Ta bef let ver tekniken

1. Ta bef�let �ver tekniken! Ta bef�let �ver tekniken! 25 oktober 2005

2. Ta bef�let �ver tekniken!

3. Ta bef�let �ver tekniken! Agenda 13.00 Opening � Filip Ekstrand, Advince Keynote presentation: Does IT Matter? Nicholas G. Carr Break 14.15 Three case stories: SBAB Apoteket Visma 15.15 Coffee Break 15.30 Everybody speaks about usability but nobody does anything Nigel Claridge, SUA 15.50 Panel discussion 17.00 Close of seminar Drinks, snacks, afterglow

4. Ta bef�let �ver tekniken! The million-dollar question.....

5. Nicholas G. Carr nicholasgcarr.com Does IT Matter?

6. IT is essential to business Ubiquitous Integral to modern business processes Dominant capital expense for most companies Prerequisite to survival Can, in right circumstances, boost productivity

7. Two types of technology Proprietary: can be owned, actually or effectively, by a single firm e.g., patents, secrets, exclusive licenses Infrastructural: is shared broadly by all firms in an industry or region e.g., rail, telegraph, telephone, electricity, IT

8. Evolution of infrastructural technology

9. Not just hardware � software, too �General purpose� technology Malleable and flexible Endless innovation potential Isn�t IT different?

10. Hardware commoditization

11. Extreme economies of scale in production lead to Sharing & �vendorization� lead to Overshooting (�good enough�) & declining returns lead to Homogenization & commoditization Now: open source, offshoring, utility service Software commoditization

13. Spend less Follow, don�t lead Innovate when risks are low Focus on vulnerabilities more than opportunities Changing imperatives

14. A worthy goal for CIOs? IT will come to �be thought of more like electricity or the telephone network than as a decisive source of organizational advantage. In this world, a company trumpeting the appointment of a new chief information officer will seem as anachronistic as a company today naming a new vice president for water and gas. People like me will have succeeded when we have worked ourselves out of our jobs. Only then will our organizations be capable of embracing the true promise of information technology.� - Max Hopper, 1990

15. IT today

16. IT tomorrow

17. Nicholas G. Carr nicholasgcarr.com Does IT Matter?

18. Ta bef�let �ver tekniken! IT f�r inte bli en konkurrensnackdel Ulf Tingstr�m, SBAB Margareta Glas Christensen, Advince

19. Ta bef�let �ver tekniken! Kan IT upplevas positivt? En or�ttvis v�rld Vissa v�rden kan ge positiva effekter men inte alla L�n och IT kan inte ge en upplevelse eller ett resultat som �verskrider �normalt� M�jligtvis direkt efter en positiv f�r�ndring men man v�njer sig snabbt. D�remot kan de ge negativa konsekvenser Alla v�rden kan ge negativa konsekvenser men n�gra kan ge positiva, t.ex. Kultur och Aff�rsm�lEn or�ttvis v�rld Vissa v�rden kan ge positiva effekter men inte alla L�n och IT kan inte ge en upplevelse eller ett resultat som �verskrider �normalt� M�jligtvis direkt efter en positiv f�r�ndring men man v�njer sig snabbt. D�remot kan de ge negativa konsekvenser Alla v�rden kan ge negativa konsekvenser men n�gra kan ge positiva, t.ex. Kultur och Aff�rsm�l

20. Ta bef�let �ver tekniken! Vilket �r det b�sta betyget p� en teknikf�r�ndring?

21. �IT f�r inte bli en konkurrensnackdel� Ulf Tingstr�m 20051025

22. Fakta om SBAB Startade 1984 160+ BSEK i balansr�kning 9% av bol�nemarknaden 18% av f�retagsmarknaden 400 anst�llda Huvudsakligen internet som kanal

23. Ingenting �r som f�rut.. V�rlden b�ste golfare �r svart� V�rlden b�ste rappare �r vit.. Moderaterna lanserar sig som Sveriges arbetarparti�

24. P� samma s�tt inom IT.. IBM �r PC-fritt.. N�tverksteknikern blir ett krisyrke.. Windows kraschar inte l�ngre�

25. IT �R Viktigt f�r oss.. Men.. Kan l�tt v�ndas emot oss om vi inte har strukturer f�r hur vi hanterar den: Gamla monoliter: F�rs�kringssystem, banksystem,� Nya kanaler, nya produkter,� Nya regelverk Basel2, IAS, S�kerst�llda Obligationer,..

26. IT�s olika faser

27. Arbetssystem Holistisk syn - arbetssystem

28. Undvika f�llan ? D�r� F�rvaltningskostnaderna �ter upp alla m�jligheter till nyutveckling Time-to-market i princip o�ndlig �Analysis Paralysis� Starkt avtagande nytta med IT-investeringarna..

29. Skalf�rdelar och �teranv�ndningsekonomin Transaktionskostnaden sjunker vid �kad volym Hur stor blir spr�ngkostnaden f�r n�sta produkt ?

30. Leda eller F�lja ? Ledare Arkitektur Informationss�kerhet HCI Leverant�rsrelationer F�ljare Informationshantering Utvecklingsverktyg Applikationer

31. Digitala byggklossar � komponentbaserad arkitektur

32. Dela p� utvecklingskostnaderna Sv�rt att finna konkurrensf�rdelar med programpaket Undvik att skriva eget: �teranv�nd i f�rsta hand K�p applikation eller del av applikation

33. Innovationen i fokus ? �Designed by Apple in California, Constructed in China� �Allt som g�r att beskriva riskerar att bli en commodity� IT-produktion Systemutveckling Elektroniktillverkning

35. Ta bef�let �ver tekniken! Framtiden Stadsplaner ger m�jlighet att rensa i slummen. Finns det risk f�r en �Klara-rivning�? Computerworld, senior news columnistComputerworld, senior news columnist

36. Ta bef�let �ver tekniken! F�r att styra m�ste man m�ta- men vad? Fredrik Wastenson, VD Prodacapo Per Netzell, aff�rscontroller Adara

37. Ta bef�let �ver tekniken! Citat �More than 75 percent of the average firm�s market value is derived from intangible assets which can�t be managed if they can�t be measured� Robert S Kaplan, 1994

38. Ta bef�let �ver tekniken! F�r att kunna styra m�ste man f� r�tt information p� ett anv�ndbart s�tt

39. Ta bef�let �ver tekniken! Grunden f�r en effektiv f�rst�else av verksamheten Skapa transparens. Identifiera vad som driver kostnader. Insikt om vad som ger bidrag till l�nsamheten och vad som inte g�r det. F�rst� fler perspektiv �n det finansiella. G�r informationen (underliggande fakta) tillg�nglig och f�rst�lig.

40. Ta bef�let �ver tekniken!

41. Apotekets uppdrag � trygg anv�ndning och effektiv f�rs�rjning av l�kemedel  Svara f�r en trygg och s�ker l�kemedelsf�rs�rjning i landet. S�kerst�lla att l�kemedelsf�rs�rjningen sker till l�gsta m�jliga kostnad. Se till s� att alla l�kemedel som godk�nts f�r den svenska marknaden tillhandah�lls i alla delar av landet och till enhetliga priser.  Apoteket s�ljer ocks� kompletterande varor, till exempel kroppsv�rds- och hygienprodukter. Apotekets uppdrag ger en inneboende konflikt Ju b�ttre man lyckat desto s�mre resultat Apotekets uppdrag ger en inneboende konflikt Ju b�ttre man lyckat desto s�mre resultat

42. Apoteket AB � allm�n fakta 900 apotek 13 000 anst�llda 24 000 artiklar 90 000 000 kundbes�k per �r I princip dagliga leveranser till samtliga apotek

43. Apotekets produktsortiment

44. Distributionskedjan av l�kemedel i Sverige

45. S� styrs Apoteket idag S� styrs vi � verksamhetsavtal: S� styr vi � Styrkort: 

46. Huvudutmaningar f�r Apoteket

47. Apoteket har ett stort ansvar i att f�rvalta skattebetalarnas pengar p� mest effektivt s�tt. Det inneb�r att st�ndigt utveckla verksamheten till den mest kostnadseffektiva, oavsett vilka marknadsf�ruts�ttningar som r�der. F�r att lyckas med detta p� ett bra s�tt �r det av avg�rande betydelse att vi har full kontroll �ver v�r verksamhet och kan f�lja upp hur vi presterar s�v�l som att ha en detaljerad bild �ver v�ra kostnader och int�kter. Detta st�ller krav p� ett sofistikerade systemst�d s� att vi p� ett effektivt och anv�ndbart s�tt kan erh�lla den information som vi beh�ver f�r v�ra beslut.

48. Vad beh�ver vi veta f�r att kunna styra kostnaderna? Vad driver kostnader? Hur ser v�ra processer ut och hur stor �r respektive processkostnad? Hanteringskostnad per produkt? Vad p�verkar kostnaden? Hantering Pris F�rpackningar Volym

49. Hur f�r vi tag p� denna typ av information? Analysera och definiera vilken information och m�tetal som vi beh�ver - Behovsanalys Utveckla en metod och modell som ger den information som vi har behov av - Informationsdesign Mappa modellen mot den data som finns tillg�nglig - Systemdesign Implementera ett systemst�d som effektivt ger oss det efterfr�gade beslutsunderlaget � Implementation

50. Vald modell - ABC

51. Vad ger detta f�r v�rde f�r Apoteket? Vi har nu kontroll p� hela kostnadsfl�det i varuhanteringen� fr�n leverant�r tills dess att varan ligger p� hyllan Hanteringskostnaden �r k�nd uppdelad p�; F�rpackningstyp; Tr�g, Kartong, Plastp�se, L�sa Sortiment; Kategori, Segment, Varugrupp Enskild artikel Ger oss en unik m�jlighet att diskutera med leverant�rerna Om en differentierad priss�ttning utifr�n kostnaden att hantera deras varor Om en anpassning av prim�r- och sekund�r f�rpackningar f�r att f� ner hanteringskostnad och m�jligg�ra effektivare fl�de f�r b�gge parter Ger oss en m�jlighet att se var v�ra processer kan f�rb�ttras och p� s� s�tt f� ner kostnader

52. M�jligheter fram�t Ger m�jlighet att i en framtida avreglerad marknad kunna priss�tta produkterna p� r�tt s�tt och f�rst� varje enskild produkts t�ckningsbidrag St�rre sannolikhet f�r att uppn� m�let att g� mot en tydligare ekonomisk styrning (traditionell ekonomisk m�lstyrning)

53. Ta bef�let �ver tekniken! Fr�n n�dv�ndigt ont till sj�lvklart och l�nsamt Bj�rn Sperling, Enecto Stefan Wid�n, Visma Software Hej, Vi skall idag prata om � Fr�n n�dv�ndigt ont till sj�lvklart och l�nsamt� Enligt FT Research Centre tillbringar chefer i genomsnitt 1- 2 timmar per dag med att s�ka information p� n�tet. 70 % av bolagen hittas idag genom hemsidan K�lla: Target Marketing Magazine F�retags hemsida blir ofta kundens f�rsta intryck av ditt f�retag. (Bra webbplats = bra f�retag = bra erbjudanden) Jag heter Bj�rn Sperling och �r en av grundarna till Enecto, vi arbetar med s�lj och marknadstj�nster kring identifiering och uppf�ljning av f�retagen som bes�ker v�ra kunders webbplatser. Idag kommer jag tillsammans med Stefan Wid�n, grundare till XOR och VD f�r Visma software presentera ett case d�r vi anv�nder informationen fr�n bes�karna p� webbplatsen f�r att m�ta resultat f�r en reklaminvestering. H�rmed l�mnar jag �ver ordet till Stefan Wid�n som kommer presentera bakgrund samt f�retaget Visma, vars�god Hej, Vi skall idag prata om � Fr�n n�dv�ndigt ont till sj�lvklart och l�nsamt� Enligt FT Research Centre tillbringar chefer i genomsnitt 1- 2 timmar per dag med att s�ka information p� n�tet. 70 % av bolagen hittas idag genom hemsidan K�lla: Target Marketing Magazine F�retags hemsida blir ofta kundens f�rsta intryck av ditt f�retag. (Bra webbplats = bra f�retag = bra erbjudanden) Jag heter Bj�rn Sperling och �r en av grundarna till Enecto, vi arbetar med s�lj och marknadstj�nster kring identifiering och uppf�ljning av f�retagen som bes�ker v�ra kunders webbplatser. Idag kommer jag tillsammans med Stefan Wid�n, grundare till XOR och VD f�r Visma software presentera ett case d�r vi anv�nder informationen fr�n bes�karna p� webbplatsen f�r att m�ta resultat f�r en reklaminvestering. H�rmed l�mnar jag �ver ordet till Stefan Wid�n som kommer presentera bakgrund samt f�retaget Visma, vars�god

54. Ta bef�let �ver tekniken! Visma i Sverige 500 i Sverige Oms�tter 460 miljoner SPCS, XOR, United Collectors, Visma Software och Visma Services f�r gemensamt varum�rke. Varum�rkeskampanj Visma �r idag sveriges st�rsta leverant�r av ekonomil�sningar � f�r b�de stora som sm� f�retag. Koncernen har drygt 2 000 anst�llda vid 85 egna kontor i de fyra nordiska l�nderna. Till dessa kommer ett n�tverk av �terf�rs�ljare och distribut�rer runt om i Norden. I Sverige oms�tter Visma cirka 460 miljoner svenska kronor och har drygt 500 anst�llda. Vismas moderbolag ligger i Norge och under en l�ngre tid har Visma gjort strategiska uppk�p av f�retag i Sverige f�r att etablera sig som den ledande akt�ren p� den svenska marknaden f�r programvaror och tj�nster f�r ekonomiska l�sningar. Fokus �r att Visma skall kunna erbjuda ekonomichefen allt det den beh�ver f�r att driva och utveckla sin del av verksamheten. I samband med uppk�psstrategierna har det parallellt skett en omfattande planering kring varum�rkesstrategier och marknadsf�ring. Den huvudsakliga slutsatsen var att Visma i sverige skulle ha ETT varum�rke. F�ljderna av detta � att starka varum�rken som SPCS, XOR etc � skulle helt pl�tsligt heta Visma. Slutsatsen var att vi var tvungna att g�ra en massiv reklamkampanj f�r att bef�sta det �nya� varum�rket och h�nga upp vissa associationer kring varum�rket. Det resulterade i en filmkampanj med uppf�ljande referensannonsering i tryckt media och p� Internet. Ut�ver den mer varum�rkesbyggande reklamen h�ngde vi upp vissa budskap riktade mot vissa aktuella aff�rsomr�den. Dessa koncept var elektronisk faktura, elektronisk inkasso och elektronisk l�n. Visma �r idag sveriges st�rsta leverant�r av ekonomil�sningar � f�r b�de stora som sm� f�retag. Koncernen har drygt 2 000 anst�llda vid 85 egna kontor i de fyra nordiska l�nderna. Till dessa kommer ett n�tverk av �terf�rs�ljare och distribut�rer runt om i Norden. I Sverige oms�tter Visma cirka 460 miljoner svenska kronor och har drygt 500 anst�llda. Vismas moderbolag ligger i Norge och under en l�ngre tid har Visma gjort strategiska uppk�p av f�retag i Sverige f�r att etablera sig som den ledande akt�ren p� den svenska marknaden f�r programvaror och tj�nster f�r ekonomiska l�sningar. Fokus �r att Visma skall kunna erbjuda ekonomichefen allt det den beh�ver f�r att driva och utveckla sin del av verksamheten. I samband med uppk�psstrategierna har det parallellt skett en omfattande planering kring varum�rkesstrategier och marknadsf�ring. Den huvudsakliga slutsatsen var att Visma i sverige skulle ha ETT varum�rke. F�ljderna av detta � att starka varum�rken som SPCS, XOR etc � skulle helt pl�tsligt heta Visma. Slutsatsen var att vi var tvungna att g�ra en massiv reklamkampanj f�r att bef�sta det �nya� varum�rket och h�nga upp vissa associationer kring varum�rket. Det resulterade i en filmkampanj med uppf�ljande referensannonsering i tryckt media och p� Internet. Ut�ver den mer varum�rkesbyggande reklamen h�ngde vi upp vissa budskap riktade mot vissa aktuella aff�rsomr�den. Dessa koncept var elektronisk faktura, elektronisk inkasso och elektronisk l�n.

55. Ta bef�let �ver tekniken! Kampanjstart i TV4, DI.se etc (Filmen ligger i separat fil)

56. Ta bef�let �ver tekniken! Boken om elektronisk faktura Som en del av koncernen visma � har vi p� visma software aktivt arbetat med att ta kontrollen �ver v�r kommunikation och s�ljprocess genom att alltid f� in prospects p� v�ra hemsidor. P� senare tid har vi tagit fram mer konceptbaserade sidor f�r att driva intresset kring ett koncept � mer �n kring en ren produkt. Det �r som en slags utbildningsprocess av v�ra kunder. Det mest aktuella fallet �r v�rt koncept kring det aktuella intresset kring elektroniska fakturor. Vi st�llde oss fr�gan � vad finns det egentligen f�r material kring detta? Vi gick igenom webben, samlade in information fr�n olika k�llor och fann relativt snabbt att 1) det �r ett nytt omr�de 2) olika leverant�rer s�ljer enbart in sina egna produkter (inte s� mycket konceptet i sig) 3) det finns mycket fr�gor och inte lika m�nga svar kring fenomenet. F�ljdfr�ga: hur skall vi r�da bot p� detta? Jo � vi tog fram en lite bok om elektroniska fakturor (visa boken) och en kampanjsida kring �mnet (visa sidan). Tanken var att p� ett mer allm�nt plan sortera begrepp och lotsa intresserade till r�tt platser f�r att f� sina fr�gor besvarade � eller sina behov tillfredst�llda � allts� att k�pa r�tt l�sning f�r elektronisk fakturahantering. Som en del av koncernen visma � har vi p� visma software aktivt arbetat med att ta kontrollen �ver v�r kommunikation och s�ljprocess genom att alltid f� in prospects p� v�ra hemsidor. P� senare tid har vi tagit fram mer konceptbaserade sidor f�r att driva intresset kring ett koncept � mer �n kring en ren produkt. Det �r som en slags utbildningsprocess av v�ra kunder. Det mest aktuella fallet �r v�rt koncept kring det aktuella intresset kring elektroniska fakturor. Vi st�llde oss fr�gan � vad finns det egentligen f�r material kring detta? Vi gick igenom webben, samlade in information fr�n olika k�llor och fann relativt snabbt att 1) det �r ett nytt omr�de 2) olika leverant�rer s�ljer enbart in sina egna produkter (inte s� mycket konceptet i sig) 3) det finns mycket fr�gor och inte lika m�nga svar kring fenomenet. F�ljdfr�ga: hur skall vi r�da bot p� detta? Jo � vi tog fram en lite bok om elektroniska fakturor (visa boken) och en kampanjsida kring �mnet (visa sidan). Tanken var att p� ett mer allm�nt plan sortera begrepp och lotsa intresserade till r�tt platser f�r att f� sina fr�gor besvarade � eller sina behov tillfredst�llda � allts� att k�pa r�tt l�sning f�r elektronisk fakturahantering.

57. Ta bef�let �ver tekniken! Boken om elektronisk faktura

58. Ta bef�let �ver tekniken! Elektroniskfaktura.se Vari detta ligger kontrollen? Jo � p� v�r hemsida kan vi kontrollera vem som best�ller boken, vem som vill bes�ka v�ra seminarier, vem som st�ller fr�gor i v�r FAQ etc och tillsammans med Enectos statistik �ver bes�kare kan vi dessutom l�sa av genomslag av kampanjen som helhet, men �ven mer riktade utskick. Vi kan korrelera Enectos statistik och m�ta effektiviteten i v�r kommunikation med antalet anm�lda till seminarier, best�llda b�cker, nedladdat material etc. Under september m�nad hade vi totalt 3000 unika bes�kare (ip-nummer) p� elektroniskfaktura.se. Av dessa var det 450 som anm�lde sig till v�r roadshow om just elektronisk faktura. Och ut�ver dessa var det 500 till som har best�llt boken eller laddat ner den. V�r slutsats �r att det �r en mycket h�g procentandel som aktivt tagit del av v�r information och �ven gjort en motprestation i n�gon form. Men � vad h�nder med de �vriga 2000 bes�karna? Jo � med hj�lp av Enectos l�sning Prospect Finder � s� kan vi se vilka det var som INTE anm�lde sig eller laddade ner n�gon bok etc. Vi kan sortera bes�karna som relevanta eller icke relevanta och g� vidare i v�rt arbeta att ta fram nya kandidater f�r v�ra produkter.Vari detta ligger kontrollen? Jo � p� v�r hemsida kan vi kontrollera vem som best�ller boken, vem som vill bes�ka v�ra seminarier, vem som st�ller fr�gor i v�r FAQ etc och tillsammans med Enectos statistik �ver bes�kare kan vi dessutom l�sa av genomslag av kampanjen som helhet, men �ven mer riktade utskick. Vi kan korrelera Enectos statistik och m�ta effektiviteten i v�r kommunikation med antalet anm�lda till seminarier, best�llda b�cker, nedladdat material etc. Under september m�nad hade vi totalt 3000 unika bes�kare (ip-nummer) p� elektroniskfaktura.se. Av dessa var det 450 som anm�lde sig till v�r roadshow om just elektronisk faktura. Och ut�ver dessa var det 500 till som har best�llt boken eller laddat ner den. V�r slutsats �r att det �r en mycket h�g procentandel som aktivt tagit del av v�r information och �ven gjort en motprestation i n�gon form. Men � vad h�nder med de �vriga 2000 bes�karna? Jo � med hj�lp av Enectos l�sning Prospect Finder � s� kan vi se vilka det var som INTE anm�lde sig eller laddade ner n�gon bok etc. Vi kan sortera bes�karna som relevanta eller icke relevanta och g� vidare i v�rt arbeta att ta fram nya kandidater f�r v�ra produkter.

59. Ta bef�let �ver tekniken! Interaktivitet

60. Ta bef�let �ver tekniken! Slutsatser Konceptinriktad kommunikation �r effektivare �n �ren� produktinriktad kommunikation. Sidan elektroniskfaktura.se har en upptagningsgrad p� 1 till 3. Allts� var tredje bes�kare v�ljer att ta upp en aktiv kontakt med oss p� n�got s�tt. Med hj�lp av ProspectFinder kan vi f�lja upp vilka �vriga bes�kare det var som bes�kte sidan f�r 1) att f�rb�ttra v�r kommunikation och 2) f� fram relevanta prospects som inte valt att g�ra sig �synliga�. Marknadsorienterad utveckling av IT-l�sningar �r mer effektiva �n tv�rtom. Varum�rkeskampanjen och riktad reklam har drivit bes�kare till efh.se. V�l p� siten har vi en upptagningsprocent p� 33% - vilket vi anser v�ldigt lyckat. Med hj�lp av v�ra olika tekniska hj�lpmedel k�nner vi att vi har full kontroll �ver hur v�ra satsningar faller ut � s� vi kan f�nga upp alla k�psignaler som uppst�r. Ut�ver detta genererar vi kunskap om framtida kampanjer och konceptl�sningar. (En viktig aspekt kring v�ra tankar om hur vi vill jobba p� webben � �r att v�r webbavdelning utg�r ifr�n marknadsavdelningen. Vi tror p� det s�ttet att vi kommer n�rmare kunderna �n om webbavdelningen hade varit underordnat IT-avdelningen � vilket �r fallet p� m�nga f�retag. Vi har ett behov � och IT-l�sningen f�r anpassa sig till det och inte tv�rtom.) Ut�ver denna lyckosamma konceptkampanj kommer vi under v�ren inrikta v�r marknadskommunikation �nnu mer p� detta koncept att �informera�. Vi tittar f�rst p� vad det finns f�r behov, intresse och hur v�l etablerat det �r p� marknaden. En ny offentligsektor, boken, siten, roadshowen.Varum�rkeskampanjen och riktad reklam har drivit bes�kare till efh.se. V�l p� siten har vi en upptagningsprocent p� 33% - vilket vi anser v�ldigt lyckat. Med hj�lp av v�ra olika tekniska hj�lpmedel k�nner vi att vi har full kontroll �ver hur v�ra satsningar faller ut � s� vi kan f�nga upp alla k�psignaler som uppst�r. Ut�ver detta genererar vi kunskap om framtida kampanjer och konceptl�sningar. (En viktig aspekt kring v�ra tankar om hur vi vill jobba p� webben � �r att v�r webbavdelning utg�r ifr�n marknadsavdelningen. Vi tror p� det s�ttet att vi kommer n�rmare kunderna �n om webbavdelningen hade varit underordnat IT-avdelningen � vilket �r fallet p� m�nga f�retag. Vi har ett behov � och IT-l�sningen f�r anpassa sig till det och inte tv�rtom.) Ut�ver denna lyckosamma konceptkampanj kommer vi under v�ren inrikta v�r marknadskommunikation �nnu mer p� detta koncept att �informera�. Vi tittar f�rst p� vad det finns f�r behov, intresse och hur v�l etablerat det �r p� marknaden. En ny offentligsektor, boken, siten, roadshowen.

61. Ta bef�let �ver tekniken! F�ruts�ttningar Ingen h�nsyn tagen till allm�n trafik�kning p� webbplatserna 100 % av totala bes�karna b�de f�re och efter kampanjstart Resultatet vi s�ker �r om marknadsn�rvaron f�r�ndrats i samband med reklamkampanjen Vi har tittat p� en marknadsn�rvaro ur ett geografiskt perspektiv, f�re och efter kampanj. Sedan har vi tittat p� huruvida Visma har attraherat n�gra nya branscher med sin kampang. Den tredje unders�kning vi gjort �r att vi har g�tt in djupare och tittat p� ett av Vismas koncept ben: Elektroniskfaktura.se. F�ruts�ttningarna f�r unders�kning �r att vi inte har tagit n�gon h�nsyn till trafik�kningen p� Vismas webbplatser under kampanjen utan har tittat p� 100 % av dom totala bes�karna f�re och efter kampanjen. Syftet med unders�kningen �r att dels se hur marknadsn�rvaron f�r�ndrats, men �ven att se ur ett bransch perspektiv.Vi har tittat p� en marknadsn�rvaro ur ett geografiskt perspektiv, f�re och efter kampanj. Sedan har vi tittat p� huruvida Visma har attraherat n�gra nya branscher med sin kampang. Den tredje unders�kning vi gjort �r att vi har g�tt in djupare och tittat p� ett av Vismas koncept ben: Elektroniskfaktura.se. F�ruts�ttningarna f�r unders�kning �r att vi inte har tagit n�gon h�nsyn till trafik�kningen p� Vismas webbplatser under kampanjen utan har tittat p� 100 % av dom totala bes�karna f�re och efter kampanjen. Syftet med unders�kningen �r att dels se hur marknadsn�rvaron f�r�ndrats, men �ven att se ur ett bransch perspektiv.

62. Ta bef�let �ver tekniken! Marknads n�rvaro - f�re och efter kampanjen Vi har valt att titta l�nsvis och v�ldigt enkelt dom gr�nmarkerade l�nen �r l�n som trafiken procentuellt sett har �kat p�. Med denna klara �vervikt av �kad n�rvaro �ver landet generellt kan man man inte p�st� n�got annat �n att Vismas kampanj har f�tt �nskad spridings effekt. Vi har valt att titta l�nsvis och v�ldigt enkelt dom gr�nmarkerade l�nen �r l�n som trafiken procentuellt sett har �kat p�. Med denna klara �vervikt av �kad n�rvaro �ver landet generellt kan man man inte p�st� n�got annat �n att Vismas kampanj har f�tt �nskad spridings effekt.

63. Ta bef�let �ver tekniken! Marknads n�rvaro - f�re och efter kampanjen De l�n d�r den procentuella trafiken har minskat �r framf�rallt Sk�ne och Kronoberg, de l�n d�r Visma tidigare har haft en stark marknadsn�rvaro. Sk�ne har haft en procentuell minskning med 6,5 %, skall betonas att den generella trafiken har �kat f�r Sk�ne, men �vriga l�n har �kad mer d�rav den procentuella minskningen.De l�n d�r den procentuella trafiken har minskat �r framf�rallt Sk�ne och Kronoberg, de l�n d�r Visma tidigare har haft en stark marknadsn�rvaro. Sk�ne har haft en procentuell minskning med 6,5 %, skall betonas att den generella trafiken har �kat f�r Sk�ne, men �vriga l�n har �kad mer d�rav den procentuella minskningen.

64. Ta bef�let �ver tekniken! Bes�kande f�retag � Branschvis totalt H�r har vi tittat p� vilken bransch det bes�kande f�retaget tillh�r med hj�lp av branschkoder SIC (Standard Industrial Classification) (europisk standard, i Sverige anv�nder vi oss vanligtvis av SNI koder) Vi har ocks� valt de huvudclassificeringen dvs det finns m�nga undergrupper inom samma bransch. N�r det g�ller bes�kande f�retag branchvis s� har det inte skett n�gra drastiska f�r�ndringar. Vi kan se att den st�rsta �kningen har skett inom kommun med 2,7 % H�r har vi bortsett fr�n Branscher under 1 % i denna redovisning Intressant h�r �r dom tre nya grupperna, Electric Services, Advertising agencies och Business servicesH�r har vi tittat p� vilken bransch det bes�kande f�retaget tillh�r med hj�lp av branschkoder SIC (Standard Industrial Classification) (europisk standard, i Sverige anv�nder vi oss vanligtvis av SNI koder) Vi har ocks� valt de huvudclassificeringen dvs det finns m�nga undergrupper inom samma bransch. N�r det g�ller bes�kande f�retag branchvis s� har det inte skett n�gra drastiska f�r�ndringar. Vi kan se att den st�rsta �kningen har skett inom kommun med 2,7 % H�r har vi bortsett fr�n Branscher under 1 % i denna redovisning Intressant h�r �r dom tre nya grupperna, Electric Services, Advertising agencies och Business services

65. Ta bef�let �ver tekniken! Bes�kande f�retag - Elektroniskfaktura.se

66. Ta bef�let �ver tekniken! Totalt Bransch vs Elektroniskfaktura.se H�r kan vi p�visa bransch intresse fr�n f�retag inom Redovisning och bokf�ringH�r kan vi p�visa bransch intresse fr�n f�retag inom Redovisning och bokf�ring

67. Ta bef�let �ver tekniken! Summering Visma har ett behov, IT l�sningen f�r anpassa sig till det behovet, inte tv�rtom Webbplatsen �r en marknadskanal inte en IT-fr�ga IT-avdelningen blir en resurs, ingen konkurrensf�rdel i detta fallet

68. Ta bef�let �ver tekniken! Kaffe

69. Ta bef�let �ver tekniken! Alla talar om anv�ndarv�nlighet � men varf�r g�rs s� lite?No one denies that user-friendliness is important � so why so little? Nigel Claridge

70. Ta bef�let �ver tekniken! You seem to get good usability when it really matters!

71. Ta bef�let �ver tekniken!

72. Ta bef�let �ver tekniken! What's stopping good usability in more commercial situations? An old approach � tendency to focus on functional requirements and the integration of new technology.

73. Ta bef�let �ver tekniken! Functionality versus usability� The fashion retail site Boo.com was laid to rest Wednesday, after reportedly burning through $120 million in a mere six months. The Web's first immersive retail environment had its own online guide (Miss Boo), its own online magazine (Boom) and some of the hippest clothing brands. But it was wildly over-designed, difficult to navigate and completely out of touch with most Web retailers' vision of quick shopping and ease of use. [Quote source: salon.com - May 18, 2000]

74. Ta bef�let �ver tekniken! The �New Boo� (Spring 2001)

75. Ta bef�let �ver tekniken! What�s holding us back? Poor usability is one key reason for for the slow uptake of Internet banking in the UK. (Financial Times, 2002) 10% of Fortune 1000 sites should be torn down because their usability is so poor they harm the company�s brand. (Forrester Research 2001) 82% of consumers try to purchase, but give up as a result of poorly designed websites. Abandoned purchase attempts are costing e-retailers up to $3.8 billion in lost revenue. (A.T. Kearney, 2000)

76. Ta bef�let �ver tekniken! Usability helps accomplish business goals! Increased number of visits and repeat visits Increased number of transactions Increased sales and turnover Increased user productivity Reduced number of user errors Reduced support/training costs Reduced development costs ............increased profitability!

77. Ta bef�let �ver tekniken! Software redesign of application used for identifying network problems. Result of investment in usability: Old New time to finish task 9.4 min 4.1 min problems identified 16% 78% average length of call 30 min 10 min size of manual 25 pages 4 pages people needing the manual 53% 3% user satisfaction rating 3.5 6.8 HP recovered their costs in 18 months Case study: Hewlett-Packard

78. Ta bef�let �ver tekniken! We don�t seem to learn�� In the US, 250 billion dollars spent each year on IT applications � 175 000 projects, but... 31% cancelled 53% challenged 16% successful (Standish Group 1995)

79. Ta bef�let �ver tekniken! Why many projects fail Incomplete requirements Lack of user involvement Lack of resources Unrealistic expectations Lack of executive support Source: IT Executive managers

80. Ta bef�let �ver tekniken! Why other projects succeed User involvement Executive management support Clear statement of requirements Proper planning Realistic expectations

81. Ta bef�let �ver tekniken! Business systems � What top management says...

82. Ta bef�let �ver tekniken! The usability of business systems � SUMI

83. Ta bef�let �ver tekniken! What we want to achieve? Move from�. Old approach � focus on functionality and the integration of new technology. To�. Modern approach � a balanced solution of correct functionality, appropriate, tested technology, and good usability. Maximum return on investment is achieved by correct functionality, supporting business processes and the efficient execution of tasks.

84. Ta bef�let �ver tekniken! How do we get good usability? Solutions must support users and their tasks�not just functionality!

85. Ta bef�let �ver tekniken! 1. The product as the planning department envisaged it.

86. Ta bef�let �ver tekniken! 2. The product as the marketing department wanted it.

87. Ta bef�let �ver tekniken! 3. The product as developers understood it.

88. Ta bef�let �ver tekniken! 4. The product as management thought of it.

89. Ta bef�let �ver tekniken! 5. The product after expensive modifications late in development.

90. Ta bef�let �ver tekniken! 6. The product the user originally had in mind.

91. Ta bef�let �ver tekniken!

92. Ta bef�let �ver tekniken! Paneldebatt

93. Ta bef�let �ver tekniken! Costs for providing X (a service, product...)

94. Ta bef�let �ver tekniken! Who will profit from the change?

95. Ta bef�let �ver tekniken! Who will profit from the change?

96. Ta bef�let �ver tekniken! Ta bef�let �ver tekniken! 25 oktober 2005