260 likes | 509 Views
34000 studerande (varav 1200 forskarstuderande) 4060 anställda 299 professorer 4 fakulteter 24 centrumbildningar 54 institutioner 150 program, 2000 kurser. Umeå universitet. Kulturgeografi i Umeå. Forskning Utbildning Grundutbildning Magister och Masters examen Forskarutbildning
E N D
34000 studerande(varav 1200 forskarstuderande) 4060 anställda 299 professorer 4 fakulteter 24 centrumbildningar 54 institutioner 150 program, 2000 kurser Umeå universitet
Kulturgeografi i Umeå • Forskning • Utbildning • Grundutbildning • Magister och Masters examen • Forskarutbildning • Samverkan med näringsliv och samhälle • Deltagande i samhällsdebatten
Institutionen idag • 6 professorer • 8 lektorer • 22 doktorander • 4 forskarassistenter • 3 postdok • 4 tekniker/administratörer • 3 projektassistenter
Grundutbildning • Befolkningsgeografi • Utvecklingsgeografi • GIS (Geographic information systems) • Samhällsplanerarprogrammet • Turismprogrammet Och en del andra kurser…
Avancerad nivå: Magister/Masterprogram • Masterprogrammet i Turism • Masterprogrammet i Samhällsplanering
Metodinriktningar • Kvantitativa metoder • Kvalitativa metoder • Geografisk systemanalys • Makromodeller • Mikrosimulering • GIS-applikationer
Geografiska befolkningsdatabaser(ASTRID m.fl) • Individdata • Hela befolkningen • Rik information om socio-ekonomiska förhållanden • Hög rumslig upplösning (bostad och arbetsplats) • Tidsperioden 1960 - 2007
Forskningsområden • Rörlighet och migration • Befolkning • Global och regional utveckling • Ekonomi och arbetsmarknad • Samhällsplanering • Turism
Några av våra frågeställningar: • Hur har invandrare från Östeuropa integrerats i det svenska samhället under de senaste decennierna? • Har ungdomar i Tanzania tillgång till mikrofinansiering? • Hur kommer Europa att anpassa sig till klimatförändringar? • På vilket sätt skiljer sig svenska, norska och finska kommuner när det gäller kommunala tjänster? • Vilka faktorer differentierar nyttan av den fysiska närheten till arbete, utbildning, inköp, familjemedlemmar osv.? • Hur stor är gruppen ’osynliga’ invånare (fritidshusägare) på landsbygden och vilka framtidsplaner har de för sina fastigheter? • Hur påverkar migration hälsan hos invandrare respektive de som stannar hemma i Nicaragua? • Hur påverkas barns hälsa av förändringar i familjens sammansättning? • Hur kommer det förnyade intresset för naturtillgångar (främst mineraler) att påverka utvecklingen i norra Sverige?
Rörlighet och migration Projekt: • Bort från periferin - om flyttningar, försörjningsstrategier och platsdiskurser i den norrländska landsbygden (VR) • De östeuropeiska svenskarna - integration och flyttningsbiografier i framväxande migrationssystem (FAS) • Umeå SIMSAM nod: Registerdata om barndomen– kunskapsbas för hållbar hälsa och välfärd (VR) • Arbetskraftsrörlighet och klusterdynamik (VINNOVA)
Globala utvecklingsfrågor Projekt: • Att skaffa sig uppehälle bland unga: Förutsättningar och möjligheter för mikrofinansiella tjänster för unga i Tanzania (SIDA/SAREC) • Att flytta till hälsan– hur migration påverkar hälsa och sociala förhållanden i Nicaragua (SIDA/SAREC) • Grunda globaliseringen: Volvoanställdas arbets-, fritids- och politiska liv i Europa, Afrika och Sydamerika - en utökad fallstudie (VR) • Odling av teak: en fattigdomsfälla eller ett utvecklingsmedel i Laos (SIDA/SAREC)
Klimatförändringar och anpassning Projekt: • Anpassningsbarhet till klimatförändringar i skogssystem med multipla användare (FORMAS) • Lokal utveckling baserad på traditionella och nya verksamheter inom familjeskogsbruket - hinder och möjligheter (FORMAS) • Organisation av anpassning till klimatförändring i Europa: kan modeller och krav för utvecklingen av en framgångsrik anpassningskapacitet identifieras?(VR) • Skogsförvaltning med flernivå- och fleraktörsperspektiv i Ryssland och Sverige (SI) • Anpassningar av naturresursbaserade samhällen till klimat- och samhällsförändringar– Samisk rennäring i dåtid, nutid och framtid (VR, FORMAS)
Samhällsplanering Projekt: • Åldrande och livsvillkor: avståndet till äldre föräldrar (VR) • Nyttan av närhet (VR) • Nya modeller för regional mobilisering - jämförelse och lärande i Kvarkenregionen (ERDF) • Kvinnors och mäns livsvillkor i glesa bygder (VINNOVA) • Urban geografi, befolkning och hälsan i postsocialistiska Centraleuropa och länderna i före detta Sovjetunionen (MG)
Ekonomisk geografi Projekt: • Mineralrike norr (Sparbanksstiftelsen Norrland) • Geografiska villkor för produktivitet och sysselsättning (VINNOVA) • Tillbaka till framtidslandet? - Återkomsten av gruvnäringen och dess konsekvenser för andra näringar och intressen (VR) • Resurser och konkurrenskraft i norra periferin (NUTEK) • Ekonomisk omvandling och könsförhållanden i två Lao samhällen: gruvdrift i Sepone och turism i Vangvieng (SIDA/SAREC)
Turism Projekt: • Landsbygdens 'osynliga' befolkning: En analys av fritidsboendes relationer till den svenska landsbygden (FORMAS) • Friluftsliv i förändring: Friluftsliv, naturturism och regional utveckling (Naturvårdsverket)
De östeuropeiska svenskarna - integration och flyttningsbiografier i framväxande migrationssystem Gunnar Malmberg, Kerstin Westin, Jenny Olofsson • Hur har migrationen från Östeuropa till Sverige utvecklats under de senaste decennierna? • Hur har invandrare från Polen, Ryssland och de baltiska staterna integrerats i det svenska samhället när det gäller arbete, utbildning och familj?
Rörlighetsstrategier och livslång hälsa - Urban Lindgren Umeå SIMSAM nod: Registerdata om barndomen– kunskapsbas för hållbar hälsa och välfärd • Hur ser sambandet ut mellan välmående och hälsa och barnaårens tillgång till olika resurser inom familjen? • Vilken betydelse har förändringar i familjens sammansättning, utbytet med äldre generationer, arbetspendling och luftföroreningar för barns hälsa? • Hur påverkar olika rörlighetsstrategier (migration, pendling, byte av arbete) familjesituationer och livslång hälsa?
Att skaffa sig uppehälle bland unga: Förutsättningar och möjligheter för mikrofinansiella tjänster för unga i Tanzania - Linda Helgesson • Hur påverkar ungdomars migrationserfarenheter sina behov av, kunskap om och tillgång till finansiella tjänster? • Vilka unga får information och tillgång till mikrofinansiella tjänster?
EUR-ADAPT: Organisation av anpassning till klimatförändring i Europa - Carina Keskitalo, Sirkku Juhola, Lisa Westerhoff • Vad ser intressenterna som deras möjligheter att anpassa sig till klimatförändringen? • Hur ser strukturerna och upplevda krav på anpassning i de olika länderna ut? • Kan modeller och krav för utvecklingen av en framgångsrik anpassnings-kapacitet identifieras? • Finansieras av Vetenskapsrådet
Nyttan av närhet- Kerstin Westin, Einar Holm, Erling Lundevaller Syftet är : • Att undersöka hur den fysiska närheten till arbete, utbildning, inköp, rekreation, familjemedlemmar och andra personer förändras för olika grupper i befolkningen i Sverige. • Att isolera betydelsen av faktorer som differentierar nyttan av sådan fysisk närhet.
Kvinnors och mäns livsvillkor i glesa bygder - Kerstin Westin I projektet granskar vi de tre myterna om den homogena glesbygden, om förstenade könsrelationer i glesa bygder samt en transportpolitik som är anpassad till behov i skilda geografiska miljöer. Den övergripande frågan blir: Om inte kollektivtrafik i glesa bygder fungerat som avsett – hur ska rörligheten arrangeras för att vara anpassad för individens behov?
Nya modeller för regional mobilisering - jämförelse och lärande i Kvarkenregionen - Ulf Wiberg Syftet är att stimulera regional utveckling i Kvarkenregionen genom att: • studera regional mobilisering på olika nivåer • möjliggöra jämförelser länder och regioner emellan • identifiera goda resultat som kan överföras mellan länderna
Landsbygdens ‘osynliga’ befolkning- Dieter Müller, Roger Marjavaara • Hur stor är denna grupp ‘osynliga’ invånare av landsbygden och var befinner sig dessa? • Hur och när används fritidsboenden på olika landsbygdsområden idag? • Vilka framtidsplaner har fritidshusägare för sina fastigheter och hur avser de att använda dem i framtiden?
Friluftsliv i förändring: friluftsliv, naturturism och regional utveckling- Linda Lundmark, Dieter Müller • Vilken roll spelar naturturism för att skapa hållbara samhällen utanför de stora städerna? • Vilka faktorer bidrar till positiva sociokulturella processor och till att skapa arbetstillfällen?
Framtidsplaner: • Befolkning, åldrande och arbetskraftsförsörjning • Metoder för rörlighetsanalys • Regional utveckling och planering • Befolkning i utvecklingsperspektiv • Turismforskning