankas �ver p� nyare f�rm�gor. En �kad efterfr�gan i kombination med pensionsavg�ngar ger ett �kat behov av att rekrytera in ny personal, det framkommer i intervjuerna. Problematiken f�r industrin, framf�rallt p� norska sidan �r att f� tag p� personer med fagbrev. Det kommer att kr�vas f�retagsinterna utbildningar.

14. Utbildningsbehov bland anst�llda Industrin automatiseras fortg�ende och det st�ller krav p� de anst�lldas kunskaper till exempel i robotteknik. Produktion kommer att f�rl�ggas p� andra marknader, det st�ller krav p� att kunna agera p� den internationella marknaden, b�de vad g�ller tj�nstem�n men �ven medarbetare med teknisk kompetens. Kultturella skillnader�Industrin automatiseras fortg�ende och det st�ller krav p� de anst�lldas kunskaper till exempel i robotteknik. Produktion kommer att f�rl�ggas p� andra marknader, det st�ller krav p� att kunna agera p� den internationella marknaden, b�de vad g�ller tj�nstem�n men �ven medarbetare med teknisk kompetens. Kultturella skillnader�

16. Kompetensbehov p� 5 �rs sikt Vi bad f�retagen att beskriva vilket kompetensbehov de har p� fem �rs sikt, just med tanke p� vilka behov de tillgodosett de senaste �ren, de krav som st�lls idag och de krav som st�lls de kommande fem �ren, samt pensionsavg�ngarnas inverkan. De har f�tt svara helt �ppet p� fr�gan och n�r vi summerar svaren ser vi att det �r runt en tredjedel vardera som har behov av yrkes- och fagkompetenser, samt tekniker och ingenj�rer. Behovet av specialister och produktionsledare ser ungef�r detsamma ut som tidigare likas� marknad och s�lj. Exempel p� kompetenser inom yrkes och fagkompetensomr�det �r CNC-operat�rer, pl�tslagare och truckf�rare, personal i produktionen. Exempel p� kompetenser inom tekniker och ingenj�rer �r elektroingenj�rer, l�dtekniker, utvecklare, processteknik, konstrukt�rer, produktutvecklare, kvalitetsingenj�rerVi bad f�retagen att beskriva vilket kompetensbehov de har p� fem �rs sikt, just med tanke p� vilka behov de tillgodosett de senaste �ren, de krav som st�lls idag och de krav som st�lls de kommande fem �ren, samt pensionsavg�ngarnas inverkan. De har f�tt svara helt �ppet p� fr�gan och n�r vi summerar svaren ser vi att det �r runt en tredjedel vardera som har behov av yrkes- och fagkompetenser, samt tekniker och ingenj�rer. Behovet av specialister och produktionsledare ser ungef�r detsamma ut som tidigare likas� marknad och s�lj. Exempel p� kompetenser inom yrkes och fagkompetensomr�det �r CNC-operat�rer, pl�tslagare och truckf�rare, personal i produktionen. Exempel p� kompetenser inom tekniker och ingenj�rer �r elektroingenj�rer, l�dtekniker, utvecklare, processteknik, konstrukt�rer, produktutvecklare, kvalitetsingenj�rer

17. Granskar vi resultatet utifr�n branscherna ser vi att det inom livsmedel och l�kemedelsbranschen finns ett st�rre kompetensbehov inom alla tre omr�dena; yrkes, tekniker och specialister. Kemi och plastbranscherna har ocks� ett st�rre behov av kompetenser vad g�ller yrkeskompetenser och tekniker och ingenj�rer. Granskar vi resultatet utifr�n branscherna ser vi att det inom livsmedel och l�kemedelsbranschen finns ett st�rre kompetensbehov inom alla tre omr�dena; yrkes, tekniker och specialister. Kemi och plastbranscherna har ocks� ett st�rre behov av kompetenser vad g�ller yrkeskompetenser och tekniker och ingenj�rer.

18. ICIS-projektet var �ven nyfikna p� hur medvetna f�retagen �r n�r det g�ller att vara en attraktiv arbetsplats f�r er som i dag studerar och f�r de som redan �r ute i arbetslivet. Idag beh�ver f�retagen i st�rre utstr�ckning �n tidigare vara konkurrenskraftiga f�r att f� den b�sta personalen. Det finns andra unders�kningar som visar p� att ungdomar idag �r mer kr�sna �n tidigare generationer och allt oftare st�ller fr�gan om vad en arbetsplats och en arbetsgivare kan ge f�retaget. Det finns unders�kningar ocks� som visar p� l�n kanske inte alltid �r det allra viktigaste vid valet av arbetsgivare utan det finns andra v�rden som blir viktigare och viktigare. Peter Rov�r fr�n Effect Management kommer under f�rmiddagen prata om det egna varum�rket, och hur ni kan t�nka f�r att f�rpacka er sj�lva. ICIS-projektet var �ven nyfikna p� hur medvetna f�retagen �r n�r det g�ller att vara en attraktiv arbetsplats f�r er som i dag studerar och f�r de som redan �r ute i arbetslivet. Idag beh�ver f�retagen i st�rre utstr�ckning �n tidigare vara konkurrenskraftiga f�r att f� den b�sta personalen. Det finns andra unders�kningar som visar p� att ungdomar idag �r mer kr�sna �n tidigare generationer och allt oftare st�ller fr�gan om vad en arbetsplats och en arbetsgivare kan ge f�retaget. Det finns unders�kningar ocks� som visar p� l�n kanske inte alltid �r det allra viktigaste vid valet av arbetsgivare utan det finns andra v�rden som blir viktigare och viktigare. Peter Rov�r fr�n Effect Management kommer under f�rmiddagen prata om det egna varum�rket, och hur ni kan t�nka f�r att f�rpacka er sj�lva.

19. Vad f�retagen g�r f�r att locka arbetskraft Unders�kningsresultatet h�r visar p� att det i industrin i Sverige och Norge fortfarande �r l�nen och ekonomiska ers�ttningar som majoriteten av f�retagen, 84 procent, lyfter fram n�r vi fr�gar om vad de g�r f�r att vara en attraktiv arbetsgivare. Men n�stan lika m�nga 82 procent uppger att de satsar p� kompetensutveckling f�r individen. Man ser allts� kompetensutveckling som ett s�tt att vara attraktiv f�r er n�r ni kommer ut. Kanske kan vara n�got att fr�ga efter n�r ni s�ker jobb� F�retagen lyfter �ven fram att de deltar i utbildningar (77 procent), att man bes�ker skolor och m�ssor f�r att marknadsf�ra sig (74 procent), samt att man annonserar 62 procent. Att ge medarbetarna m�jlighet att g�ra karri�r kommer ocks� fram i unders�kningen (73 procent). Att delta i branschr�d g�r runt h�lften av dessa f�retag. Det g�r allts� att identifiera intressanta f�retag redan under skoltid, kan vi konstatera! Unders�kningsresultatet h�r visar p� att det i industrin i Sverige och Norge fortfarande �r l�nen och ekonomiska ers�ttningar som majoriteten av f�retagen, 84 procent, lyfter fram n�r vi fr�gar om vad de g�r f�r att vara en attraktiv arbetsgivare. Men n�stan lika m�nga 82 procent uppger att de satsar p� kompetensutveckling f�r individen. Man ser allts� kompetensutveckling som ett s�tt att vara attraktiv f�r er n�r ni kommer ut. Kanske kan vara n�got att fr�ga efter n�r ni s�ker jobb� F�retagen lyfter �ven fram att de deltar i utbildningar (77 procent), att man bes�ker skolor och m�ssor f�r att marknadsf�ra sig (74 procent), samt att man annonserar 62 procent. Att ge medarbetarna m�jlighet att g�ra karri�r kommer ocks� fram i unders�kningen (73 procent). Att delta i branschr�d g�r runt h�lften av dessa f�retag. Det g�r allts� att identifiera intressanta f�retag redan under skoltid, kan vi konstatera!

20. Industrin positivt inst�llda till l�rlingar Ytterligare ett s�tt att vara attraktiv kan l�rlingsplatser eller motsvarande vara. 6 av tio f�retag har tagit emot l�rlingar och majoriteten �r positiva till att ta emot. I flera av intervjuerna f�r vi ber�ttelser om rekryteringar som skett via l�rlingsplats eller praktik.Ytterligare ett s�tt att vara attraktiv kan l�rlingsplatser eller motsvarande vara. 6 av tio f�retag har tagit emot l�rlingar och majoriteten �r positiva till att ta emot. I flera av intervjuerna f�r vi ber�ttelser om rekryteringar som skett via l�rlingsplats eller praktik.

21. � Avslutningsvis, det jag vill skicka med er utifr�n resultatet i den h�r unders�kningen �r att det �r en vits i att ni h�ller er uppdaterade p� vilka krav som st�lls p� f�retagen idag och �ven i framtiden f�r att ni ska kunna skaffa er r�tt utbildning. Idag �r det h�g efterfr�gan p� yrkeskompetens men p� lite sikt s� �r det ungef�r lika stor efterfr�gan p� yrkeskompetens och p� tekniker och ingenj�rskompetens. Jag vill ocks� skicka med att l�rlings eller praktikplatser kan vara en v�g in f�r att f� jobb, som industrin sj�lv uttrycker sig. Ta tillf�llet i akt att prata med f�retagen och knyt kontakter n�r f�retagen bes�ker skolan, eller ni bes�ker industrin. Tack s� mycket! Avslutningsvis, det jag vill skicka med er utifr�n resultatet i den h�r unders�kningen �r att det �r en vits i att ni h�ller er uppdaterade p� vilka krav som st�lls p� f�retagen idag och �ven i framtiden f�r att ni ska kunna skaffa er r�tt utbildning. Idag �r det h�g efterfr�gan p� yrkeskompetens men p� lite sikt s� �r det ungef�r lika stor efterfr�gan p� yrkeskompetens och p� tekniker och ingenj�rskompetens. Jag vill ocks� skicka med att l�rlings eller praktikplatser kan vara en v�g in f�r att f� jobb, som industrin sj�lv uttrycker sig. Ta tillf�llet i akt att prata med f�retagen och knyt kontakter n�r f�retagen bes�ker skolan, eller ni bes�ker industrin. Tack s� mycket!