Finns det samband mellan oral h ä lsa och livskvalitet hos ä ldre? Oral h ä lsorelaterad livskvalitet hos ä ldre.

1. Finns det samband mellan oral hälsa och livskvalitet hos äldre?Oral hälsorelaterad livskvalitet hos äldre. “Frisk i munnen på äldre dar” 2009-10-08 Catharina Hägglin odont dr & övertandl. Enheten för Odontologisk beteendevetenskap Odontologiska Institutionen, Sahlgrenska Akademin, GU och Kliniken för Oral medicin Odontologen, Göteborg

2. Oral hälsorelaterad livskvalitet hos äldre. • Den äldre patientens tandstatus • Den äldre patientens livskvalitet relaterad till munhälsan. • Omhändertagandet i tandvården. • Omhändertagandet av orala hälsan på boenden. • Vad är oral hälsorelaterad livskvalitet? • Hur mäter man oral hälsorelaterad livskvalitet?

3. Återstående medellivslängd (Life expectancy) för Sverige Män Kvinnor 175034 år 37 år 185041 år 44 år 195069 år 72 år 200879 år 83 år SCB

4. Sverige har den största andelen äldre i världen. 1995: 17.5%

5. Tandlöshet % Helproteser i båda käkarna Hugoson et al: Oral Health of individuals aged 3-80 years in Jönköping, Sweden during 30 years (1973-2003) SDJ 2005; 29: 139-55

6. Jönköpingsundersökningen år 2003 I åldergrupperna 60, 70 och 80 år fann man i genomsnitt drygt 50 fyllda tandytor. Hugoson et al: Oral Health … 1973-2003 SDJ 2005; 29: 139-55

7. Påverkas tänderna av åldrandet?

8. Orala sjukdomar tillhör inte det normala åldrandet, men det normala åldrandet ökar risken för tandsjukdom och munslemhinneförändringar.

9. Normala åldersförändringar i munhålan Ung tand Gammal tand • Ökad inlagring av • mineraler • Hårdare emalj och • därmed skörare • Gulare tänder • Slitage som medför blottat • dentin • Mindre pulparum • Epitelskiktet tunnare • Blottlagda rotytor • (pga. färre kollagena fibrer i • gingivan och felaktig borstning) • Tunnare käkben • Tillbakabildning av de • små spottkörtlarna.

10. BRA? • De äldre blir fler och äldre. • De har i högre utsträckning kvar sina tänder. • Dessa tänder är ofta kraftigt restaurerade. DÅLIGT?

11. Tänderna påverkas av åldrandet! • Påverkas åldrandet av tänderna?

12. Oral hälsa Oral hälsa är en del av den allmänna hälsan och bidrar till fysisk, psykisk och socialt välbefinnande med upplevda och fullgoda orala funktioner satta i relation till individens förutsättningar samt frånvaro av sjukdom. Mullsjö 2002

13. Den orala hälsans båda dimensioner Individens egen bedömning: Hälsa/välbefinnande “Mår bra” Ohälsa “Mår inte bra” Oralt frisk Traditionella kliniska mått: Oralt sjuk Modifierad modell efter Statens folkhälsoinstitut, 2004

14. Huvudfaktorerna i oral hälsorelaterad livskvalitet

15. Procentuell andel som angav att tuggförmågan var nedsatt eller kraftigt nedsatt i olika åldersgrupper Källa SCB

16. Källa SCB

17. I Sverige bor de flesta äldre i sina hem och de lever ett oberoende liv. • I Sverige dör 50% av medborgarna utan att ta del av den sociala omvårdnaden i form av hemtjänst, färdtjänst eller särskilt boende.

18. Omhändertagandet i tandvården • År 2005 angav ca 90 % av de som var äldre än 65 år att de gick regelbundet till tandläkaren (FSI 2005). • Majoriteten av de som går oregelbundet är tandlösa (SOU 2002:53)

19. Vårdpersonalattityder. Vårdpersonals uppfattning om hur besvärligt det är med olika omvårdnadssysslor. I.Wårdh, thesis GU 2002.

20. Vägar till förbättring: Utbildning! Munvårdsombud!

21. Omhändertagandet av den orala hälsan hos omvårdnadsberoende äldre. Ny tandvårdsreform 1 jan 1999 för omvårdnadsberoende individer innebar: • Kostnadsfri munhälsovårdsbedömning i hemmet eller boendet. • Nödvändig tandvård till sjukvårdsavgift. • Munvårdsutbildning till vårdpersonal.

22. Anhöriga, vårdpersonal och sjukhustandläkare: • Alla var överens om att det var viktigt med • smärtfrihet och minimering av aspirationsrisk Viktigast för anhöriga: • Sociala aspekter såsom: • frisk andedräkt, normal talförmåga och normalt utseende. Viktigast för vårdpersonalen: • Aspekter på god omvårdnad såsom: • kunna tugga och njuta av att äta. Sjukhustandläkarna låg generellt lägre i sina skattningar Nordenram G, Rönnberg L, Winblad B The perceivrd importance of appearance and oral function, comfort and health for severely demented persons rated by realives, nursing stuff and hospital dentists. Gerodontology 1994; 11: 18-24

23. Etiska hänsyn i omhändertagandet • Om en behandling inte ökar patientens livskvalitet bör den inte vidtagas • Ingen behandling får underlåtas bara för patienten är gammal

24. Hämtat från svt.se • Tänder på en timme • Nya tänder på en timme! 87-årige Arne Vallin i Stockholm har prövat denna näst intill smärtfria metod. I hela sitt vuxna liv har han haft protes men nu kan han äta äpplen igen. • Arne Vallin är 87 år gammal. I över sextio år har han levt med tandprotes efter en fallolycka i mitten av 30-talet. Arne uppträdde som trapetsartist i Folkets Park men råkade tappa taget om trapetsen och föll med huvudet före i marken och slog plytet som han säger i en trädrot. Han skadades så illa så han förlorade alla tänder.

25. Hur mäter man oral hälsorelaterad livskvalitet?

26. Psykometriska test • OHIP-49 Oral Health Impact Profile, 49 items • OHIP-E/20 Oral Health Impact Profile, Edentulousness/(19-) 20 items • OHIP-14 Oral Health Impact Profile, 14 items • GOHAI General (geriatric) Oral Health Assessment Index • DIDL Dental Impact on Daily Living • OIDP Oral Impacts on Daily Performances • DHI Dental Health Index • OH-QoL Oral Health Quality of Life Inventory • OHQOL The Oral Health-related Quality Of Life Measure • DIP Dental Impact Profile • SIDD Social Impacts of Dental Disease

27. Pernilla Larsson et al. ACTA Odont Scand 2004

28. Att mäta Oral hälsorelaterad livskvalitet hos äldre. Faktorer att ta hänsyn till: • Instrumentets förmåga att mäta de kliniska parametrar som kännetecknar den populaton som du avser att studera. • Instrumentets anpassning till den åldersgrupp som är avsedd att studeras. • Individens förmåga att besvara instrumentet.

29. PILOTSTUDIE!

30. Orala hälsofrågor kommer att bli än mer viktiga i framtiden • Det är viktigt att mäta oral hälsorelaterad livskvalitet hos äldre • men det är inte oproblematiskt att mäta oral hälsorelaterad livskvalitet hos äldre