Samverkan i missbrukar- och beroendevården

2. Samverkan i missbrukar- och beroendevården Stockholms läns landsting och länets kommuner har antagit följande gemensamma policy för samverkan i missbrukar- och beroendevården i länet. Policyn ska ligga till grund för både övergripande och lokal samverkan och för lokala överenskommelser mellan kommuner och sjukvårdsområden. Syftet är att forma och förstärka konkret samverkan på lokal nivå med särskild inriktning på de tyngre missbrukarna. Från KSL Policydokument

3. Narkotikarelaterad dödlighet, Förändring (2002-2004) jämfört med (1997-1999) i procent

4. Missbruksorganisationer i StockholmHistorik • Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin och primärvården • Olika behandlingstraditioner och ofta personberoende • Sjukvård – socialtjänst på olika håll • Tillnyktring – avgiftning – behandling – uppföljning – olika vårdverksamheter i olika enheter och organisationer • Ca ¾ av resurserna i beroendevården utgjordes av slutenvård • Flera utredningar genomfördes under 1990-talet för att se över effekterna av tidigare insatser • Självlärda profession • Hög andel vakanser fra utbildningsnivån och forskningsaktivitet lägre än allmänpsykiatrikernhos läkare

5. Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård Av patienterna inom den specialiserade beroendevården i Stockholm 2001 var 30 % även vårdade inom psykiatrin samma år och 50 % under de senaste 5 åren.

6. Inventering av 6000 missbrukare i Stockholms socialtjänst 1999 Ca 35 % hemlösa 30 % ”psykiskt störda” (13 % både/och) Hos narkomaner, metadonpatienter, alkoholister på Behandlingshem har man funnit psykisk störning vid inventeringar hos ca 60 %

7. Förekomst av psykiatrisk problematik bland missbrukare. Från en kartläggning av socialtjänstens klientel: Behov av psykiatrisk omvårdnad och/eller behandling 32 % Behov av ytterligare psykiatrisk utredning 19 % Behov av neuropsykiatrisk utredning 15 % Medicinering med någon typ av psykofarmaka 28 %

8. Några resultat från undersökningen ”Kvinnor och män i svensk missbruksbehandling” från Robin Roomm.fln=1865 varav 942 från sjukvårdens beroendevård i Stockholm och 837 från Socialtjänstens missbrukarvård.

9. Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Polis Frivård Socialtjänst HVB Missbruk Ekonomi, försörjning Social psykiatri Familj Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri Primärvård Specialiserad beroendevård

10. Lokala avtal Lokala avtal bör upprättas mellan respektive kommun, sjukvårdsstyrelse och beroendecentrum. I förekommande fall ingår också lokal psykiatri och primärvård i avtalet. Varje kommun och sjukvårdsområde planerar gemensamt med utgångspunkt från lokala behov och förutsättningar och inrättar därefter lokala integrerade enheter. Kommunen ska svara för socialtjänstens kostnader och sjukvårdsområdet för hälso- och sjukvårdens andel. De gemensamma kostnaderna - lokaler, administration etc - fördelas efter överenskommelse. Verksamhetenska ledas gemensamt. Från KSL Policydokument

11. 5 – 2 - 1 sjukvårdsområden 26 kommuner 21-18 -14 stadsdelar Frivårdsområden Polisdistrikt

12. Organisation Ett huvudalternativ är att landstingets beroendecentra och Kommunal missbrukarvård organiserar sig tillsammans. Andra alternativ kan vara att kommunal missbrukarvård och lokal psykiatri eller primärvård organiserar en eller flera enheter tillsammans. Oavsett i vilken form man organiserar de lokala mottagningarna ska den specialiserade beroendevården tillgodose mottagningarna den kompetens som de tunga missbrukarna behöver. Från KSL Policydokument

13. Lokal integrerad mottagning • Kvalificerad resurs för en eller flera kommuner eller stadsdelar för alkohol-, tablett- och narkotikamissbrukare • Samlokalisering med lokal socialtjänst eftersträvas • Bjuda in Psykiatri, Rättspsykiatri, Kriminalvård och Primärvård

14. Organisatoriskaprinciper Vårdisamverkan Lättattfåkvalificeradvård – ta bort ?? Minskadkostnad

15. Olika behovsgrupper utifrån patienterna inom Beroendecentrum Stockholm Alkohol 2/3 Narkotika 1/3 Läkemedel 3 % Kriminalvård/rättspsykiatri 4 % Metadon/Subutex 8 % Dubbeldiagnoser 40-80 % Personlighetsstörningar Neuropsykiatri Affektiva diagnoser Psykosdiagnoser Komplexa vårdbehov 0,8 % av befolkningen Hemlösa ~ 4 % Unga Kvinnor 1/3 Gravida Psykoterapi 2 %

16. Dimensioneribehandlingochorganisation Specialiserad kompetens Generell kompetens Integrerade insatser Isolerade insatser Hög personlig funktionsnivå Låg personlig funktionsnivå

17. Riskbruk Primärvård Bio feedback Kort samtal Behandling och omvårdnad på olika psykosociala funktionsnivåer Integrerade behandlingsinsatser Isolerade insatser Specialiserad beroendevård/psykiatri Psykosocialt behandlingsarbete Komplexavårdbehov

18. Kostnader för beroendevården SLL

21. 52 % lever ensamma 22 % hemlösa 44 % arbetslösa/pensionerade 61 % sjukhusvård sista året minst 1 gång 42 % sjukhusvård sista året 2 gånger 15 % sjukhusvårdade inom beroende/missbruk 9 % inom psykiatrisk vård Ett mycket litet antal tar en stor del av resurserna Akutmottagningarna i Stockholm BAS och MBAB

22. Beroendevård i Stockholms län Akutslutenvården – TNE – akutmottagning/intag - akutmottagning och lokala öppenvården i samma beslutsorganisation Några högspecialiserade program: LARO TUB Kvinnor – gravida Maria ungdom Frivård – ITOK Rättspsykiatrisk öppenvård Utvecklingsprogram

23. Personal • Specialistläkare i beroendevård/psykiatri – behärskar hela vårdkedjan kompetensmässigt och delegering • Sjuksköterska med vidareutbildning i beroendevård/psykiatri • Casemanager (mentalskötare, socionom eller motsvarande med terapiutbildning och CM-utbildning) • Psykologtillgång för utredning/diagnostik • Psykoterapeuter

24. Beroendevård i Stockholms län Egen utbildning och kompetensstöd för öppen- och slutenvård, högspecialiserad vård och lokal vård OBS! Det saknas fortfarande en samhällsbaserad utbildningsstruktur för beroende- och beroendevården i Sverige

25. Andel utskrivna från Beroendecentrum Stockholms akut och avdelningar som besökt öppenvårdsmottagning i beroendevården inom 5 dagar efter någon utskrivning

26. Längre behandling i öppen vård minskar risken för svåra återfall bland svårt alkoholberoende patienter Andel i % med svåra återfall inom 1 år efter avslutad behandling 60 50 40 30 Veckor 20 1 2 3 4 - 6 > 6 Längd av behandling i öppenvård efter avgiftning på sjukhus

27. Svåra alkoholneurologiska komplikationer minskar när lokal beroendesjukvård samlokaliseras med socialtjänstens missbruksverksamhet Andel patienter som återintas med delirium, alkoholpsykos och epilepsi inom 90 dagar efter avgiftning (1997) Typ av mottagning som patienten hänvisades till samlokaliserad med socialtjänst 3,3 % ej samlokaliserad 10,4 %

28. Narkotikarelaterade dödsfall enligt Narkotikaindex från DOR, per 100 000 inv. 15+, Sthlms län jfr med hela riket 2000-2012 Minskad spridning över tid www.can.se

29. Alkoholrelaterade dödsfall enligt Alkoholindex från DOR 2000-2012, per 100 000 inv. 15+ Sthlms län jfr med hela riket 2000-2012 www.can.se

30. Kostnader för beroendevården SLL

31. Nya policyprogrammet