Ett freds - och utvecklings perspektiv på

1. Städersomnavför en globalthållbarsamhällsutveckling ellerslagfältförsocialakonflikter Ettfreds- ochutvecklingsperspektivpå Folkhälsansoch den SocialaHållbarhetensförutsättningar Anförande Crossing Borders, Malmö den 25.2.2014 Hans Abrahamsson Institutionenför GlobalaPolitiskaStudier Hans.Abrahamsson@mah.se School of Global Studies Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara Städer KAIROS

2. Folkhälsa – ett villkor för fred och hållbar utveckling Den hållbara utvecklingens tre dimensionerekologiskt, ekonomiskt och socialt FN (1992): RIO Summit – Environment & Development Brundtland (1987): Our Common Future World Bank (2011): WDR – Conflict, Security and Development UNDP (2011): Sustainability and Equity OECD (2012) Perspectives of global development – social cohesion in a shifting World WHO (2008): Marmot – Closing the Gap in a Generation De socialabestämningsfaktorernasbetydelse Social hållbarhet social sammanhållningochsamhälleligmotståndskraft dethandlar om säkerhet/trygghet,mänskligarättigheterochfolkhälsa

3. Den StoraOmdaningenivårtid detlokalaflätasihop med detglobala Globalisering Ekonomi-öster/söderut Nationella produktionssystem ersätts av global nätverksproduktion Ökad rörlighet och globala kontaktytor Städers ökande roll i den nya ekonomiska geografin Samhällets ökade mångfald och människors varierande socio-ekonomiska förutsättningar i en alltmer sammanflätad värld medför utmaningar för den lokala sociala hållbarheten Migration Ett naturligt flöde Människor i transit - med sina vardagsliv på flera håll samtidigt Urbanisering Urbaniseringstakt, växande inkomst- och hälsoklyftor. Det globala Nord och det globala Syd.

4. Statens förändrade roll nya och fler aktörer i det politiska rummet Westfalisk Ordning Government Nationalstaten Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap Pre-Westfalisk Ordning Disorder 1648 1944 Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Påve Kyrka Kung Regioner – EU - Eurocities Nationalstater - SKL Feudal herrar Krigsherrar / Maffia Städer Städer, Kommuner,Landsting Urbana regioner – Västra Götaland När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för städeroch deras transnationella nätverk.

5. Den nya ekonomiska geografin Tillväxt och kreativitet skapas i det urbana rummet Men priset för inträdesbiljetten kan skapa ett bekymmersamt finansieringsgap Kostnad Investeringsnivå Bostadsbyggande Försörjningskvot, Minskad självfinansierings- grad pga krympande skatteintäkter och statsbidrag Tid Utgiftstakoch överskottsmål ökar risken för nedskärningar och minskad välfärd

6. Statensförändrade roll och minskatutrymmeförvälfärdutmanar stadenssocialasammanhållning Världs-ordning Krav på makroekonomisk balans - budgetrestriktioner Ekonomiska nedskärningar och minskade offentliga och sociala åtaganden National stat Socialt kontrakt Säkerhet - Leg. Inst. Global nätverksproduktion producent/konsument skiljs åt: Inkomstklyftor – ojämn utveckling Från ”welfaretoworkfare” Civilsamhälle Det sociala kontraktets upplösning Civilsamhällets uppluckring Identitetsformation och lojalitet Innanförskapets osynliga gränser skapar utanförskap NEETS 30-35 % Primär-, Vi- gemenskapsgrupper, ”gängbildningar” ofta i form avflyktiga nätverk och ibland irivalitet Informella trygghets- och försörjningssystem Salutogena områden (Antonovsky) – lokala civil samhällen Skillnaden mellan det legala och det legitima

7. Utestängningensfrustrationsgap Levnadsvillkor Strävan/Anspråk Brinnande bilar på beställning Förmåga/möjlighet Pulveriserade busskurer Strävan/Anspråk Förmåga/möjlighet Tid Vrede / våld Individuell skuldbeläggning - oartikulerad skam På 30 år Inte bara om unga män i resursvaga områden Alltfler unga kvinnor söker antidepressiva medel och alltfler unga män blir kvar på landsbygden och upplever sig såväl obehövda som oälskade

8. Urbaniseringens utmaningar Urbaniserings- och tillväxttakt Finansieringsgap Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd Statens förändrade roll När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för städer och deras nätverk. Spänningsfält När det globala möter det lokala Slagfält för sociala konflikter Navförglobal samhälls -styrning Rörelseriktningen är politiskt påverkbar !

9. Vad kan göras? När det globala möter det lokala Vikten av att hålla två tankar i huvudet samtidigt PositivSäkerhet Förebygga Främja Minska innanförskapet Underifrån NegativSäkerhet Kontroll Stängsel Övervakning Ovanifrån Folkhälsans betydelse - men inte bara en fråga om livsstil Sociala bestämningsfaktorer – Större än summan av individers hälsa Strukturella förhållanden – samhällelig tillit Prislappen Förstärkt innanförskap Bekymmringssamtal Identifiera och analysera målkonflikter mellan strävan efter att bli till en nod i det globala produktionsnätverket och den sociala hållbarhetens krav • Medskapande och invånardialog • Identifiera målkonflikternas effekter • Hantera komplexa samhällsproblem Social investeringspolitik Stötdämpare för att hantera målkonflikterna

10. Vad behöver göras? Crossingborders Tillväxt - Hållbarhet Den svåra balansen för välfärdens finansiering Ompröva synen på sambanden mellan tillväxt och välfärd Ny tillväxtregim Ekonomisk hållbarhet (a) Att definiera & mäta tillväxt Frikoppling: Livskvalitet/välbefinnande (b) Produktionsinriktning Ökad lokal resursmobilisering medger gradvis minskat exportberoende (när- och hemmamarknadens betydelse) Sambanden kärnområde – omland Arenor för mångfald och – minskat innanförskap Ny välfärdsregim Social Hållbarhet Proportionell universalism (a) Generell välfärdspolitik Stötdämpare för att hantera målkonflikterna (b) Riktad Social investeringspolitik Ökad mångfald medför skilda behov och förutsättningar Kompensatoriskt ansvar Inte en fråga om omprioritering Målkonflikter tt Vår tids produktionssystem förändrar sambanden mellan tillväxt och välfärd Innovation och kreativitet kräver ökad kognitiv förmåga och medskapande Folkhälsans betydelse

11. Att bryta med det postpolitiska tillståndet I övergången mellan Government och Governance riskerar omvärlden att få definiera den enda vägens politik (globaliseringens avtryck) Det politiska ”la Politique” Policy ”le Police” Politiken ”le Politique” Vad och varför Globaliseringens uttryck Mål- och intressekonflikter (exv. finansieringsmodeller och skattepolitik) Hur Medel Processägande Verkstad - att göra något Tjänsteutlåtande Opartiskhet Konsensus Retoriskt gap särkoppling Implementering Policybildning Dialogen disciplinerande Dialogen synliggörande Dialogen konsensuskapande Medskapande och invånardialog Kreativitet, innovation, kognitiv förmåga Identifiera målkonflikternas effekter Hantera komplexa samhällsproblem Manöverutrymmet: Såväl produktion som folkhälsa kräver känsla av sammanhang - KASAM

12. Folkhälsa – ett villkor för fred och hållbar utveckling Folkhälsoarbetare vårtidsfredsambassadörer ! Tack föruppmärksamheten! Hans Abrahamsson School of Global Studies Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se