120 likes | 389 Views
Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård. Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. (SOU 1995:5, s.115) Behovs- och solidaritetsprincipen
E N D
Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård • Människovärdesprincipen • Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. (SOU 1995:5, s.115) • Behovs- och solidaritetsprincipen • ’Resurserna bör satsas på den människa eller verksamhet som har de största behoven.’ (SOU 1995:5, s. 115) • Kostnadseffektivitetsprincipen • ’Vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och höjd livskvalitet, eftersträvas.’ (SOU 1995:5, s.115)
Ny lag 2010 • Vård och omsorg som ska baseras på etiska värden och normer • Visst krav på etiska analyser vid införande av nya metoder enligt ny lagstiftning (HSL - §2h) • 2 h § Innan en ny diagnos- eller behandlingsmetod som kan ha betydelse för människovärde och integritet börjar tillämpas i hälso- och sjukvården, ska vårdgivaren se till att metoden har bedömts från individ- och samhällsetiska aspekter. Lag (2010:211).
Etisk bedömning av nya metoder vården – en uppföljning av landstingens och statens insatser
Ur etikkapitlet i SBU:s metodbok För varje projekt utarbetas en arbetsmodell som för-slagsvis omfattar följande steg: • Inledande analys • Litteraturgranskning • Etisk analys av utvärderingsområdet • Diskussion med berörda grupper • Slutsatser • Förväntade praxisförändringar, implementering.
Ur etikkapitlet i SBU:s metodbok Som ett första led i arbetet är det angeläget att – förslagsvis vid något av de första projektgruppsmötena – identifiera och beskriva tänkbara etiska frågor och problem kring de metoder som ska utvärderas.
Etiska aspekter av den utvärderade interventionen • Utgått ifrån lista som använts i Västra Götalands regionen • Stämt av mot Hofmanns lista (2005), EUnetHTA:s lista, INAHTA m.fl. • Anpassat den till SBU:s arbete • Koppling till svensk lagstiftning • Synpunkter från etiker • Synpunkter från potentiella användare
Under denna rubrik behandlas frågan om åtgärden kan ha mer långsiktiga etiska konsekvenser i sig själv, eller genom att den sprider sig till andra områden eller på annat sätt påverkar hälso- och sjukvården • _________________________________ • Fråga 12: Konsekvenser på lång siktFrågan har implikationer för om åtgärden har en större etisk risk i förlängningen och därmed även om tilliten för hälso- och sjukvården kan påverkas • _______________________________ • Under denna rubrik behandlas huruvida åtgärdens användning är förenlig med etiska värden och normer • __________________________ • Fråga 5: Jämlikhet och rättvisa:Frågan har koppling till HSL och människovärdesprincipen i den etiska plattformen • Fråga 6: AutonomiFrågan har koppling till HSL och behovs- och solidaritets-principen i den etiska plattformen • Fråga 7: IntegritetFrågorna har koppling till HSL och Patientdatalagen (PDL) • Fråga 8: KostnadseffektivitetFrågan har koppling till HSL och kostnadseffektivitetsprincipen i den etiska plattformen • Sammanfattning: • Är användningen av åtgärden förenlig med gällande etiska värden? • Under denna rubrik behandlas strukturella faktorer som kan påverka huruvida tillgången till åtgärden eller andra hälso- och sjukvårdsinsatser är/blir jämlik • ____________________________________Fråga 9: Resurser och organisationFrågan har implikationer för en jämlik tillgång till vård enligt den etiska plattformen både när det gäller åtgärden och andra hälso- och sjukvårdsinsatser • Fråga 10: Värderingar inom berörda professionerFrågan har implikationer för om berörda professioner accepterar åtgärden och den etiska värderingen av åtgärden och därmed för hur den kommer att användas och om tillgången blir jämlik • Fråga 11: SärintressenFrågan har implikationer för om det finns särintressen som kan påverka användningen av en åtgärd och därmed driva på eller försöka förhindra åtgärdens användning • Sammanfattning: • Finns det skäl att tro att en jämlik tillgång till åtgärden eller andra åtgärder kan försvåras på grund av strukturella faktorer? • Här behandlas aspekter relaterade till åtgärdens effekt på målen för hälso- och sjukvården samt hur angelägen den aktuella åtgärden är i relation till dessa mål. Frågorna skapar en utgångspunkt för efterföljande etiska resonemang ______________________________ • Fråga 1: Effekt på hälsa ur ett patientperspektivFrågan har koppling till Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Patientsäkerhetslagen samt behovs- och solidaritetsprincipen i den etiska plattformen • Fråga 2: Kunskapsluckor • Frågan har koppling till HSL:s krav på att åtgärder ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet • Fråga 3: Tillståndets svårighetsgrad • Frågan har koppling till HSL och behovs- och solidaritetsprincipen i den etiska plattformen • Fråga 4: Påverkan på tredje parts hälsa • Frågan har koppling till HSL • Sammanfattning: Hur ser åtgärdens risk/nytta-profil ut? Förenlighet med etiska värden Långsiktiga etiska konsekvenser Påverkan på hälsa Strukturella faktorer med etiska implikationer • Avslutningsvis görs en samman-fattning av de etiska frågorna: • Hur kan de etiska frågorna relaterade till åtgärden sammanfattas? Samman-fattning