Antibiotikaresistens är en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling

1. Antibiotikaresistens är en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling

2. Antibiotikaresistenta bakterier Orsaker Konsekvenser Åtgärder Eva Gustafsson, Smittskydd Skåne Eva Melander, Klinisk mikrobiologi/Vårdhygien UMAS

4. Israel – upprepade utbrott med multiresistenta tarmbakterier Initialt 1000 patienter drabbade, 400 döda Extrema åtgärder Tvättvakter – följsamhet till handhygien Påminnelsemail till läkare/ssk varje morgon om vilka patienter som bär och hur hantera resistenta bakterier Bristande följsamhet = ingen lön Yehuda Carmeli, Ekot, jan 2008

5. Upptäckt av antibiotika • Enorma medicinska vinster • Minskad sjuklighet och dödlighet i bakteriella infektioner • Förutsättning för modern sjukvård • Avancerad kirurgi • Cytostatikabehandling • Transplantationer • Neonatalvård

6. Bakterier kan utveckla resistens mot alla förekommande antibiotika • Uppkomst • Spontan mutation • Genetisk information överförs mellan bakterier • Selektion • Under antibiotikatryck selekteras resistenta bakterier fram • Spridning • Resistent bakterie • Epidemiska (utbrott) stammar • Endemisk (etablerad i ett område) situation

7. Andel resistenta stammar 50 % 5 4 10 % 3 1 2 TID

8. Vad medför en antibiotikakur? • Empirisk behandling • Beprövad erfarenhet, innan provsvar föreligger • Mål • Slå ut förmodad patogen • Bieffekt • Slår ut normalfloran • Selektion av de bakterier som har förvärvat/har naturlig resistens för medlet

9. Antibiotikaresistenta bakterier -konsekvenser • Ökad sjuklighet i bakteriella infektionssjukdomar • Ökad dödlighet • pga fördröjda eller uteblivna behandlingsresultat • Ökade kostnader • pga dyrare antibiotikabehandling, längre vårdtider och ökat behov av sjukvårdsresurser Förlorad förutsättning för modern sjukvård

10. Introduktion av nya grupper av antibiotika Trimetoprim Streptograminer Oxazolidinoner Kinoloner Glycopeptider Linkosamider Kloramfenikol Tetracykliner Makrolider Karbapenemer Aminoglykosider Penicilliner Cefalosporiner Sulfa 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000

11. MRSA Meticillin Resistent Stafylococcus Aureus

14. Antibiotikaval vid meticillinsensitiva (MSSA) och meticillin resistenta S aureus (MRSA)

18. Hotbild - MRSA? • Resistens • <1% av alla S aureus resistenta i Skåne • 50% av isolaten i London • Virulens • få allvarliga infektioner • 6/982 sepsis = 6‰, en  (1999-2007) • om för sent insatt effektiv terapi dödlighet och vårdtid • Antibiotika • alternativ finns, dock mindre effektiva • Spridning = smitta • tillpatient - särskilt om sår, behandling med betalaktam-antibiotika, efter antibiotikabehandling • till personal - inte om hygienrutiner följs

19. Andel MRSA hos invasiva S aureus 2006källa: earss 2006

20. Åtgärder MRSAHygien • Smitta • MRSA alltid en smitta - smittspårning • Hygien på sjukhus och särskilt boende • risk för smitta bådetill och från patient med sår, KAD, andra infarter • handsprit till patienter • känd smitta hanterbar - särskilda hygienrutiner • okänd smitta hanterbar - basala hygienrutiner • Primärvård • Riktlinjer i nytt pm • Sårodling inför planerad antibiotikabehandling • Allmänna hygienråd till patient i öppenvård - vid all S aureus men MRSA i synnerhet • god handhygien, särskilt efter såromläggning • sår ska vara täckta

21. ESBL Extended Spectrum BetaLactamase

22. Antibiotikaval vid ESBL-produktionExtended Spectrum BetaLactamase = enzym som bryter ner betalaktamantibiotika

23. 90% E-coli 70% kvinnor

26. Hotbild - ESBL? • Resistens • 40 % av ESBL i Skåne kan enbart behandlas med Tienam • Virulens • sepsis hos 4 % av 515 (2006-2007) en  • Antibiotika • få preparat att välja mellan • inga antibiotika under utveckling • banala cystiter behöver intravenös antbiotika • Spridning • spridning mellan patienter, direkt eller via personalens händer, eller indirekt (hygienurtymmen) • Klebsiella besvärligare än E-coli

27. Åtgärder ESBLAntibiotikaanvändningHygien • Enskilt viktigaste åtgärden är att minska användning av • cefalosporiner • kinoloner • Urinodling inför planerad antibiotikabehandling • Hygien på sjukhus och särskilt boende • risk för smitta både till och från patient med sår, KAD, andra infarter • handsprit till patienter

29. VRE Vancomycin Resistenta Enterokocker

31. PRP Penicillin Resistenta Pneumokocker

32. Penicillinresistens - förskrivning av antibiotika • 20 % av all förskrivning av antibiotika sker till barn av öppenvårdsläkare för övre luftvägsinfektioner • 90 % av infektioner hos barn i förskoleåldern orsakas av virus

33. Intermediär 0.12-1.0 Resistent >1.0 mg/L

34. Penicillinresistenta pneumokocker 2006invasiva isolat MIC >0.125 mg/L (I+R)källa earss

35. Förekomst av vanliga luftvägsbakterier i näsa/svalg hos barn och personal i förskolan samt friska skolbarn (M Söderberg avhandling 1990)

37. Vaccin • Kapselpolysackarid 23-valent Pneumovax ® Pneumo23 ® • Barn över 2 år och vuxna • Splenectomi, svår kronisk sjd, immunsupprimerade • Konjugerat 7-valent vaccin Prevenar® • 70% av invasiva stammar i USA, något lägre i Sverige (andra serotyper) • pneumoni  20%, otit6% • förhindra 30-40 sequele per år, ffa små barn med meningit • flockimmunitet - mindre pneumoni hos farfar • skifte i serotyper

38. Vad göra?

39. En svår balansgång Globala behovet av effektiva antbiotika Individens bästa Rationell antibiotika-användning Butler C et al. JAC 2001; 48:435–440

40. Motverka riskfaktorer för resistenta bakterier Spridning • Följsamhet till basala hygienrutiner för ALLA patienter • Skärpt hygien och isolering om resistenta bakterier påträffas Selektion • Korrekt antibiotikaanvändning

41. Verksamt mot rätt bakteriella agens • Når den vävnad som är infekterad • Ingen onödig resistensutveckling • Ingen onödig påverkan på normala bakteriefloran

42. Hur kan personalen sprida smitta? • Kontaktsmitta (direkt/indirekt) • händer • Personalen plockar upp patogener från patienter/ytor/föremål på händerna • Smitta överförs mellan patienter via personalens händer • kontaminerade föremål/ytor • arbetskläder • Arbetskläder blir kontaminerade • Patogener kan överföras mellan patienter via personalens händer

43. Förebygger kontaktsmitta • Noggrann handhygien • Handdesinfektion med sprit • Före och efter patientkontakt • Handtvätt med tvål + handdesinfektion med sprit • Synlig/kännbar nedsmutsning • Känd/misstänkt tarmsmitta (calicivirus, Clostridium difficile) • Handskar • Skyddsrock • Kortärmad arbetsdräkt • Inga ringar, armband, klockor, lösnaglar • Arbetsdräkt bytas varje dag och då synbart smutsig eller våt Källa: SoS. Att förebygga vårdrelaterade infektioner

44. Apropå den infekterade debatten kring läkarrockar…