Syftet med rapporten

2. Syftet med rapporten • Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer • Diskutera orsaker till utvecklingen • Analysera konsekvenserna för likvärdigheten

3. Skollagen Lika tillgång till utbildning: ”Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag” (1 kap. 8§ skollagen). Lika kvalitet på utbildningen: ”Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas” (1 kap. 9§ skollagen). Kompensera: ”I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.” (1 kap. 4 § skollagen).

4. Likvärdighetsindikatorer • Skillnader i resultat mellan elever, klasser, skolor och kommuner • Skillnader i resultat mellan elever med olika socioekonomisk och utländsk bakgrund • Skolsegregation utifrån skolors elevsammansättning • Sambandet mellan skolans elevsammansättning och elevens resultat

5. Datakällor • Betygsdata 1998-2011 • Internationella kunskapsmätningarPISA 2000, 2003, 2006, 2009 TIMSS 1995, 2003, 2007 • Aktuell forskning

6. Skillnader i resultat mellan elever, klasser, skolor och kommuner • Skillnaderna i resultat mellan elever har ökat • Skillnaderna i resultat mellan klasser inom skolor har ökat • Skillnaderna i resultat mellan skolor har ökat kraftigt • Skillnaderna i resultat mellan kommuner har ökat

7. Total variation i elevers meritvärde

8. Total variation i matematik och engelska

9. Hög- och lågpresterande grupper

10. Total variation enligt PISA

11. Skillnad i betygsresultat mellan skolor

12. Andel elever med många respektive få obehöriga elever

13. Skolvariation enligt internationella studier

14. Skillnader i resultat mellan elever med olika socioekonomisk och utländsk bakgrund • Betydelsen av elevens socioekonomiska bakgrund är fortsatt stor • Indikationer på en ökning under senare år • Inga stora förändringar sett över hela tidsperioden • Betydelsen av att vara utlandsfödd har ökat under senare år • Trolig orsak: ökad invandringsålder

15. Föräldrarnas utbildningsnivå och meritvärde

16. Föräldrars utbildningsnivå och elevers betyg i matematik

17. Betydelsen av social bakgrund i PISA-resultat

18. Effekt på meritvärde av utländsk bakgrund

19. Skolsegregation utifrån skolors elevsammansättning • Skolsegregationen med avseende på socioekonomisk bakgrund har ökat marginellt • Skolsegregationen med avseende på utländsk bakgrund har ökat under senare delen av 00-talet • Indikationer på ökad skolsegregation efter ”dolda” egenskaper som t.ex. studiemotivation

20. Skolsegregation med avseende på utbildningsnivå

21. Skolsegregation med avseende på utländsk bakgrund

22. Sambandet mellan skolans elevsammansättning och elevens resultat • En elevs resultat är högre i en skola där andelen elever med högutbildade föräldrar är högre • sambandets styrka har ökat kraftigt • En elevs resultat är lägre i en skola där andelen utlandsfödda elever är högre • ingen tydlig trend

23. Sambandet mellan skolans elevsammansättning och elevens resultat • Starkare samband mellan skolans elevsammansättning och elevens resultat

24. Orsaker till ökade skolskillnader • Ökade skillnader i skolors kvalitet • svag empiri men kan ej uteslutas • Elever är mer sorterade på olika skolor • Till viss del genom ökad ”synlig” skolsegregation • Till större del genom ökad ”dold” skolsegregation — studiemotiverade elever med engagerade föräldrar söker sig till samma skolor • Boendesegregation möjlig men kan inte förklara nivåförändringen

25. Konsekvenser för likvärdigheten • Kamrateffekter och lärarförväntningar betydelsefulla och förstärker skillnaderna • Större genomslag när skolorna är mer segregerade utifrån elevers resultatnivå • Vilken skola en elev går i har fått ökad betydelse

26. Skolverkets slutsatser • Likvärdigheten i den svenska grundskolan har försämrats • Skillnaderna mellan skolor har ökat • Betydelsen av vilken skola en elev går i har ökat