120 likes | 262 Views
Isar och glaciärer smälter. Öknar och ofruktbar mark breder ut sig. Golfströmmen bromsas upp. Skog och grönska försvinner. Och jordklotet blir inte bara en tråkigare, utan också en ogästvänligare och svårare plats att leva på. Utdrag ur boken ”Klimatsmart”.
E N D
Isar och glaciärer smälter. Öknar och ofruktbar mark breder ut sig. Golfströmmen bromsas upp. Skog och grönska försvinner. Och jordklotet blir inte bara en tråkigare, utan också en ogästvänligare och svårare plats att leva på. Utdrag ur boken ”Klimatsmart”.
Förändringarna sker runt omkring ossEn svensk vinter som skyltar med sin frånvaro, vårblommor som slår ut i februari. Elva av de tolv senaste åren (1995-2006) har varit med bland jordklotets 12 varmaste år sedan 1850. Tjockleken på Arktis sommarisar har minskat med 40 procent och bara under 1900-talet har havsytan stigit med 10 – 20 centimeter. Och vi måste erkänna oss skyldiga till att ha bidragit till processen som leder till jorden och mänsklighetens förfall. Temperaturen och havsytan stiger till följd av växthuseffekten som till den största delen sponsrats utav våra utsläpp, där elproduktion och transporter utgör den tyngsta bördan. När man hör att en höjning på två grader av jordens medeltemperatur räcker för att 10 000-tals djur- och växtarter på land kommer att utrotas så kan man inte göra annat än att undra vad vi håller på med.
Många skyller på människans slösaktighetsom en av de faktorer som lett oss dit vi befinner oss idag. Tankarna om konsumtion skiljer sig vida åt och man kan ganska tydligt även se en politisk vinkling på ställningstagandena.
Inom vänsterntalar man om att konsumtionen lavinartat har eskalerat, att vi handlar mer och mer på miljöns bekostnad. Vi köper mängder av saker vi inte behöver utan att reflektera och spär på konsumtionshetsen som genomsyrar hela vårat samhälle. När den rikaste femtedelen av jordens befolkning använder 86 procent av jordens resurser (vilket innebär att det skulle krävas tre jordklot till om alla levde som vi lever i Sverige för att kunna tillgodose våra behov) så har någonting gått snett. Genom att agera på det tanklösa sättet bidrar vi till att förbruka jordens resurser. Bara faktumet att överkonsumtionen av jordens resurser idag ligger på 20 procent påvisar att situationen är ohållbar. De transporter som tillkommer kan inte heller ses som positiva ur ett miljöperspektiv.
Inom högernmenar man istället att konsumtion borde ses som något positivt som leder till ökad tillväxt, vilket är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta utvecklas. Konsumtionen finansierar forskning som gör att vi i framtiden kan bli mer effektiva och på så sätt även mer miljövänliga. Istället för att försöka reglera konsumtionen nerifrån genom att begränsa konsumentens valmöjligheter ska man med information försöka göra människor mer insatta. På så sätt kan konsumenterna själva veta vad de tackar ja till och vad deras handlingar får för konsekvenser. Inte förrän då kan människor göra medvetna val och göras ansvariga för sina handlingar. Konsumtionens ”näringskedja” bör angripas från toppen genom att man skapar en win-win-situation där företag tjänar på att agera mer miljövänligt. Att påvisa fördelaktigheten med att välja en viss sak utan att för den sakens skull ta ifrån individen dess valmöjligheter ökar möjligheterna för att alla parter ska bli nöjda.
Men vägarna som leder till hållbar utveckling är mångaoch medan politikerna debatterar är det upp till oss att försöka rädda världen. Vi har dock inte alltför mycket tid att spela med; bara de klimatförändringar som ägt rum från mitten av 70-taket fram till år 2000 kan ha orsakat 150 000 dödsfall.
De förändringar som krävsbehöver inte nödvändigtvis innebära en omställning av hela vårat sätt att leva. Som i så många andra situationer har vi valmöjligheter. Man kan ta tåget framför att flyga. Åka kommunalt till jobbet istället för bilen. Låta bli att ha apparater i stand by-läge (och därmed spara 20 procent av sina elkostnader), släcka lampor i rum man inte vistas i och möblera så att inte element blockeras och stänger in värme. Genom att ha lock till kastruller så går det åt en femtedel så mycket energi för att hålla grytan kokande som det gör om man kokar utan lock. Och bara genom att byta ut 10 lampor mot lågenergilampor kan man spara ca 350 kr om året i elkostnad och drygt 250 kg koldioxidutsläpp under lampornas livslängd.
Nyckelorden för miljövänlig matär att välja livsmedel långt ner i näringskedjan, att välja mat som är när-producerad samt att man handlar frukt och grönsaker efter säsong. När man handlar är det dessutom bra att planera sina inköp. Genom att storhandla slipper man onödiga transporter till och från mataffären. Däremot så bör man inte köpa upp sig på mer färskvaror än vad man klarar av att äta upp. De blir snabbt dåliga och måste istället måste kastas, vilket inte kan ses som annat än slöseri. Att återanvända sina kassar sparar både på naturens resurser och på pengar.
Välj ekologiskt eller miljömärkt! Fördelarna med att konsumera ekologiskt är många. Olika regler gäller för olika märken, men på det hela taget så bidrar man till minskad konstgödselanvändning, minskad energianvändning och minskad användning av kemiska bekämpningsmedel genom att handla ekologiskt. Ekologisk uppfödning av djur innebär att djuren får utlopp för sina naturliga beteenden, vilket i sin tur betyder att de bland annat ska kunna ströva fritt och beta, ges avskildhet, få dia råmjölk och sedan födas upp på det egna djurslagets mjölk. Djuren ges ekologiskt odlat foder (utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel, vilket minimerar spridning till grund- och dricksvatten) och fodret ska dessutom huvudsakligen vara odlat på den egna gården. Det finns även särskilda regler för att djuren ska slaktas under värdiga former, det vill säga att de hanteras lugnt och utan stress i samband med slakt och transporter. Ekologiskt jordbruk och djurhantering leder till ökad biologisk mångfald samt minskar radikalt påfrestningarna på naturen.
Överflöd där vi konsumerar saker vi egentligen inte behöverpassar inte in i bilden av en generation som verkar för hållbar utveckling. Kanske handlar allting om eftertanke och prioriteringar. Att vi tänker två gånger och försöker urskilja vilka onödiga lyxigheter vi kan välja att avstå ifrån, vad våra inköp egentligen står för. Vad vi egentligen klarar oss utan. Att konsumera sparsamt innebär ju inte att man drar ner kvalitén på sina inköp. Istället kan den typen av medvetenhet belöna sig i och med att vi uppskattar det vi handlar på ett annat sätt, att våra kundvagnar och shopping-påsar på ett mer effektivt sätt skänker oss tillfredsställelse. En tröja man tröstköper ger ju ändå bara ett kortvarigt välbehag.
Allt som krävs är att våga försöka,att ta med sig sina ambitioner ut i praktiken. Det är våra aktiva val som gör oss till människor. Vi måste acceptera den verklighet som vi lever i, inte fördöma det som varit utan försöka att göra det bästa utifrån den situation vi befinner oss i. Att tänka framåt och inte bakåt, med början idag.