Fånga mervärdet i skolan! Tänk tillgänglighet.

1. Fånga mervärdet i skolan! Tänk tillgänglighet. Mona Edwall-Wiklund, utvecklingssamordnare SPSM

2. En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt

3. Alla har rätt att lära på egna villkor • Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning. • Det gör vi genom • specialpedagogiskt stöd • undervisning i specialskolor • tillgängliga läromedel • statsbidrag.

4. Vi är en • samarbetspartner • Vi kompletterar kommunernas eller • fristående förskolor och skolors • egna specialpedagogiska resurser. • Vi har kunskap om • individers lärande • pedagogers arbete • daglig verksamhet och organisation.

5. SPSM:s samspelsmodell Samspelsmodellen på SPSM:s webbplats/ En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken på regerigens webbplats

6. Organisationsnivå Tydliga mål Tydlig vision Kunskap och medvetenhet om styrdokument och mål Kompetensutveckling Prioriteringar Tydlig organisation Lokaler/ ”rummet” Personal Flexibilitet Strategisk resursplanering Bemötande Rektor som pedagogisk ledare Samverkan Specialistkunskap

7. Gruppnivå Anpassningar och variation av: läromedel, arbetssätt, lärverktyg Kamratrelationer Flexibilitet Mötesformer och platser Lokaler och möbler Samarbetsformer Olika lärstilar Olika material och läromedel Lärverktyg

8. Individnivå Anpassningar av krav, tid, förväntningar Kompetensutveckling Olika material och läromedel Mål Bemötande Lärverktyg Barnrättsperspektiv Individuell lärstil

9. Pedagognivå Värderingar, attityder och synsätt Kunskap och medvetenhet om styrdokument och mål Samverkan och samarbete Förhållningssätt och bemötande Reglering av tid Förväntningar på eleven Anpassningar och variation av: läromedel, arbetssätt, lärverktyg Kunskap: lärande, teknik, funktionsnedsättningar Strategier Lärarstil Relation lärare-elev

10. Vad kan vi göra i vår vardag? • Tänka om och tänka rätt • Flytta våra perspektiv - göra synvändor • Tänka strategiskt • Tänka livslångt • Tänka inkluderande • Tänka utifrån varje individ och varje barn • Tänka ekonomiskt • Kommunicera våra tankar • Samarbeta, samverka och samnyttja

11. Vad säger forskningen? Vad är framgångsrikt? • Hattie: Utbildning av yppersta kvalitet • Det läraren vet, kan och gör är en av de starkaste påverkansfaktorerna på lärande. • Lärare behöver vara instruktiva, påverkande, omhändertagande, aktivt och passionerat engagerade i undervisning och lärande. • Lärare behöver vara medvetna om vad varje elev tänker och kan för att skapa meningsfulla erfarenheter i ljuset av detta, samt själv ha goda kunskaper om sitt ämne för att kunna erbjuda meningsfull återkoppling till stöd för elevens progression. • Synligt lärande, Sveriges kommuner och landsting • Rektors ledarskap, Skolinspektionen

12. Vad säger forskningen? Vad är framgångsrikt? • Lärare behöver kunna lärandemålen och kriterierna för måluppfyllelse för sina lektioner och veta hur bra de når dessa kriterier för alla sina elever, samt veta vad som är nästa steg, i ljuset av skillnaden mellan elevernas nuvarande kunskap och kriterierna för måluppfyllelse. • Lärare behöver röra sig från de enskilda idéerna till mångfalden av idéer, relatera till dessa och sedan erbjuda dem så att eleverna konstruerar och rekonstruerar kunskap och idéer. Det är inte kunskapen eller idéerna, utan elevernas konstruktion av denna kunskap och dessa idéer som är det kritiska. • Skolledare och lärare behöver skapa skolor, personalrum och klassrumsmiljöer där misstag välkomnas som en möjlighet för lärande, där förkastad felaktig kunskap och förståelse är välkommen och där deltagarna kan känna trygghet i att lära och lära igen och utforska kunskap och förståelse.

13. Rektor som pedagogisk ledare Det är rektor som ska borga för en god organisation och för ett sådant fungerande och stödjande pedagogiskt klimat. En sådan miljö skapas genom att rektor visar tilltro till läraren och ger läraren ett tydligt mandat visar forskningen. Vikten av att rektorn tar ansvar för undervisningens kvalitet har också ofta uppmärksammats i forskningen liksom i Skolinspektionen granskningar Om rektor tar ansvar för undervisningens kvalitet, inhämtar kunskap om lärarnas undervisning och följer upp undervisningens resultat Rektors ledarskap, Skolinspektionen Framgång i undervisningen, Skolinspektionen Törnsén, M. (2009) ”Successful Principal Leadership: Prerequisites, Processes and Outcomes.” Ak. Avh. Umeå: Umeå universitet

14. Rektor som pedagogisk ledare Rektor behöver: i större utsträckning initiera och föra samtal på skolan om vad som skapar god undervisningskvalitet och utveckling och lärande hos eleverna. stärka ledningsfunktioner och strukturer för kommunikation om undervisning och lärande. skapa en skolkultur där det finns delaktighet, inflytande och ansvar i det gemensamma professionella uppdraget. ge lärarna möjlighet att utveckla och förbättra undervisningen och därmed själva ha kännedom om undervisningen och om skolans resultat. utveckla sitt arbete med att leda och samordna det långsiktiga kvalitetsarbetet.

15. Pedagogens arbete Indirekta förutsättningar som kan ha betydelse för elevernas måluppfyllelse: • Om lärarna har utbildning för den undervisning de bedriver • Om lärarna får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter • Om lärarna samverkar med andra lärare i syfte att nå utbildningsmålen • Om det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som inkluderar undervisningen i det aktuella ämnet • Om de lokaler och den utrustning finns som behövs för att uppfylla syftet med utbildningen • Lärares kompetens, förmåga och engagemang är inte statiska egenskaper utan kan påverkas och utvecklas. Framför allt kan en väl fungerande daglig arbetsmiljö och ett professionellt pedagogiskt klimat i en skola i hög grad påverka och förbättra lärarens förutsättningar visar forskningen Framgång i undervisningen, Skolinspektionen

16. Pedagogens arbete • Elever vars lärare använder en bred arsenal av metoder och verktyg och sina goda ämneskunskaper i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare saknar eller inte fullt utnyttjar sin didaktiska och metodiska kompetens. • Elever vars lärare är tydliga ledare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer, lär sig mer än elever vars lärare inte ser det som sin uppgift att peka ut riktningen för elevens utveckling och erbjuda verktyg som kan leda eleven rätt. • Elever vars lärare vet att det är deras ansvar att organisera undervisningen efter elevers individuella behov, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever lär på samma sätt och undervisar därefter. Framgång i undervisningen, Skolinspektionen

17. Pedagogens arbete • Elever som undervisas av lärare som vet och visar att alla elever kan lära, lär sig mer än elever vars lärare tror att vissa elever kan och andra inte. • Elever som ges förutsättningar att vara med och välja aktiviteter och vars erfarenheter och kunskaper blir en utgångspunkt i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever inte har det som krävs för att involveras och vara med och påverka. Framgång i undervisningen, Skolinspektionen

18. Synen på eleven Lärarna är särskilt viktiga för elevernas kunskapsutveckling. Många lärare beskriver, trots detta, kvalitetsarbetet som något isolerat och avskilt från undervisningen. Elever ska enligt läroplanen ges inflytande över utbildningen: ”De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen.” ¹ ”De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Rektorn har ett särskilt ansvar för att ett aktivt elevinflytande gynnas.” ² Ur Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten, Skolinspektionens rapport 2012:1, Diarienummer 40-2011:2236 1 Lgr 11 2.3 Elevernas ansvar och inflytande. 2 Lgr11 2.8 Rektorns ansvar.

19. Synen på eleven I granskningen framkommer att rektorerna och lärarna tillsammans behöver reflektera över sitt förhållningssätt till eleverna som värdefulla medaktörer med rätt till inflytande över allt som berör deras utbildning och lärande. Eleverna måste få ta del av processer, få samtala om idéer, bidra med tankar och sina upplevelser och sin förståelse. Det måste därför finnas en inkluderande stämning där vuxna i skolan tar initiativet till detta och tror på elevernas förmågor. Elevinflytande har ofta missuppfattats och exemplifieras genom företeelser som vuxna i skolan redan har bestämt att elever ska ha inflytande över, i stället för att elevinflytande är ett förhållningssätt där eleverna är medaktörer och medskapare i läroplanens mening.

20. Specialpedagogiska skolmyndigheten www.spsm.se telefon 010-473 50 00

21. Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Artikel 9 Tillgänglighet För att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att leva oberoende och att fullt ut delta på alla livets områden, ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång på lika villkor som andra till den fysiska miljön, till transporter, till information och kommunikation, innefattande informations- och kommunikationsteknik (IT) och –system samt till andra anläggningar och tjänster som är tillgängliga för eller erbjuds allmänheten både i städerna och på landsbygden. Dessa åtgärder, som ska innefatta identifiering och undanröjande av hinder och barriärer mot tillgänglighet, ska bl.a. gälla byggnader, vägar, transportmedel och andra inom- och utomhusanläggningar, däribland skolor, bostäder, vårdinrättningar och arbetsplatser, samt information, kommunikation och annan service, däribland elektronisk service och service i nödsituationer. Konventionsstaterna ska även vidta ändamålsenliga åtgärder för att utveckla, utfärda och övervaka tillämpning av miniminormer och riktlinjer för tillgänglighet till anläggningar och service som är öppna för eller erbjuds allmänheten, säkerställa att enskilda enheter som erbjuder anläggningar och service dit allmänheten äger tillträde beaktar alla aspekter av tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning,

22. Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Artikel 9 Tillgänglighet c) erbjuda intressenter utbildning i frågor som gäller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. d) utrusta byggnader och andra anläggningar dit allmänheten äger tiUträde med anvisningar i punktskrift och i lättläst och lättbegriplig form, erbjuda former av assistans och annan personlig service, däribland ledsagare, lektorer och yrkesverksamma teckenspråkstolkar, för att underlätta tillgänglighet till byggnader och andra anläggningar som är öppna för allmänheten. f) främja andra ändamålsenliga former av hjälp och stöd till personer med funktionsnedsättning för att säkerställa deras tillgång till information, g) främja tillgång för personer med funktionsnedsättning till ny informations- och kommunikations- teknik (IT) och nya system, däribland Internet, samt h) främja utformning, utveckling, tillverkning och distribution av tillgänglig informations- och kommunikationsteknologi och –system på ett tidigt stadium så att de blir tillgängliga till lägsta möjliga kostnad.

23. Länklista och källor Samspelsmodell för tillgänglighet : http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Tillganglighet/Samspelsmodell-for-tillganglighet// En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken 2011-2016: http://regeringen.se/download/847e537d.pdf?major=1&minor=171269&cn=attachmentPublDuplicator_0_attachment Riv hindren: http://www.handisam.se/Publikationer-och-press/Informationsmaterial/Om-Handisam1/Riv-hindren/ ESO-rapporten Att lära av de bästa: http://www.eso.expertgrupp.se/Uploads/Documents/ESO2011-8-till-webben.pdf Framgång i undervisningen: http://www.skolinspektionen.se/Documents/Om-oss/sammanfattning-forskningsoversikten.pdf

24. Länklista och källor Rektors ledarskap: http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/rektor2/slutrapport rektors-ledarskap-2012.pdf Synligt lärande: http://www.skl.se/vi_arbetar_med/skola_och_forskola/forskning/synligt-larande Monika Nyberg, Skoldatateket Sundsvalls kommun Rektors ledarskap, med ansvar för den pedagogiska verksamheten, Skolinspektionens rapport 2012:1, Diarienummer 40-2011:2236 Törnsén, M. (2009) ”Successful Principal Leadership: Prerequisites, Processes and Outcomes.” Ak. Avh. Umeå: Umeå universitet Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning HANDISAM

25. Å söla av Runa Sundh Jag va´fale på å söla nä ja va liten Dä ha storsystranmine sagt Å dä ha ja fått höremånge gånger För syskona överdriv så lätt Dä va visst värst då jag skulle tömme Ur en tillbringar å ner i ett glas Mineögen hängde kvar i tillbringar´n För ja ville se öm hä skulle ta slut Så en del kom breve, en del rann över I glasekOmme bara en skvätt Men dä mesta fick törkes opp mä´n trasa Hä bli så nä man häll på tocke sätt. Instruktion för skalbaggar För att kunna flyga måste skalet klyvas och den ömtåliga kroppen blottas För att kunna flyga måste man längst ut på strået , även om det böjer sig och svindeln kommer För att kunna flyga måste modet vara något större än rädslan och en gynnsam vind råda…… av Margareta Ekström Men ja ä int riktigt säker på dä Fast dä ä anne saker ja häll nu Så känns det sOmsölininga häng mä Nä ja stå framför klassen å öse på Äne så gruvlit lätt å titte i tillbringr´n För där ha ja stoffet å dä ska ut Å ja håll på å häll tiss dess hä ta slut Om sen ingen lyssnehä kvitta ja slätt Ja söla gladlit ut, skvätt ätter skvätt Tänk ändå att häska vära så lätt å glömme ATT MAN SKA TITTE DIT MAN SKA TÖMME Fri översättning av Mona Edwall Wiklund