Statskontorets uppföljning av Finsam

1. Statskontorets uppföljning av Finsam Nätverkskonferens 22-23 april 2009, Piteå

2. Statskontoret – regeringens stabsmyndighet Statskontoret ska på regeringens uppdrag • bistå med utredningar, utvärderingar samt uppföljningar • analysera verksamheter och myndigheter ur ett effektivitetsperspektiv • redovisa effekter av statliga åtgärder • ge underlag för omprövning och effektivisering Vi är för närvarande 64 personer, varav ca 50 utredare

3. Statskontorets uppdrag om Finsam Följa upp och utvärdera Finsams… • …institutionella utformning • …finansiella utformning • …genomförande (målgrupper, insatser mm) • …effekter för individer, parter och samhälle

4. Finsams konstruktion • Stödet för Finsams konstruktion är i huvudsak starkt och brett • Konstruktionen av Finsam medför inte några generellt återkommande problem för samverkan. • Framväxten av Finsam tycks inte hindras av faktorer i lagstiftningen. • Det är en fördel att institutionella och finansiella frågor inte behöver diskuteras

5. Den finansiella lösningen • Fördelarna med att parternas finansieringsandelar är fastställda i lagstiftning väger tyngre än nackdelarna • Få uttrycker en önskan att ändra i dagens finansieringsandelar • Fast finansiering av betydelse för att upprätthålla alla parters engagemang i Finsam • Fasta, jämnt fördelade finansieringsandelar kan främja uppföljning

6. Målgrupper och insatser • Målgrupper och insatser faller i huvudsak inom ramarna för Finsam • Det finns gränsdragningsproblem och överlappningar i förhållande till annan rehabiliteringsverksamhet • Det kan finnas anledning att överväga en avgränsning av Finsams målgrupp

7. Effekter av Finsam? • Har deltagarnas förmåga att utföra förvärvsarbete återställts eller förbättrats? • Hur ser individerna själva på sitt deltagande? • Tillgodoses individens behov av rehabiliteringsinsatser bättre genom Finsam? • Vilka är de samhällsekonomiska effekterna av Finsam?

8. Utvärderingsproblem • Många deltagare blir ej registrerade i SUS • Majoriteten av de som blir registrerade, registreras ej med personnummer • Uppgifter om deltagarnas förutsättningar vid inträde och deltagandeperiod är ofta ofullständiga • Svårigheter att identifiera ett representativt urval av deltagare gör det ännu svårare att hitta en jämförelsegrupp – omöjligt att isolera renodlade effekter

9. Telefonintervjuundersökning • Frågorna utformades delvis i samråd med Försäkringskassan, som medfinansierade undersökningen • Intervjuerna ägde rum i augusti och september 2008 • Data påfördes från LISA, Fk och Af • Urval 1 850 personer – 1 145 svarande (62 %)

10. Deltagarnas bakgrund Baseras på indelning i SUS • Arbetsmarknadsproblem 427 personer (37%) • Psykisk ohälsa 427 personer (37%) • Fysisk ohälsa 216 personer (19%) • Beroendeproblem 59 personer (5%) • Övriga 16 personer (1%)

11. Status före Finsam-insatsen Två olika källor: inkomstuppgifter enligt LISA 2006 respektive SUS

12. Finsam-insatserna • Mål: få arbete (41%), förbättrad hälsa (27%), förbättrad arbetsförmåga (18%) • Aktiviteter: Aktivering och motivering (28%), arbetsträning (19%), jobbsökaraktiviteter (17%) • Omfattning: i 2-5 mån (43%) eller 6-12 mån (29%). 12% av insatserna varade i över ett år

13. Resultat – status vid intervjutillfället

14. Kön, ålder och utrikes bakgrund • Totalt arbetade 35% vid uppföljningstillfället Resultaten varierade dock: • 32% bland kvinnor, 40% bland män • 37% bland svenskfödda, 31% bland utr. födda • Stor förbättring för yngre, men snarast en försämring bland äldre (38% arbetade bland både yngre och äldre)

15. Utfall i olika målgrupper • Förbättringen störst för arbetsmarknadsproblem • Minst förbättring för fysisk ohälsa och beroendeproblem

16. Resultat fördelat på tid i behov av stöd

17. Förtroende, inflytande och hänsyn • Sjukvården ges bäst omdöme bland respondenterna vad gäller förtroende, möjligheter till inflytande och hänsyntill individens arbetsförmåga • Minst förtroende hade deltagarna för Af, och minst inflytande upplevde deltagarna hos Fk • 57 % av deltagarna uppfattade att flera myndigheter stod bakom Finsam-insatserna • Många aktiviteter sammanfaller med tidigare åtgärder i vilka respondenterna deltagit

18. Gav Finsam bättre hjälp än tidigare insatser?

19. Intryck och värderingar • 77 % svarade att insatsen som helhet var ganska bra eller mycket bra • Drygt hälften ansåg att deras livssituation hade förbättrats efter insatsen • Genomgående var personer med ohälsoproblem mer positiva än personer med arbetsmarknadsproblem och personer med utländsk bakgrund

20. Konkreta förbättringar

21. Kvarstående behov • 78 % av deltagarna uppgav sig vid intervjutillfället ha något behov av stöd • Sjuka: medicinsk rehabilitering, samtalsterapi, arbetsträning, vägledning, motivering • Arbetssökande: arbetspraktik, utbildning, vägledning, aktiverings- och motiveringsinsatser • Förvärvsarbetande: utbildning, samtalsterapi och medicinsk rehabilitering (om än i mindre omfattning än i ovannämnda grupper)

22. Framtid och motivation • Stor optimism: 64 % trodde att de kommer att arbeta hösten 2009 och 10 % att de kommer att studera • Lön, arbetskamrater/chef, intressant arbete överlag viktigt för alla grupper – men personer som vid intervjutillfället hade svagast ställning fäste större vikt vid dessa aspekter än personer som hade arbete eller var arbetssökande. • Kan det försvåra inträdet på arbetsmarknaden för denna målgrupp? Har de realistiska förväntningar på arbetsmarknaden?

23. Samhällsekonomiska aspekter Vad behövs för att analysera försörjningskostnader? • Identifiering av deltagare • Detaljerade uppgifter om försörjning Vad behövs för en bred samhällsekonomisk analys? • Hela kostnadsbilden • Deltagande i annan rehabilitering • Uppgifter om reala kostnader

24. Statskontorets analys • Statskontoret har analyserat registeruppgifter för deltagare som avslutade Finsam-insatser senast under våren 2006. • Urvalet är inte representativt, men inkluderar olika typer av insatser och målgrupper • Kostnadsutvecklingen ser mycket olika ut • Val av insatser och målgrupper avgör utfall • Sjukpenningen kan inte antas minska för alla målgrupper

25. Sammanfattning av slutsatser • Förvärvsfrekvensen ökade under den studerade perioden. • 35% arbetade vid uppföljningstillfället, vilket är en ökning med minst 15 procentenheter. • Den ökade förvärvsfrekvensen motsvarades av en ungefär lika stor minskning av andelen arbetssökande. • Förvärvsfrekvensen ökade relativt sett mer bland personer som hade varit i behov av ekonomiskt stöd under lång tid före insatsen. • Andelen sjuka förändrades inte nämnvärt, och en viss förskjutning skedde från sjukpenning till SA.

26. Deltagarna är överlag mycket positiva till insatserna • Merparten av dem som hade deltagit i insatser inom ordinarie verksamhet tyckte att Finsam-insatsen var bättre. • 36% av deltagarna uppgav att deras arbetsförmåga förbättrades • Långa och intensiva insatser hade stor inverkan på upplevd förbättring av arbetsförmåga • Kostnadsutvecklingen för olika offentliga ersättningar varierar stort mellan olika typer av insatser. Val av målgrupp avgör ekonomiskt utfall.