180 likes | 324 Views
Ekonomiska förutsättningar för den kommunala verksamheten. Finansiell kris på Island. Bolåneinstitut kollapsar och utlöser finanskris. Jordbävning i Japan. Extrema vädersituationer. Grekland kämpar med ekonomin och tvingas ta nödlån. Folkliga uppror och fallande diktaturer i Mellanöstern.
E N D
Finansiell kris på Island Bolåneinstitut kollapsar och utlöser finanskris Jordbävning i Japan Extrema vädersituationer Grekland kämpar med ekonomin och tvingas ta nödlån Folkliga uppror och fallande diktaturer i Mellanöstern Händelser i omvärlden påverkar världsekonomin och den svenska ekonomin och därmed även kommunernas ekonomi
Diagram 1 Handel och industriproduktion i världenSäsongrensade värden, index 2000=100 MakroNytt Nummer 1/2011 | 2011-02-15
Uppföljningsrapport 1 2011 Barometerindikatorn; Aktuellt ekonomiskt läge i Sverige > 110 Läget mycket starkt < 90 Läget mycket svagt Källa: Konjunkturinstitutet
Kommunens ekonomiska förutsättningar – en förenklad bild • Kommunens skattesats samt taxor och avgifter • Demografisk utveckling • Sveriges konjunktur-utveckling • Löneutveckling i privat och offentlig sektor • Statsfinansernas skick och regeringens syn på de kommunala förutsättningarna • Sysselsättning/arbetslöshet i landet • Riksbankens räntepolitik • Kommunens egna ambitioner med verksamheten • Demografisk utveckling • Lokal konjunktur-utveckling • Löneutveckling i den egna organisationen • Regeringens ambitioner med kommunal verksamhet - finansieringsprincipen • Sysselsättning/arbetslöshet i Göteborg • Räntenivåer och kommunens rating • Utredning om stabila förutsättningar • Balanskravet Intäkter ⁻ Kostnader ⁼ Resultat
Hur följer vi på övergripande nivå kommunens ekonomiska utveckling? • Vi behöver svara på frågorna? • Hur har det sett ut bakåt och varför blev det som det blev? • Vad händer just nu? Expanderar vi eller bromsar vi – och när vänder utvecklingen? • Hur ser förutsättningarna ut framöver?
507 000 göteborgare har ca 92 Mdkr i taxerad inkomst kommunalskatten i Göteborg är vilket ger skatteintäkter till kommunen 21,55 19,9 Mdkr Skatteintäkter och utjämning Hur beräknas skatteintäkterna?
Varför utjämning? Stora skillnader i beskattningsbara inkomster Stora skillnader i geografiska förutsättningar
Varför utjämning? Stora skillnader i åldersstruktur Av 1 000 kommuninvånare är:
Varför utjämning? Kommunalekonomisk utjämning fr o m 2005 Syfte (liksom i tidigare system): Att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar.
Utjämningssystemet Utjämningssystemet består av fem olika delar
Utjämningssystemet Göteborg fick ca 3,2 Mdkr i utjämning 2010. Hur fördelade sig dessa medel i systemet?
Kommuner med en skattekraft över den garanterade nivån betalar en skatteutjämningsavgift (85%) Garanterad nivå 175 000 kr/inv Genomsnitt i riket 152 000 kr/inv Staten Kommuner med en skattekraft under den garanterade nivån erhåller ett skatteutjämningsbidrag (95%) Inkomstutjämning Skattekraften varierar kraftigt 115% Stockholm 186 000 kr/inv Göteborg 159 000 kr/inv Malmö 134 000 kr/inv Kommun 1-290
Kostnadsutjämning Principskiss Bidrag/avgift Tillägg för kommuner med ogynnsam struktur Staten Kommuner 1 - 290 Genomsnitt Avdrag = Tillägg Dvs systemet ska finansiera sigsjälv Avdrag för kommuner med gynnsam struktur
Kostnadsutjämning • Kostnadsutjämningen utjämnar för • strukturella kostnadsskillnader • men inte för kostnadsskillnader som beror på • ambitionsnivå • effektivitet • avgifter Består av 9 delmodeller
Kostnadsutjämning Hur är utfallet i kostnads-utjämningssystemet för Göteborg 2010?
Kommuner och landsting Struktur- och införandebidrag 3,4 mdkr Kostnads-utjämningsavgift 5,8 mdkr Kostnads-utjämningsbidrag 5,8 mdkr Inkomstutjämningsbidrag 61,3 mdkr Inkomst-utjämningsavgift 5,1 mdkr Regleringsavgift 1,4 mdkr Staten Statens bidrag 56,9 mdkr Skatter och kommunalekonomisk utjämning