Människor med intellektuella funktionshinder och det offentliga rummet

1. Människor med intellektuella funktionshinder och det offentliga rummet Bibbi Ringsby Jansson

2. Frågeställningar • Hur används offentliga rum av människor med intellektuella funktionshinder och vad karaktäriserar de platser som används? • Vad betyder tillgången till offentliga rum för gruppen, när det gäller upplevelse av identitet, delaktighet, meningsfullhet och lärande?

3. Tredje platserna- ”home away from home” • Stamställen som handskaffären, parfymbutiken, videobutiken, telebutiken, kiosken, grillen, den lokala pizzerian • Strosa-platser som torget och gågatan, platser i bostadsområdet som bänkarna eller gårdarna mellan husen • Organiserade offentligheter som biblioteket och biljardhallen, kyrkan, fotbollsklubben, föreningslokaler och inte minst allmänna kommunikationsmedel

4. Platsernas karaktär • neutrala platser, öppna för alla • kravet på uppträdande och samspel är inte är så uttalat • deltagandet kan ske oplanerat och ostrukturerat – människor kan komma och gå som de vill • man kan delta i högre eller mindre grad • skapar förutsättningar för kontakt och möten mellan människor som annars aldrig skulle ha träffats

5. Karaktären på starka och svaga band Starka band Svaga band Täta och slutna Glesa och öppna Personliga och nära Lätta och kollektiva Likhet Olikhet Sammanbindande Överbryggande Exkluderande Inklusiva

6. Nivåer av svaga band • Igenkännandekontakt – svagaste varianten • Hälsningskontakt – småprat • Hjälpkontakt – lättare tjänster

7. Isa – en flanör Jag brukar gå runt i affärer, titta lite på saker och prata med dom som jobbar i affären. Det är mest parfymaffären vid torget och så handskaffären, jag känner de som jobbar där, Svea och Gunnel heter dom. Dom är jättetrevliga. Jag går in där och pratar med dom när jag har rast på jobbet. Dom visar mej alla nya parfymer och sånt och så pratar vi om allt möjligt. Jag är där inne nästan varje dag, men bara en kort stund för sen kommer det kunder och då kan man ju inte stå där och prata, säger Gunnel. Sen går jag till torgcafeét och läser tidningen. Har jag pengar så köper jag kaffe, men jag får sitta där ändå, även om jag inte köper något. Jag känner dom så väl, jag har varit där nästan varje dag i 20 år nu….

8. En episod från stationscafeét – ”Anna och mannen i blåställ” • Hej, nu är jag här igen, säger Anna. Orkade inte laga mat så jag tänkte äta lite. Det ser gott ut det där med korv och pommes frites, säger hon sedan hon låtit blicken glida mellan bilderna på snabbmenyn. Kan man få en halv portion pommes? • Hon ler vädjande, Sonja, som driver den lilla caférörelsen, nickar diskret och lägger upp ungefär lika mycket som hon brukar för den som beställer full portion och säger sen att det blir 20 kronor. När Anna ska betala lägger hon upp en handfull med småpengar på disken och Sonja räknar och ger henne sedan växeln tillbaka. Anna sätter sig vid bordet närmast disken och småpratar lite samtidigt som hon äter. • Va bra, nu slipper jag laga mat när jag kommer hem, säger hon • Vid ett av borden intill sitter en man i blåställ och äter falukorv. Han tittar upp mot Anna • Jag gillar inte heller att laga mat, säger han, det är tur vi har Sonja. • Anna fnittrar lite och instämmer, • Ja, det är det, jag gillar Sonja, hon är bra…jag är här nästan varje dag, förtydligar hon • - Jag med, säger mannen i blåställ och ler…………………..

9. Det offentliga rummets betydelse • Tillhörighet - de känner sig hemma och känner sig accepterade • Tolerans – en plats att ”praktisera” sin kunskap i sociala och kulturella miljöer som inte ställer så höga krav • Lärande - nya erfarenheter, men också bekräftelse på sig själva och sitt sätt att vara genom delade erfarenheter

10. forts. Det offentliga rummets betydelse • Meningsfullhet- stöd i utvecklingen av samspelskompetens som har betydelse för att lära sig ”konsten att leva i samhället” • Delaktighet – de bidrar själva till andras lärande och bidrar till att upprätthålla och utveckla det vitala sociala samspelet och mångfalden • Social identitet - får erfarenhet av andra roller och relationer, de är stamkunder och inte klienter eller brukare