220 likes | 406 Views
Faktorer hos människan. Ålder Andra sjukdomar Immunsystemets funktioner. Ålderns roll för smitta. Influenza. Allvarlig sjukdom hos spädbarn -asymptomatisk hos vuxna -Respiratory syncytial virus (RS) - Bordetella pertussis (kikhosta)
E N D
Faktorer hos människan • Ålder • Andra sjukdomar • Immunsystemets funktioner
Ålderns roll för smitta Influenza • Allvarlig sjukdom hos spädbarn -asymptomatisk hos vuxna -Respiratory syncytial virus (RS) -Bordetella pertussis (kikhosta) • Äldre personer kan ha sämre immunförsvar-eller svårare att läka vävnadsskador • Luftvägsinfektioner- olika smittämnen i olika åldersgrupper Frequency Age groups RSV
Andra sjukdomar och genetik • Allelvariation- ex punktmutation b-globingenen. Heterozygot ökad resistens mot Malaria. Homozygot ger sickle-cell anemi. • Receptorvariation ex Calici och Lewis-antigen • Medfödda immundefekter • -T-celler • - IgA • Diabetes • Immunosuppressiv-behandling ex cytostatika • Muskeldystrofier
Immunsystemets funktioner • Varicella; vattkoppor i barndomen. • Herpes Zooster; bältros vid reaktivering av virus hos äldre eller immundefekta personer
Varicella • Virus förökar sig i luftvägarna och sprids till huden • Cell-medierad immunitet bekämpar virusinfektionen • Bältros vanligare hos äldre människor pga mindre effektivt immunförsvar
Faktorer hos smittämnet som påverkar morbiditet • Direkt eller indirekt vävnadsskada • Vävnadstropism • Strategi för att undvika immunförsvaret
Direkt eller indirekt vävnadsskada • Direkt vävnadsskada, ex akut hepatit. Där levercellerna går i nekros pga viruset självt. Akut leverpåverkan • Indirekt vävnadsskada, ex inflammation pga kronisk hepatit. Det inflammatoriska svaret ger en vävnadsskada som är självgenererande, och ger ökad risk för cancer. Apoptos.
Vävnadstropism • Herpes simplex-1 (-2) • Infekterar slemhinne- celler och finns sedan vilande i nervceller • Oftast ofarlig men återkommande infektion; men kan orsaka allvarlig infektion i hjärnan
Vävnadstropism • Herpes simplex-2 • Livmodern< förlossningskanalen • T-cells funktionen hos nyfödda är omogen • Neurologiska skador och utvecklingsförsening
VACCINATIONSPROGRAMMET • Gratis • Erbjuds till alla barn via BVC och skolhälsovård
Allmänt om vaccinationer • Passiv immunisering (ex IvIg) • Aktiv immunisering -avdödat (ex polio) -subenheter (ex Neisseria menigitidis) -konjugerade (ex HIB) -levande, försvagade (ex BCG) • Myter kring vacciner
Vaccinationsprogrammet Vaccin mot Infördes Upphörde Program Smittkoppor Tidigt 1800-tal 1976 Obligatorisk för hela befolkningen Tuberkulos 1940-talet 1975 1 dos till nyfödda Difteri, stelkramp 1940-talet Gäller Har varierat Kikhosta 1950-talet 1979 3 doser mellan 3 och 12 mån 2005 2007 1 påfyllnadsdos vid 10 år 1996 Gäller 3 doser vid 3, 5,12 mån,+påfyllning Polio 1957 Gäller Har varierat Mässling 1971 1982 1 dos efter 18 mån Röda hund 1974 1982 1 dos till flickor vid 12 år MPR*kombivaccin 1982 Gäller 2 doser, vid 18 mån,12 år +antigen Hib** 1993 Gäller 3 doser vid 3, 5 och 12 mån Hepatit B 1996 Gäller Endast riskgrupper Pneumokocker 2009 Gäller 3 doser vid 3, 5 och 12 mån HPV*** 2010 Gäller 3 doser till flickor födda 1999 *MPR = Mässling-Påssjuka-Röda Hund ** Hib=Haemophilus influenzae typ b ***HPV=Humant papillomvirus
Vad vill vi hitta? • Hur snabbt? • Från vilket material? • Vilken nivå av diagnostik?
Diagnostik • Direktmikroskopi • Bakterieodling • PCR • Serologi
Direktmikroskopi • Vilka prover ? • Fördelar ? • Nackdelar ?
Normal flora Mun och svalg Hud GI kanalen Perineum Genitalia
Odling • Selektiva plattor • Utseende -kolonimorfologi -kolonifärg -hemolys -lukt
PCR diagnostik • Virala luftvägspatogener • TBC • Chlamydia
Serologi • Hepatit • HIV • Borrelia • Immunitets testning