Ole Settergren, chef för pensionsutveckling

2. Pressträff beräkningsuppdraget – Fördjupad analys av vissa beräkningsregler i ålderspensionssystemet Ole Settergren, chef för pensionsutveckling

3. Några termer och begrepp • Inkomstindex – genomsnittlig inkomstutveckling • Följsamhetsindexering – omräkning av inkomstpensionen • Balanstal – inkomstpensionens betalningsförmåga • Balansering – när pensionssystemets skulder är större än tillgångarna, det vill säga balanstalet är mindre än 1 • Balansindex – ersätter inkomstindex under balansering

4. Uppdraget från regeringen Pensionsmyndigheten ska analysera möjligheterna att: • Motverka överkompensation vid positiv balansering av pensionsrätter. • Minska eftersläpningarna i beräkningen av inkomstindex. Utgångspunkt är Pensionsmyndighetens rapport från 1 mars 2012.

5. Vad är problemen som ska lösas? • Det vore bra för pensionärerna med mindre variation av balanstalet – som påverkar pensionerna under balanseringsperioder. • Det borde också bli lättare att förstå hur pensionerna följer inkomstutvecklingen i samhället generellt. • Personer som tjänar in pensionsrätt under en balanseringsperiod kan tjäna på balanseringen, vilket inte rimmar med hur systemet är tänkt.

6. Så här fungerar dagens regler • Pensionsrätter som tjänats in under en balanseringsperioden får en ”gas” p.g.a. balanseringen, trots att dessa pensionsrätter har sluppit ”bromsen” • Balanstalet – som påverkar omräkningen av pensionerna under perioder av balansering - varierar ”för mycket” p.g.a. inkomstindex släpar efter inkomstutvecklingen.Eftersläpningen leder till att räntan på pensionsskulden är i otakt med avkastningen på ”tillgångarna” - det leder till obalanser i betalningsförmågan som balanseringen kan tvingas rätta.

7. Förslag 1: Överkompensationen tas bort • Överkompensation vid positiv balansering ska tas bort genom att nyintjänade pensionsrätter minskas i samma utsträckning som äldre intjänat pensionskapital minskats av balanseringen

8. Bakgrunden till förslaget att eliminera överkompensationen (ineffektiviteten) • Personer som intjänar pensionsrätt under en balanseringsperiod kan tjäna på balanseringen. • Det kan sägas ske på bekostnad av pensionärerna – utan överkompensation skulle deras pensioner vara något högre. • Lösningen på problemet är inte att direkt ta bort överkompensationen, lösningen innebär att nyintjänatpensionskapital räknas ner i samma utsträckning som balanseringen medfört för äldre pensionskapital

9. Vad har elimineringen av överkompensationen för effekt för pensionärer och pensionssparare? • Innebär marginellt högre pensioner för nuvarande pensionärer. Effekten uppskattas i en mycket osäker prognos till att i genomsnitt vara + 13 kronor per månad varje fram tills balanseringen prognosticeras stängas (2028). • Kan innebära lägre pension för personer som intjänar pensionsrätt under balanseringsperioden.

10. Effekt på ingångspensionen för personer som pensioneras under prognosticerad balanseringsperiod, pensionen utan balansering =11 000

11. Nuvarande utformning av inkomstindex

12. Kvot mellan ackumulerat inkomstindex och ackumulerad snittinkomst 10 8 6 4 2 0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 -2 Genomsnittlig variation standardavvikelse, +/- 3 procentenheter -4 -6 -8 År

13. Bakgrund till förslaget till nytt inkomstindex • Eftersläpningen orsakar betydande variationer i inkomstpensionssystemets betalningsförmåga, som mäts av balanstalet. • Betalningsförmågan, balanstalet, sjunker när tillväxten (eller inflationen) sjunker. • Problemet kan/bör beskrivas som ett konstruktionsfel. Förändringar i inkomsttillväxt ska inte påverka inkomstpensionens betalningsförmåga.

14. Bakgrund … forts. • Förändringar i inkomsttillväxt ska direkt påverka inkomst-pensioner och inkomstpensionskapital via inkomst-indexeringen, inte med eftersläpning samt eventuellt via balanseringen. • Inkomstindexets utformningförsöker åstadkomma för mycket, indexet ska spegla: - nominell inkomstförändring, - utjämnad över tre år, - det senaste årets inflation. • Inkomstindexet har så stor eftersläpning att indexeringens koppling till aktuell ekonomisk utveckling blir svag. Det gör indexet opedagogiskt.

15. Förslag: Ta bort eftersläpningen i inkomstindex • Inkomstindex ska spegla den årliga förändringen i ett inkomstmått mellan två på varandra följande år • Förändring i inkomstindex ska avse utvecklingen av genomsnittsinkomsten för det år inkomstindex fastställs (en prognos) och en prognos för genomsnittsinkomsten det därpå följande året • För redovisning av prognosernas träffsäkerhet ska faktisk genomsnittsinkomst beräknas med utfallet från taxeringen

16. Förslag: …forts. • Inkomstindex och faktisk genomsnittsinkomst ska uttryckas i termer av genomsnittlig månatlig inkomst • Pensionsmyndigheten – i stället för regeringen – ska fastställa inkomstindex, balanstal och balansindex. • Fastställandet ska ske i november, istället för som nu juli/augusti.

17. Förslag: … forts. • Som en konsekvens av indexförenklingen tas de utjämningar av avgiftsflödet som görs i beräkningen av avgiftstillgången bort. • Pensionsskulden ska beräknas med beaktande av prognosfelet i inkomstindex. • Inkomstindexeringen läggs på rätt år i årsredovisningen. Balanstalet påverkas vid övergången (2014) positivt med 1–2 procent. • Balanstalet ska påverka pensionsskulden till pensionerad ett år tidigare än vad som nu är fallet

18. Nuvarande utformning av inkomstindex Föreslagen utformning av inkomstindex

19. Vad har förslaget att ta bort eftersläpningen för effekt för pensionärer och pensionssparare? • När balanseringen är aktiv minskar variationen i indexeringen. Den förväntade minskningen är betydande, men kan inte enkelt på ett tillfredställande sätt kvantifieras • Risken (möjligheten) att index driver bort från snittinkomstensnivå försvinner • Större aktualitet i inkomstindex – vissa, begränsade pedagogiska vinster. • Inkomstindexet blir enklare och lättare att förklara • Eventuellt, men sannolikt inte, kommer inkomstindex variera mer

20. … och effekten på pensionssystemets finansiella ställning? • Variationer i inkomsttillväxt kommer att få mycket liten – nästan ingen – påverkan på inkomstpensionens betalningsförmåga, balanstalet. Det vill säga inkomstindex kommer att fungera som avsett

21. Årlig inkomst- och balansindexering nuvarande och föreslagna regler, procent 8 6 nuvarande regler 4 nya regler med perfekt prognos 2 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 -2 -4 -6

22. Sammanfattning av den bedömda effekten av förslagen gällande inkomstindexmed mera

23. Övriga kommentarer till förslaget att eliminera eftersläpningen i inkomstindex Förslaget kräver acceptans för att: • inkomstindex får ett större inslag av prognos än nuvarande inkomstindex • tidpunkten för fastställande av inkomstindex senareläggs, i november i stället för i juli/augusti • inkomstindex fastställs av Pensionsmyndigheten och inte av regeringen

24. Föreslagna tidpunkter för genomförande av förslagen • Överkompensation: Nya regler träder i kraft i samband med årsskiftet 2014/2015. Påverkar pensionsrätt intjänad fr.o.m. 2013. • Eftersläpningen i inkomstindex: • Nytt inkomstindex används från och med årsskiftet 2014/2015. Prognos för inkomstindex 2014 och 2015 beräknas i november 2014. • Elimineringen av prognosfelet i balanstalet görs från och med bokslutet för 2015. • Indexeringen av skuld till aktiva ”rättas” from 2014 • Borttagandet av utjämningarna av avgiftsflödet i balanstalet görs från och med bokslutet för 2014.

25. Det blir inte mer pengar i systemet… • Variationen i betalningsförmågan, balanstalet, kommer inte att försvinna i och med förslaget! • Endast den onödiga och felaktiga variationen orsakad av eftersläpningar kommer att nära nog försvinna. • Inkomstpensionens betalningsförmåga kommer i huvudsak att variera med: a) förändringar i antalet personer som har pensionsgrundande inkomst, sysselsättningen, b) variationer i omsättningstid, c) AP-fondens avkastning, d) utvecklingen av de pensionsgrundande beloppen.e) livslängdsförändringar

26. Huvudsakliga nackdelar med förslagen: • Borttagandet av överkompensationen innebär ökad komplexitet och vissa informationsproblem • Prognosinslaget i inkomstindex kan vara och/eller kan upplevas som negativt • Det är ur vissa perspektiv negativt med en senarelagd tidpunkt för när inkomstindex fastställs • Eventuellt, men sannolikt inte, kommer inkomstindex att variera mer än tidigare • De garanterar inte en god eller en stabil utveckling av inkomstpensionen • Utvecklingen av inkomstpensionen kan eventuellt förstärka konjunktursvängningarna

27. Huvudsakliga fördelar med förslagen: • Borttagandet av överkompensationen innebär större generationsrättvisa. • Det föreslagna inkomstindexet i kombination med prognosfelselimineringen i pensionsskuldsberäkningen tar bort nära nog all ”felaktig” variation i betalningsförmåga, balanstalet. • Inkomstindexet blir mycket enklare: Prognosen för nästa års genomsnittsinkomst per månad. • Större aktualitet i inkomstindex – vissa pedagogiska vinster. • Förenklingar i balanstalet – som en följdändring av förenklingen av inkomstindex. • De ligger helt i linje med principerna för inkomstpensionssystemet – maximal standardföljsamhet inom ramen för ett finansiellt stabilt system.

28. Utöver dessa konkreta förslag till lagändringar föreslår vi att: • Regeringen och pensionsgruppen ska ta initiativ till en diskussion med representanter för pensionärer och blivande pensionärer samt andra organisationer för en diskussion om nivån på förskottet/avdraget om 1,6 procent • Ett antal ”förbättringsidéer” – de flesta redan beskrivna i vår rapport 2012-03-01 – vad gäller olika beräkningsregler ska analyseras ytterligare.