140 likes | 156 Views
Norra Djurgårdsstaden – vad gjorde det för skillnad ? Bakåtblick och framåtblick kring demonstration av smarta nät och hållbara städer. 7 februari, 2019 Susanne Karlsson Enhetschef hållbar el, Avdelningen för Forskning och Innovation, Energimyndigheten. Innehåll.
E N D
Norra Djurgårdsstaden – vad gjorde det för skillnad?Bakåtblick och framåtblick kring demonstration av smarta nät och hållbara städer 7 februari, 2019 Susanne Karlsson Enhetschef hållbar el, Avdelningen för Forskning och Innovation, Energimyndigheten
Innehåll Norra Djurgårdsstaden i sin tid Tillbakablick: Förväntningarna på projektet 2012 Lärdomar från projektet Vad händer imorgon? Mot 2040 och framåt
Energimyndighetens vision är ett hållbart energisystem Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning.
Forskning och innovation - ett verktyg för omställningen Strategisk prioritering och finansiering av FoI på energiområdet Insatser över hela innovationssystemet – från forskning till marknad • Från forskning, pilot/demonstration till affärsutveckling och internationalisering Årlig budget på ca. 1 500 Mkr + 300 Mkr/år för Industriklivet • Ca. 60 FoI-program och över 2000 projekt • Ca 90 bolag i affärsutvecklingsportföljen Näringslivet samfinansierar med i princip lika stort belopp Viktigt styrmedel för att bidra till omställningen av energisystemet
Norra Djurgårdsstaden – i sin tid • 2011 • Smarta nät i Hyllie • ISGAN startas • 2012 • Pilotfas av NDS • Projektstart Smart Grid Gotland • Samordningsrådet för smarta elnät • 1996 -2009 • Hammarby sjöstad stadsutvecklings-projekt • 2010 • Ansökan NDS förstudie inkom till Energimyndigheten • Clean Energy Ministerial startas efter ”misslyckat” Köpenhamnsmöte • Regeringen uppdrar åt Energimarknadsinspektionen att utreda timvis avläsning av el
Norra Djurgårdsstaden – i sin tid • 2016 • Parisavtalet • Forum för smarta elnät • 2018 • Sharing Cities Sweden • Platfom Smart CitySweden • 2017 • SIP Viable Cities startar
Tillbakablick: Projektsammanfattning (2012) Total budget: 146 032 482 kr, Energimyndighetens andel: 36 508 120 kr (25 %) 2012‑10‑01—2015‑12‑30 Fortum, ABB, Electrolux, Ericsson, KTH Avslutade förstudie under 2011 Övergripande mål: skapa en pilot i urban miljö och testa olika modeller för elanvändning som bidrar till minskat koldioxidavtryck och minskat beroende av fossila energikällor. Skäl för beslut: möjliggöra ökad andel förnybar el i energisystemet, finna systemspecifika synergier kring både teknik och affärsmodeller i ett urbant elnät med aktiv användarsida, möjliggöra vidare forskning i ett verkligt system genom skapandet av en FoU-plattform.
Lärdomar från projektet Demoprojekt innebär stöd till utökat samarbete inom och mellan branscher samt ökat samarbete mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor inom utpekat område Svårighet involvera beställare/användare från början Ny kunskap och ökad förståelse för hur näringsliv och offentlig sektor tillsammans kan bidra till energi- och klimatpolitiska mål Ökad synlighet för frågor om smarta nät och hållbar stadsutveckling som stärker och initierar andra samarbeten Prissignal för koldioxid inte självklar och när är ”aktiva” användare en resurs? Billigare mjukvarulösningar ersätter dyrare hårvarulösningar ”Smarta system” kan leverera samma tjänst effektivare, men gör smarta system användare mer aktiva – och borde de det?
Ett elsystem i transformation- Väldigt mycket ska hända på kort tid Utmaningarna Elsystemet 2050 - mer än energipolitiska mål Teknikutvecklingen Växtvärk Modernisering Energiöverenskommelsen Klimatpolitiska ramverket Kapacitetsfrågan
Framtiden är ännu mer elektrisk “This year’s Outlook includes a special focus on electricity. The future is electrifying, with low-carbon technologies on the rise and electricity demand set to grow at twice the pace of energy demand as a whole. But what will tomorrow’s power sector look like? How will it incentivise investment and ensure reliable supply, and what share of our total energy needs can ultimately be met by electricity?”
…och ännu mer digital Miljarder uppkopplade människor och produkter Kommunikation, processkapacitet, och hantering av stora mängder data Artificiell intelligens Obegränsad tillgång till kunskap/information Genombrott för nya teknologier Effektivare övervakning och processtyrning Nya värdekedjor, servicelösningar, virtuella möten…
Tack! susanne.karlsson@energimyndigheten.se www.energimyndigheten.se