Vilken rubrik ska jag sätta?

1. Vilken rubrik ska jag sätta? Hur når vi barnen med vårt läsfrämjande arbete? Hur lockar vi barnen till biblioteket? Hur lockar vi barnen till läsning? Hur tänker vi kring metod för läsfrämjande arbete? Överenskommelse skola och bibliotek?

2. Marie Johansen Utvecklingsledare Regionbibliotek Sthlm- särskilt med Stockholms stadsbibliotek Tidigare barnbibliotekarie i Stockholms södra förorter Har även arbetat som gymnasiebibliotekarie Har bokpratat i parti och minut! Projektledare i olika läsprojekt som riktar sig till pedagoger. Läsecirklar i olika teman och åldersgrupper.

3. Det var en gång i Stockholm… en biblioteksplan: Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010. Sedan kom: Måldokument för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse

4. Bakgrund till måldokumentet: Kommunfullmäktige beslutade 2005 att ge kulturnämnden uppdraget att i samverkan med utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna ta fram ett övergripande måldokument, dels för att utveckla samverkan mellan biblioteksverksamheterna, dels för att öka barns och ungdomars tillgång till bibliotek både under skoltid och fritid. Uppdraget är ett resultat av förstudien 2B. Inventering av möjligheter till utveckling av barn- och skolbiblioteksverksamheten i Stockholm i nära samarbete mellan skolan och stadsbiblioteket. Förstudien togs fram av kultur- och utbildningsförvaltningarna gemensamt.

5. En utvecklad samverkan ska, i enlighet med Kommunfullmäktiges beslut, fokusera följande områden: • Ledningssamverkan och ett mer formaliserat samarbete • Gemensam kompetensutveckling • Samarbetet ska syfta till att stärka och förbättra förutsättningarna för en positiv utveckling av alla barns och ungdomars språkutveckling. Vårt gemensamma mål!

6. Samarbetet ska ta sin utgångspunkt i respektive organisations uppdrag. Som stöd och komplement ska gemensamma strategier och nätverk utvecklas. De olika verksamheternas språkutvecklande uppdrag listas i måldokumentet. Hur var uppdragen formulerade av utbildnings- och kulturnämnderna i Stockholms stad? Stockholms stadsbibliotek starkt fokus på barns språkutveckling under de två första åren genom utökat samarbete med BVC och föräldrar. För att uppmuntra och stimulera till läslust och språkutveckling på bred front ska bibliotekets medarbetare utveckla samarbete med andra vuxna i barns och ungdomars närhet.

7. Stadsbibliotekets material, böcker och andra medier är en kompletterande resurs för skola och förskola och en resurs för barns och ungdomars fria kunskapssökande och läsning. Stadsbiblioteket arbetar aktivt med rummet, kompetensen och medierna för att erbjuda barn och ungdomar plats för växande, skapande och kunskapande både på skoltid och på fritid. Olika modeller utvecklas och prövas, dels för samverkan mellan personal inom förskola, skola och stadsbibliotek och för gemensam kompetensutveckling, dels för arbetet direkt med barn och ungdomar, där planering av innehåll, form och arbetssätt tas fram gemensamt.

8. November 2008 ny organisation inom Stockholms stadsbibliotek: LÄSA LÄRA MÖTA

9. SAMTIDIGT: NEDDRAGNINGAR inom SSB 2009 Nytt och bättre schema 2011 Nu ny organisationsöversyn

10. Processorienterat arbetssätt Med hjälp av extern konsult LEAN Tre pilotprocesser för att lära oss om metoden: reservationshanteringprogramverksamhet Barn i skolan

14. När vi sedan skulle prata om hur vi vill ha det ISTÄLLET… I vanliga fall i ett arbete med processkartan betar man av de röda rutorna en efter en och går igenom hur vi kan ta itu med dem. Vi började så även här. Men – vi hade glömt något: Vad är det som sätter igång det hela? Finns det en överenskommelse med skolan? Vi hade måldokumentet och satte oss att tolka det i vår lilla grupp.

16. Den nya processen

17. Handlingsplan Praktiska åtgärder kopplade till besöket i biblioteket Organisatoriska åtgärder som rör samarbetet med skolan Nödvändiga förutsättningar för en lyckad implementering Och vad som verkligen gjordes…

18. Parallellt: Språk- och lässatsningen i Stockholms stad Hela grundskolan LUS Läsutvecklare på skolorna Fortbildning Pengar till skolbiblioteken Och här kunde vi komma in!

19. Läsecirklar för pedagoger Vi söker dig som tillsammans med en barn- och ungdomsbibliotekarie vill vara med och leda en av tio läsecirklar Varje cirkel kommer att äga rum på ett stadsdelsbibliotek och ha ett uttalat tema. Vad innebär uppdraget? Att tillsammans med en barn- och ungdomsbibliotekarie planera och genomföra en läsecirkel. Att tillsammans med en barn- och ungdomsbibliotekarie läsa och göra ett urval av böcker. Att diskutera litteraturen med kollegor och vara en förmedlare av böcker till elever. Att föra en dialog med skolans bibliotekarie. Vad får skolan? Skolan får ett stort antal böcker till sitt skolbibliotek. Skolan får en kunnig litteraturförmedlare. Skolan får en schablonersättning på 10 000 kr för höstterminen och 20 000 kr för vårterminen för att täcka kostnader för t ex vikarie. Vad får du? Du får efter överenskommelse med din rektor tid för att utföra uppdraget. Du får egen kompetensutveckling kring barn och ungas litteratur och läsning. Du får ett utökat samarbete med Stockholms stadsbibliotek.

21. X från Tullgårdsskolan och X på Medborgarplatsens bibliotek: Läslust på lågstadiet Läsecirkeln inriktar sig på hur man i skolan kan hjälpa och uppmuntra unga läsare som håller på att knäcka läskoden att få ett rikare bokliv och utvecklas. Vid de första träffarna läser vi tillsammans ett urval nyutkomna böcker och äldre godbitar inom olika genrer (Börja läsa, deckare, fantasy, familj & skola, humor, historia, högläsning, fakta...). Senare fördjupar vi oss i gruppens specifika önskemål om tema. Cirkeln fokuserar på den lustfyllda läsningen men det kommer också att finnas utrymme för diskussion om olika sätt att arbeta med elevers läsning i klassrummet. Varmt välkomna! X från Ekensbergsskolan och X på Kungsholmens bibliotek: Olika teman och svårighetsgrad för mellanstadiet! I en mellanstadieklass finns allt mellan bokslukande elever som djupläser, till elever som precis börjat läsa med flyt. Vi hittar böcker som fångar alla dessa läsare under olika teman. Tanken är att man i klassen kan arbeta kring ett gemensamt tema men att det ska finnas i olika svårighetsnivå, och att man sedan kan bearbeta temat tillsammans ur olika vinklar. Under de sex träffarna har vi tänkt ha följande teman: Deckare, Familj, Kärlek, Sport, Fantasy och Vänskap/Kompisar

22. Stora bokpresentationer Flera tillfällen då fem bibliotekarier tillsammans presenterade böcker utifrån olika teman för årskurs 6-9 På olika ställen i stan, eftermiddagstid Böcker till skolorna sedan!

23. Hur går vi vidare ? Måldokumentet vävs in i nya biblioteksplanen ”Ny” organisation Omtag i arbetet med processen Barn i skolan

24. Godkväll X! Länge har jag velat skriva detta mejl. Jag funderade rätt länge på hur jag på bästa sätt skulle förvalta den start och kick som bokcirkeln förra året gav mig. Först prövade jag länge med mina kollegor i svenskgruppen men det var som att hälla vatten på en gås. Det var ju bra att jag läste en del böcker och att vi kunde berika vårt bibliotek men det ingen som nappade på mina idéer. Ur denna frustration dryftade jag mina tankar med några andra lärare och undrade om vad de tyckte. I höstas fick jag en ny sjundeklass. Där rivstartade jag med bokpresentationer och tillsammans med mentorn har vi fått igång läsning och loggboksskrivande som en naturlig del i undervisningen. Suget efter böcker är stort och ett ständigt utbyte av tips och rekommendationer förekommer eleverna emellan och jag drar mig inte för att köpa in enstaka exemplar av efterfrågade titlar. Skall bokläsandet få fäste och bli en naturlig del av skolveckan och ungdomarnas bildning måste den vara levande. Jag har inte lösningen men jag tror mig om att ha kommit en bit på vägen. Jag skannar in bokomslagen, plastar in dem och sätter upp dem på klassens anslagstavla. Senast idag hade en flicka i denna 7:a läst ut Eldens trilogin av Henning Mankell och ville ha förslag på en ny bok. Då bad jag henne titta på anslagstavlan och hon frågade mig om boken ”Jag är femton år och jag vill inte dö” som jag läste i våras. Jag berättade kort vad den handlar om och hon högg direkt. Det var några andra elever som hörde mig berätta detta och sa: vilket bra sätt. Jag vill alltså ha en klassrumskanon. Den utvecklas tillsammans med klassen och vi har ett eget bibliotek med säg; fem exemplar av varje bok. Denna kanon hålls öppen för kollegor och de kan ta del av mina och klassens val. Denna idé är inte på något sätt färdig och behöver utvecklas. Det skulle vara givande om du kunde komma till min 7:a och berätta om böcker på ditt vis. Jag skall vigga stålars av min rektor för ett besök med bokpresentation. Nu till ytterligare en fråga som sträcker sig lite längre fram i tiden. Jag skulle önska att vi svensklärare köpte in en bibliotekarie som kom i början av terminen och presenterade nyutkomna eller böcker som vi borde läsa tematiskt eller som enskild läsning, utifrån vår planering eller bara som ett sätt att berika vårt språk. Vi skulle behöva ytterligare påfyllning i början av vårterminen. Dessutom är min önskan att kostnaden för en bibliotekaries halvtidstjänst skulle kunna delas med ett bibliotek. Utan läsning utvecklas inte ungdomarnas språk. Det har vi sett alldeles för tydliga spår av och vi lärare måste vägar för att öka läsningen och hitta energitillskott, och detta skulle var ett smart sätt. Du får gärna visa mitt brev för höga vederbörande om du har deras öra.    Läsningen i min sjua sträcker sig från Ondskan, lättläst version, till Vindens skugga, Lasermannen och Den gröna milen. Det råder en sådan spännvidd och jag vill kunna möta mina elever där de är och lyfta dem. Hälsar en förhoppningsfull och något otålig  X

25. Det var en gång i Stockholm… Frågor? Kontakta mig gärna: Marie.johansen@stockholm.se