1 / 13

Investeringar in blanco? En ESO-rapport om behovet av infrastruktur

Investeringar in blanco? En ESO-rapport om behovet av infrastruktur. Redaktörer Lars Hultkrantz och Johan Nyström. Grov ämnesindelning. Makrosiffror Läggs det för lite resurser på infrastruktur? Anders Vredin

nanda
Download Presentation

Investeringar in blanco? En ESO-rapport om behovet av infrastruktur

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Investeringarin blanco? En ESO-rapport om behovet av infrastruktur Redaktörer Lars Hultkrantz och Johan Nyström

  2. Grov ämnesindelning Makrosiffror • Läggs det för lite resurser på infrastruktur? Anders Vredin • Det reala behovet av infrastruktur – granskning av empirin och vägen framåt - Johan Nyström Förbättrad infrastruktur vs. andra behov • Finansiering av infrastruktur – är privatfinansiering ett alternativ? Urban Karlström • Mer vägar och mindre järnvägar? Runar Brännlund • Vet vi om transportinvesteringar är lönsamma? Lars Hultkrantz Politiska prioriteringar • Beslutninger om utbygging av infrastruktur i Norge – med fokus på konseptvalgetGro Holst Volden • Beslutsunderlag för trafikinvesteringar i landsbygd och stadsbygd Jan Owen Jansson • Spelet om resurserna Jan-Eric Nilsson

  3. Läggs det för lite resurser på infrastruktur? Anders Vredin Procent av BNP fastigheter och infrastruktur

  4. Det reala behovet av infrastruktur – granskning av empirin och vägen framåt - Johan Nyström Granskning av • Nutek (2008), Årsbok2008 • SNS (2012), Enkla regler, svåra tider • Konjunkturinstitutet (2012), Konjunkturläget Mars 2012 • Trafikverket (2012), Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder – förslag på lösningar till år 2025 och utblick mot år 2050 Slutsatsen är att argumenten för att satsa mer på infrastruktur som förs fram i Sverige inte är väl underbyggda. Det finns inte fog för de uttalanden som görs om bristande satsningar på infrastruktur.

  5. Finansiering av infrastruktur – är privatfinansiering ett alternativ? Urban Karlström • Sverige har mycket liten erfarenhet av att utnyttja privat finansiering av infrastruktur • Det är inte en väg till nya ekonomiska resurser, i slutändan kommer skattebetalarna eller brukaren som kommer betala • Däremot kan en OPS-lösning öka effektiviteten i byggandet och driften av infrastrukturprojekt • Borde testas i Sverige • Hasselgren återkommer till detta

  6. Mer vägar och mindre järnvägar? Runar Brännlund Nettoinvesteringar relativt trafikarbete • Minskade på 90-talet • Ökade för järnväg under 00-talet • Fortsatt minska för väg, men långsammare Är prioriteringen rättvis? • Miljövinster dubbelräknas? • Restid: Värdet av arbete på resan dåligt känt

  7. NNK i transportplaneringen 2009 (Eliasson och Lundberg 2011)

  8. Vet vi om transportinvesteringar är lönsamma? Lars Hultkrantz • Starkt lönsamma projekt finns – men överväger inte • Fokus på ”relativ lönsamhet” – prioritering mellan objekt • Men också det bästa mått vi har på faktisk lönsamhet • Bör användas för att bedöma investeringsbehov • Värdet på budgetmedel måste prissättas rätt: • MCPF, kalkylränta • Sektorsövergripande riktlinjer behövs – även för t ex VSL/QALY • Systematiska snedvridningar: • Anläggningskostnader • Kalkylränta • Utnyttjandey underprissatt • Widereconomicbenefits: Krügers studie, inget starkt stöd i litteraturen för tillväxteffekter av transportinvesteringar

  9. Beslutninger om utbygging av infrastruktur i Norge – med fokus på konseptvalget Gro Holst Volden • Transportpolitiken starkt politiserad, staten finansierar många projekt som primärt har lokal nytta, regionala fördelningsnycklar – CBA liten betydelse • Speglas i infrastrukturen: 0,2% motorväg • NOU 2012:16: CBA state of the art, sektorsövergripande • Konceptvalg: fokus på effektivitet i tidigt planeringsskede • Behov, mål, krav identifieras • Minst två konceptuellt olika UA tas fram • Bred samhällsekonomisk utvärdering görs • Infördes 2005, hittils 60 investeringar, hälften transport

  10. Beslutsunderlag för trafikinvesteringar i landsbygd och stadsbygd Jan Owen Jansson • ”The Grand TransportationMystique” – stora positiva externa effekter av nya vägar i ett redan väl utbyggt vägnät • För interurbana väg- och järnvägsinvesteringar är objektsanalys tillräcklig • För stora lokala/urbana investeringar kan behövas analys som kopplar trafikinfrastruktur till strategi för storstadsutveckling – särskilt i landet mellan stad och land • Interaktionen mellan bosättning och trafikutveckling

  11. Spelet om resurserna Jan-Eric Nilsson • Exemplet Västlänken: 16mdr, NNK -0,55 • Centraliserat eller decentraliserat ansvar? • Politisk ekonomi: den egna valkretsen • Resultat: Nästan alla krafter verkar för mer infrastruktur • De samhällsekonomiska analysernas betydelse • Bör förankras utanför sektorn

  12. Behöver vi mer infrastruktur? • Etablerad sanning, men • Vår slutsats: Det finns inget övertygande underlag som visar det

  13. Våra förslag • Låt Trafikverket årligen redovisa projekt som har hög eller medelhög lönsamhet som grund för att bedöma anslagsbehov. • Utveckla sektorsövergripande metoder för samhällsekonomiska bedömningar: Statskontoret/ESV. • Förbered en reform av prissättning av användningen av infrastruktur: • Måste göras transportslagsövergripande • Paketreform: Koppla införande nödvändiga avgifter för att styra trafiken (inte finansiera) till beslut om ny infrastruktur

More Related