130 likes | 275 Views
Forsknings- och innovationspropositionen. Prefektmöte 2012-10-24. Mål och utgångspunkter. Sverige ska vara en framstående forskningsnation, där forskning och innovation bedrivs med hög kvalitet och bidrar till samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft
E N D
Forsknings- och innovationspropositionen Prefektmöte 2012-10-24
Mål och utgångspunkter • Sverige ska vara en framstående forskningsnation, där forskning och innovation bedrivs med hög kvalitet och bidrar till samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft • Det finns inget motsatsförhållande mellan att den fria forskningen behöver ha goda villkor och att forskningens resultat ska leda till nytta • Det är oroväckande att det finns tecken på att Sverige tappat i kvalitet i förhållande till ett antal jämförbara länder nils-fredrik.ankarcrona@ki.se
Mål och utgångspunkter • Ökad strävan efter kvalitet genom långsiktighet och resursförstärkning som ger större möjligheter till risktagande, • Ökat fokus på individer och goda villkor för forskare, • Ökade insatser för forskning för samhällets och näringslivets behov, och • Ökat nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap nils-fredrik.ankarcrona@ki.se
Mål och utgångspunkter • Idag upplever forskare att det råder obalans mellan direkta statsanslag och extern anslag • Behövs ökad långsiktighet också för anslag från forskningsfinansiärerna • Satsning på forskning med såväl hög risk som stor potential • Forskningens frihet handlar i stor utsträckning om den enskilde forskarens frihet och inte minst den frihet som yngre forskare behöver i förhållande till seniora forskare • Livsvetenskaper uppmärksammas särskilt (600 mnkr). nils-fredrik.ankarcrona@ki.se
Fördelning av anslag • Naturligt att låta en större andel av anslagen än tidigare fördelas/omfördelas utifrån de kvalitetsmått som introducerades i den förra forsknings- och innovationspropositionen. • Även prestation och kvalitet i samverkan bör premieras • Men risk att bara forskning som kan mätas premieras • Skäl att vidare utreda kollegial bedömning för fördelning av resurser på sikt. • Även forskningsfinansiärernas anslag bör ökas nils-fredrik.ankarcrona@ki.se
Fördelning av medel • Lärosätena bör dels omfördela mot områden med större potential, • dels göra koncentrerade satsningar där lärosätet har en konkurrensfördel. • Det är nödvändigt att ställa kvalitetskrav på alla nivåer. • Lärosätena bör utveckla metoder för utvärdering av forskares verksamhet • Ökat fokus på invidvider • Regeringen kommer noggrant följa utvecklingen av oförbrukade bidrag nils-fredrik.ankarcrona@ki.se
Goda villkor för forskare • De som väljer att fortsätta en forskarkarriär ska veta att det finns möjligheter till en tillsvidareanställning om de presterar bra forskning • Trygga villkor under forskarutbildningen • Infrastruktur nils-fredrik.ankarcrona@ki.se
Att notera • Problem att en så stor andel av vetenskapliga artiklar aldrig citeras. • Medicin är det största området vid lärosätena • Citeringar inom medicin har ökat sedan 1990-talet då biomedicin citerades under världsgenomsnittet och klinisk medicin strax över. Nu sammantaget ca 10 procent över. nils-fredrik.ankarcrona@ki.se
Att notera • SFO positivt men svag samverkan. Utvärdering 2015. • Vinnova bör få i uppdrag att i samråd med VR stödja lärosätenas strategiska arbete med samverkan och nyttiggörande nils-fredrik.ankarcrona@ki.se
Två forskningspropositioner • 2009-2012: 5 miljarder totalt. • Fakultetsanslag: KI 178 mnkr av totalt 1 550 mnkr + omfördelning 21 mnkr • 2013-2016: 4 miljarder • Fakultetsanslag: KI 100 mnkr av 900 mnkr + omfördelning 40 mnkr • Fördelning 2013-2016 • 1 735 • 2 695 • 3 060 • 4 000 nils-fredrik.ankarcrona@ki.se
Satsning livsvetenskaper nils-fredrik.ankarcrona@ki.se
Intressant i övrigt nils-fredrik.ankarcrona@ki.se