Varför Matråd?

1. Varför Matråd? Elevernas inflytande/delaktighet/påverkan ( KF prioriterat mål) Matråd/ Elevråd i varje skola Ett bra sätt och enkelt forum där vi kan ta till vara på matgästernas synpunkter och utveckla vår verksamhet.

2. Matrådens roll och inflytande Representera elevernas åsikter och förslag Påverka på plats • Alternativa rätter • Förändringar i grundmatsedeln • Planera önskevecka eller temavecka, lokalt • Utbud av tillbehör • Matsalsmiljö Förmedla information till elever Kommunikations- länk Ökad kunskap om mat, matens betydelse för goda resultat Matenkät

3. Skolmatsdag 2009 - Matrådens funktion • Göra en matsedel • Alternativa rätter • Matrådens roll • Öppna frågor 2010 - Miljöfokus • Matens miljöpåverkan och återvinning • Matsvinn och mätningar • Öppna frågor • Provsmakning och betygsättning av vegetariska rätter Läs mer på grundskolans webbsidor om skolmatsdag 2010!

4. Skolmåltiderna läsåret 1949/50

5. 2010 2009 2008 2007 2006 2005 Utveckling av skolmaten Mer renodlade rätter Vegetariskt Färsk fisk Lagat från grunden, färre halvfabrikat Färre korvrätter Alternativ av mjölk Ekologiskt Alternativa rätter Kyld mat Mjukt & hårt bröd Salladsbuffé Fler alternativ av tillbehör, pasta ris potatis

6. Upphandling • Grundliga kvalitetskontroller vid upphandling och under avtalsperioden • Delade upphandlingar • Förfrågningsunderlag anpassat för småskaliga leverantörer, närproducerat • Kortare framförhållning vid förfrågan – pressa priser • Färsk fisk • Ny mjölkleverantör - Skånemejerier

7. Framtid • Ekologiskt 25 % • Vegetariskt • Matavfall till biogas • Regelbunden mätning av svinn • Skolmatsdagar • Temaveckor • Tydlig beskrivning av våra tjänster • Ta bort varmhållningstider för fler serveringar

8. Svinn av lagad mat 25-30% av världens mat produceras direkt för slaskhinken.

9. Vad är svinn livsmedel som skulle ha kunnat ätas men som istället kastas som avfall någonting som är onödigt och skulle kunna undvikas mat som slängs av eleverna mat som slängs av köket, från servering

10. Konsekvenser av svinn EKONOMI vi kastar bort pengar AVFALL hantera sortera återvinna MILJÖ Slösa på naturens resurser

11. Svinnets miljöpåverkan • 80% av klimatutsläppen sker i produktionsledet • Den stora klimatpåverkan sker inom primärproduktionen, det vill säga inom jordbruket. • För kött- och mejeriprodukter är denna andel ännu högre, ca 90-95% • Kött och fisk ger upphov till större påverkan på miljön än potatis och grönsaker. Det innebär att det är viktigare att det inte uppstår svinn av kött och fisk än av potatis. • Det är viktigt att arbeta för att minska mängden tallrikssvinn och försöker få eleverna at äta upp maten och bättre orka med skoldagen.

12. Orsaker till varför det slängs i onödan • Vi tar mer mat än vi orkar äta upp. • Vi tar hellre för oss för mycket än hämtar igen, om vi vill ha mer. • När det serveras populär mat tar vi ofta för oss mer än vad vi sedan orkar äta och tallrikssvinnet ökar. • Innebär att maträtten inte räcker till elever som kommer sent. • Att maträtten kan ta slut kan i sin tur bidra till att vi inte vill ta om eftersom vi tror att maträtten kan vara slut när vi kommer tillbaka för att hämta mer. • Det smakar inte som jag hade förväntat mig. • Det förekommer ofta att vi tar för oss mer bröd och dryck än vad vi orkar äta upp • Hinner inte äta upp pga schemaläggning, För många elever i matsalen på samma gång, för kort lunchrast samt ledig tid i samband med lunch.

13. Hur mycket slänger vi i Sverige • Medelvärden för tallrikssvinn från olika skolor varierar mellan ca 20 och 50 gram per portion. • Resultaten i landet motsvarar 5-15% per portion. • Göteborg 13 % per portion • Halmstad 41 – 37 gram per portion

14. Hur mycket slänger vi i Kungsbacka • 30 gram i genomsnitt per elev • 5,7% av varje portion • 434 portioner slängdes per dag • 42 öre per elev och dag • Kostnad per år 550 000 kr • 1,1 ton per vecka

15. Hur mycket slänger varje skola

16. Vad vägdes • Det som man inte äter upp på tallriken, inkl. bröd, exkl dryck. • Det ingår även servetter och potatisskal om skolan serverar oskalad potatis. • Matavfall från köket har vägts för sig. • Mängden tallriksavskrap varierar bland annat beroende på typ av maträtt och om skolan serverar skalad eller oskalad potatis.

17. Vad kan man göra för att minska mängden svinn? • ta bara så mycket som du orkar äta upp • att uppmärksamma resursslöseriet • att väga och mäta återkommande och redovisa • informera om sambandet mellan svinn, miljö och ekonomi till elever och personal • servera mat av bra kvalitet • schemalägga en tillräckligt lång lunchrast • skapa lugn och ro i matsalen • arbeta med utbildning, planera inköp och tillagning • arbeta med matråd och delaktighet

18. Köken planerar för minskat svinn • Köpa in lagom stora styckbitar – fisk, pannbiff, hamburgare mm • Servera gårdagens mat som alternativ • Ta vara på pasta, ris, potatis och göra salladsblandning • Kunskap och utbildning

19. Matråd och kök i samarbete Varje skolas matråd arbetar tillsammans med köket för att minska svinnet. • Informationskampanjer • Mätning/vägning • Mål