Från sagovilda skogar till ekologisk pornografi Mathias Friman Linköpings universitet:

1. Från sagovilda skogar till ekologisk pornografi Mathias Friman Linköpings universitet: Tema vatten i natur och samhälle Centrum för klimatpolitisk forskning mathias.friman@tema.liu.se

2. disposition Miljörörelsens framväxt Exemplet SNF Miljörörelsens mångfald Ekologins idéhistoria och relation till miljörörelsen. Miljöhistoriska lärdomar Miljörörelsens framväxt Exemplet SNF Miljörörelsens mångfald Ekologins idéhistoria och relation till miljörörelsen Miljöhistoriska lärdomar

3. miljörörelsens framväxt: naturskyddCa 1850-1910 • Objekt/områden skyddas • Natur/människa (kultur) • Motivering av naturskydd: • Bevarande för naturens egen skull (preservation/biocentirsm) • Bevarande för människans skull (conservation/antropocentrism)

4. miljörörelsens framväxt: naturskydd, pionjärer ”Största möjliga respekt för allt levande” Skogsliv vid Walden (1854) (Henry David Thoreau, 1817-1862)

5. miljörörelsens framväxt: naturskydd, pionjärer Holist och initiativtagare till Sierra Club (1892) (Jhon Muir, 1838-1914)

6. miljörörelsens framväxt: naturskydd blir politikca 1900-1950 Theodore Roosevlet inrättar Yosemite 1906 Naturskydd och resursutnyttjande, nationalparker som kunskapsbanker (Theodore Roosevelt och Muir, Yosemite 1903)

7. miljörörelsens framväxt: naturskydd blir internationell politikca 1940-2000 Franklin D. Roosevlet och Harry Truman anordnar internationell naturskyddskonferens1949 Naturskydd: fredsbevarande och ”kommuniststävande”vetenskap och effektivt resursutnyttjande Neo-Malthusianism Befolkningsökning Befolkningsökning Malthusianism Antal Antal (Malthus, 1736-1834) (Malthus, 1736-1834) Teknikutveckling (möjliggör högre resursuttag) Teknikutveckling (möjliggör högre resursuttag) Tid

8. miljörörelsens framväxt: naturvårdca 1950-2000 Områden/objekt vårdas för rekreation och ekonomiska intressen Växer fram parallellt med naturskyddet Uppsving på mitten av 1900-talet

9. miljörörelsens framväxt: miljöbegreppetca 1960-2000 1960-tal Universell åverkan; drabbar all Universell orsak; orsakas av alla Ifrågasätter till viss mån natur/kultur

10. miljörörelsens framväxt: massrörelseca 1960-1970 • Rachel Carson (1907-1964) • Tyst vår (1962): • Syntetiska bekämpningsmedel (t.ex. DDT) • “Biocides” snarare än “pesticides” • Bioackumulation • Företagslögner •  Tyst vår (Rachel Carson, 1929 vid Marine Biological Laboratories i Woods Hole, Mass)

11. miljörörelsens framväxt: massrörelseca 1960-1970 TIME: 2 februari 1972 ”Barry Commoner, professor with a Class of Millions”

12. miljörörelsens framväxt: massrörelseca 1960-1970 22 april 1970, Earth Day 20 miljoner deltagare (Tysta protester, april 1970) (Seattle Community College, 1970)

13. miljörörelsens framväxt: massrörelseca 1970-1980 • The Blue Marble, december 1972 • Universalism/enande • Ömtålig • Unik (The Blue Marble, 1972)

14. miljörörelsens framväxt: massrörelseca 1980-2000 Resultat av överflöd av… …produkter och dess bieffekter …urbanisering …flyktbehov …möjlighet att fly Rom-klubben: Limits to Growth (1972) 1980-tal: professionalisering Brundtlandkommissonen: Vår gemensamma framtid (1987) (Gro Harlem Brundtland, 1939-)

15. miljörörelsens framväxt: massrörelse Professionalisering… …motreaktion… …delvis återtåg till 1970-talets aktivism

16. exemplet SNF1909-2007 Från ”sagovilda skogar” (1952) till ”ekologisk pornografi” (1972) Bildades 1909, borgerlig elit Mål: folkrörelse, dock länge en liten organisation 1960-tal: ny funktion 1970-talet: SNF pressas av radikalare röster - - - Gemensam läsning av SVERIGES NATUR?

17. miljörörelsens mångfald: djupekologica 1970-2000 Arne Næss (1972): biosfärisk egalitet – biocentrism mot antropocntrism James Lovelock (1979): Gaia-hypotesen Balans, holism och harmoni; gammelskogar och vildmark (2003, protest mot gruvbrytning, Zeb Mountain i Tennessee) (Arne Naess, 19912-) (1996, vägblokad vid Warner Creek, Oregon)

18. miljörörelsens mångfald: djupekologi

19. miljörörelsens mångfald: miljörättvisaca 1970-2000 Miljöproblem drabbar alla, ja, men inte på samma sätt Centrala teman: klass, etnicitet, urban miljö Lois Gibbs, 1978, Love Canal Center for Health, Environment and Justice Miljö och neo-kolonialismFriends of the Earth: rättvist miljöutrymme (I Sverige: Jordens Vänner, senare MJV) (Lois Gibbs, tidigt 1980-tal (1952-))

20. miljörörelsens mångfald: eko-feminismca 1970-2000 Françoise D'Eaubonne, 1974: ekofeminism (ur Le féminisme ou la mort) Miljörörelse och feministisk analys Carolyn Merchant, 1980: Naturens död 1990-tal: en ny våg inom nordamerikans feminism? Strukturella kopplingar mellan patriarkatets dominans över naturen och över kvinnor (D'Eaubonne, 1993 (1920-2005))

21. ekologins idéhistoria: balans och kaosca 1900-2000 Fredric Clements Klimax; Organisk natursyn; systemfokus Eugene Odum Homeostasis; Mekanistisk natursyn;systemfokus Daniel Simberloff och Daniel Botkin Kaos; populations- eller individfokus (Eugene Odum, 1933)

22. miljöhistoriska lärdomar • Ömsedidigt beroende • Lära av det förflutna • Föränding är realitet och “mångfacitet” • Mångfald av perspektiv

23. lästips Juan Martinez-Alier och Ramachandra Guha. 1997. Varieties of Environmentalism: Essays North and South Ramachandra Guha. Environmentalism: A Global History Carolyn Merchant. 1994 (1980). Naturens död: Kvinnan, ekologin och den vetenskapliga revolutionen Sverker Sörlin. 1991. Naturkontraktet: Om naturumgängets idéhistoria Donald Worster. 1996 (1994). De ekologiska idéernas historia Björn-Ola Linnér. 2003. The Return of Malthus: Environmentalism and Postwar Population-Resource Crises