Flera skadeståndsskyldiga och jämkning

1. Flera skadeståndsskyldiga och jämkning

2. Vem av flera skadevållare får betala? ”Det var inte jag – det var Erik!” – Solidariskt ansvar, farligt sällskap och skalliga skadevållare

3. Flera skadeståndsskyldiga Situationen: A och B orsakar tillsammans en skada för C (t ex misshandlar C) Utgångspunkten: Om flera kan vara skadeståndsskyldiga, skadelidande kan välja vem han vill rikta anspråket mot. I första hand riktar man sig väl mot den som (man tror) kan betala. (”Man kan inte lugga en skallig”).

4. Flera skadeståndsskyldiga Skadeståndslagens huvudregel 6:3: Svarar flera för samma skada, svarar de solidariskt. Förutsättning: Det måste vara samma skada. Vid tvivelsmål får man bedöma det enligt kausalitets- och bevisreglerna.

5. Flera skadeståndsskyldiga Innebörd av solidariskt ansvar Skadelidande kan rikta sitt anspråk mot vem som helst av skadevållarna och i princip kräva fullständig ersättning från denne. Den betalande kan sedan regressvis kräva övriga skadevållare. Gäller inte bara vid skador som orsakats “tillsammans och i samråd” utan även om skadevållarna omedvetet agerat tillsammans. (Kallas av Hellner för tillfällig samverkan). Hänsyn kan tas till ringa medvållande i eventuell jämkningsbedömning.

6. Flera skadeståndsskyldiga Undantag från huvudregeln om solidariskt ansvar Solidariskt ansvar om ej, enligt SkL 6:3, “annat följer av att begränsning gäller i den skadeståndsskyldighet som åvilar någon av de skadeståndsskyldiga”. Vad som avses är jämkning.

7. Regress och jämkning Käbblande brottslingar, omdömeslösa pojkar och fattiga stackare

8. Flera skadeståndsskyldiga Fördelningen mellan skadevållarna Mellan de skadeståndsskyldiga inter partes – d v s i allmänhet inte så intressant för den skadelidande. I realiteten ofta en affär mellan försäkringsbolag. Regress mellan försäkringsbolag sker ofta enligt schematiserade förhållanden eller undviks helt, enligt Hellner. Tidigare: ingen regress mellan skadeståndsskyldiga vid skadestånd p g a brott. (Jmf. Pactum turpe) Ändrades genom NJA 1937 s 264 (plenifall): Fördelningen mellan de inblandade ska göras efter vad som är ”skäligt”. (Graden av vållande)

9. Jämkning Exempel i lagstiftningen • Särskilda regeln om unga i SkL 2:4. Skadeståndsskyldighet för personer under 18 år. Notera förarbetena – restriktiv tillämpning avseende personer mellan 15-18 år. Enbart för culpaansvar (se Hellner 15.2). Föreligger ansvarsförsäkring sker i princip ej jämkning. • Psykiskt störda i SkL 2:5 • Jämkning för det allmänna och principaler enligtSkL 3:6

10. Jämkning Medvållanderegeln i SkL 6:1 Vid personskada om uppsåtligt eller grovt vårdslöst medverkande. (1 st). Grovt vårdslöst – en betydande nonchalans och hänsynslöshet. Skall vara av ”mycket allvarligt slag”. Notera den särskilda regeln om personskada lett till döden (första st., sista men.): Självmördare Vid sak- och förmögenhetsskada ingen inskränkning till grov vårdslöshet. Jämkning skall ske efter vad som är skäligt med hänsyn till graden av vållande på båda sidor och omständigheterna i övrigt.

11. Jämkning Allmänna jämkningsregeln i SkL 6:2 • Oskäligt betungande för den skadestånds-skyldige, kan jämkas efter vad som är skäligt • Ansvarsförsäkring utesluter i princip jämkning men även om skadevållaren borde haft ansvarsförsäkring kan jämkning på den grunden vara utesluten.

12. Jämkning Särskilda regler • 36 § avtalslagen: Kontraktuellt skadestånd • Compensatio Lucri Cum Damno (Egentligen inte en jämkningsregel men kan ge samma effekt. Snarast en obehörig vinst-regel. Jmf ExprL 2:4)