1 / 60

KONVENTIONELLA DRIVMEDEL Carlos Sousa AGENEAL, Local Energy Management Agency of Almada

KONVENTIONELLA DRIVMEDEL Carlos Sousa AGENEAL, Local Energy Management Agency of Almada. DIESEL- OCH BENSINMOTORER. 4-taktscykeln Huvudsakliga delar Hjälpsystem. INSUGNING. Luft kommer in i förbränningsrummet. DIESELNS 4-taktscykel. KOMPRESSION.

natane
Download Presentation

KONVENTIONELLA DRIVMEDEL Carlos Sousa AGENEAL, Local Energy Management Agency of Almada

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. KONVENTIONELLA DRIVMEDELCarlos SousaAGENEAL, Local Energy Management Agency of Almada

  2. DIESEL- OCH BENSINMOTORER 4-taktscykeln Huvudsakliga delar Hjälpsystem

  3. INSUGNING Luft kommer in i förbränningsrummet DIESELNS 4-taktscykel

  4. KOMPRESSION Med alla ventiler stängda går kolven upp och komprimerar luften i cylindern Ökning av lufttemperatur och tryck DIESELNS 4-taktscykel

  5. INSPRUTNING Bränslet sprutas in i cylindern vid högt tryck, efter kompression av luften DIESELNS 4-taktscykel

  6. EXPANSION Bränslet antänds vid kontakt med den heta luften Kraften som ges motorn genereras nu DIESELNS 4-taktscykel

  7. UTBLÅS Efter förbränningen lämnar de varma gaserna cylindern genom avgasventilerna DIESELNS 4-taktscykel

  8. INSUG KOMPRESSION INSPRUT-NING EXPANSION UTBLÅS DIESELNS 4-taktscykel COMBUSTÃO

  9. Kompressions-förhållande =

  10. MOTORNA HUVUDSAKLIGA KOMPONENTER

  11. MOTORNS HUVUDSAKLIGAKOMPONENTER • Kolv – överför rörelsen till vevstaken • Vevstake – överför rörelsen till vevaxeln • Vevaxel– Omvandlar den pendlande rörelsen till en cirkulär rörelse

  12. HUVUDSAKLIGA HJÄLPSYSTEM Distribution (öppnande / stängning av ventiler) Kylsystem (förebygger överhettning) Smörjning (reducerars friktion, tvättar komponenter etc.) Bränslesystem (bränsleinsprutning)

  13. DISTRIBUTION Double OverHead Cam, DOHC (dubbel överliggande kamaxel) Sidoställd kam

  14. DISTRIBUTION

  15. KYLSYSTEM Syften • Kylsystemets syften: • Hålla motorn vid lämplig drifttemperatur (förebygga att komponenter smälter) • Bevara de fysiska och kemiska egenskaperna hos smörjoljan (kan försämras vid hög temperatur) • Fördela värme till bilens kupé • Förbättra kallstart

  16. KYLSYSTEM Vattenpump Termostat Kylare Fläkt Värmesystem

  17. SMÖRJSYSTEM Motoroljans funktion är mycket mer än att smörja. Oljan måste också ha: • Hög rengörande och dispergerande effekt • Hög anti-oxidationseffekt • God kylkapacitet (bidrar till motorns kylning) • God kapacitet att neutralisera syror • Bibehålla egenskaper vid temperaturförändring

  18. SMÖRJSYSTEM

  19. BRÄNSLESYSTEM Syfte: • Föra in bränsle till motorn - bränslet blandas med heta luften i cylindern, förgasas, självantändes och brinner

  20. BRÄNSLESYSTEM • Indirekt insprutning • DIREKTINSPRUTNING • Direktinsprutning i cylindrarna • Högre insprutningstryck • Dyrare och mer krävande teknik • Multipla jet-insprutare

  21. DIREKTINSPRUTNING vs. INDIREKT INSPRUTNING

  22. DIREKTINSPRUTNING vs. INDIREKT INSPRUTNING

  23. DIREKTINSPRUTNING

  24. DIREKTINSPRUTNING Spruta och Virvla

  25. TYPER AV INSPRUTNINGSSYSTEM • Radial och “in-line”-pump • Injektionspump • “Common Rail”

  26. TYPER AV INSPRUTNINGSSYSTEM • In-line pump 600...700 bar  1 000 bar vid injektorns spets

  27. TYPER AV INSPRUTNINGSSYSTEM • Radialpump 1 000 till 1 500 bar vid injektorns spets

  28. INSPRUTNINGSSYSTEM Injektionspump 2000 bar • Fördelar • Inga bränslebanor under högt tryck • Högre injektionstryck • Lägre bränsleförbrukning • Bättre vridmoment och effekt vid låga varvtal

  29. INSPRUTNINGSSYSTEM Pressão máx. 1350 – 1500 bar Common-Rail 1 800  2 000 bar Fördelar • Bättre kontroll över insprutningen • Reduktion av buller och vibrationer • Bra bränsleförbrukning • Bra vridmoment och effekt • Reduktion av emissioner

  30. INSUGNING I BENSINMOTORER • En bensinmotor kan ta emot: • En blandning av luft och bränsle • Luft, med bränsle som sprutas in direkt i cylindern – Direktinsprutningsmotorer Source: Total

  31. TURBOLADDNING • Syfte: Öka effekt/vikt-förhållande • En kompressor ökar densiteten hos luften innan den släpps in i cylindrarna. • Nackdelar (jämfört med motorer utan turbo) : • Komplexitet och kostnad • Högre fysiska och termiska belastningar på motorn • Fördelar: • Högre vridmoment och effekt • Lägre bränsleförbrukning

  32. TURBOLADDNING

  33. TURBOLADDNING

  34. TURBOLADDNING Variabel geometri • Större vridmoment över hela varvtalsregistret • Lägre bränsleförbrukning • Högre effekt

  35. TURBOLADDNING • INTERCOOLER • Syfte: Öka effekt/vikt-förhållandet • Kyler luften efter kompressionen, innen den släpps in i cylindern: • Större luftmassa i cylindrarna • Mer bränsle • Större vridmoment • Mer effekt

  36. FÖRORENINGSBILDNING OCH -KONTROLL • Förbränning i Dieselmotorer karakteriseras av en hög koncentration av bränsledroppar (dålig sönderdelning/förångning av bränslet). • Huvudsakliga föroreningar: • Partiklar (PM) • Uförbrända kolväten, HC • Koloxid, CO • Kväveoxider, NOx

  37. FÖRORENINGSBILDNING OCH -KONTROLL • Reduktion av föroreningingar: • Avgasrecirkulation (Exhaust Gas Recirculation, EGR) • Partikelfilter • Katalytisk avgasrening

  38. FÖRORENINGSBILDNING OCH -KONTROLL • Reduktion av föroreningingar • Diesel: • Avgasrecirkulation, EGR (förebygger bildandet av NOx) • Partikelfilter, aktiva och passiva (PM) • Oxidationskatalysator (HC and CO) • Selective Catalytic Reduction, SCR (NOx till N2 och H2O) • Bensin: • 3-vägskatalysator • Oxidationskatalysator (CO och HC till CO2 och H2O) • Reduktionskatalysator (NO till N2 och O2)

  39. Bränslekvalitet, Diesel: • Diesel härrör från cetan (C10H22) • Cetanetal: Anger bränslets kapacitet att självantända ( mindre fördröjning innan självantändning) • 15: Låg självantändningskapacitet: isocetane • 100: Hög självantändningskapacitet: cetane • Minsta cetantal som krävs: 51 • Svavelinnehåll: Mindre än 50 ppm  Lågsvavligt bränsle • Eliminera emissioner av svaveldioxid (SO2) • Reducera partikelemissioner (PM) • Mindre än 10 pmm: Svavelfritt bränsle (Från 2009)

  40. FÖRORENINGSBILDNING OCH -KONTROLL

  41. Diesel personbilar  2.5t (värden i g/km) EUROPEAN EMISSIONS STANDARDS

  42. ENERGIEFFEKTIVITET • VRIDMOMENT • Energi som genereras ur ett motorvarv, resulterande av förbränning av bränslet [kg.m or N.m]. • 1 kg.m=9.8 N.m • Ju högre vridmoment, desto effektivare motor vid ett givet motorvarvtal. • EFFEKT • Genererad energi per tidsenhet [W eller hk]. • 1kW = 1,36 hk • 1 hk = 0,736 kW

  43. ENERGIEFFEKTIVITET • Vridmomentskurvan • Visar vridmomentets fördelning längs hela varvtalsområdet, vid full motorbelastning (full gas). • Bör vara så be as plan som möjligt, vilket ger bra motorrespons vid alla varvtal. • RPM x N.m (eller kg.m)

  44. ENERGIEFFEKTIVITET • Effektkurvan • Visar effektens fördelning längs hela varvtalsområdet, vid full motorbelastning (full gas). • RPM x kW (eller hk)

  45. ENERGIEFFEKTIVITET • CO2-emissioner per liter: Bensin lite mindre än Diesel • CO2-emissions per km: Diesel använder mindre bränsle... …släpper ut mindre CO2 • Energieffektiviteten är en funktion av kompressionsförhållandet • Dieselmotorer använder variabla bränsle/luftförhållanden • Bensinmotorer använder ett konstant luft/bränsleförhållande (stökiometriskt: 14.7 to 1), oberoende av hastighet och last • Dieselmotorer har ett ostrypt insug och luft/bränsleförhållandet vid tomgång kan vara så lågt som 100:1, vilket ger en mycket högre dellastverkningsgrad än bensinmotorer

  46. Bensinmotorer Theoretical engine efficiency Dieselmotorer Kompressionsför-hållande ENERGIEFFEKTIVITET

More Related