Individ och identitet

1. Individ och identitet Nationalitet, etnicitet, klass & kön

2. EN individ kan tillhöra FLERA kategorier • Kategorier är en social konstruktion • Ett sätt att dela in människor i, utifrån föreställningar i samhället • Tillhörigheten till kategorier kan i sin tur påverka individens identitet

3. Kategorier ger oss…. • Olika tillhörigheter • Trygghet och gemenskap • Normer • Status • Makt i samhället • Utanförskap och utstötning

4. Exemplet Fredrik • Man • Svensk • Vit • Medelålders • Medelklass

5. Nationalitet • Juridisk term för medborgarskap (i en stat) • I Sverige blir man som svensk (medborgare) om ens förälder är svensk medborgare (härstamningsprincipen) • Utländska medborgare kan bli svenska medborgare efter ansökan om medborgarskap

6. Etnicitet • Ett begrepp som innebär tillhörighet och gemenskap • Delande av kultur, seder och bruk, språk, religion & historia • Ett flyktigt begrepp, utan klara gränser • Innehållet tydligast i mötet med människor från andra etniciteter • Gränserna för etnicitetens innehåll är föränderliga: • Kultur, språk, seder, religion förändras

7. Sverige idag? • År 1930: endast 1% födda utomlands • Idag är 14% födda i ett annat land än Sverige • 4% av invånarna i Sverige har föräldrar som båda fötts utomlands, 6% har en förälder som fötts utomlands

8. Etnicitet: Över- och underordning • Lägre arbetslöshet bland svenskfödda • Andelen tidsbegränsade anställningar är högre hos utrikes födda än hos inrikes födda • Utlandsfödda och inrikes födda med utländsk bakgrund har svårare i konkurrensen på både arbets- och bostadsmarknaden: riskerar utsättas för diskrimination. • Personer med utlandsklingande namn döms hårdare i rättssystemet

9. Klass (samhällsklass) • Kan definieras olika • Marx: arbetare som säljer arbetskraft till borgarklassen som äger produktionsmedel (företag och fabriker) • Utöver ekonomiska faktorer kan innehav av socialt och kulturellt kapital avgöra klasstillhörighet (Bourdieu) • Socioekonomisk indelning: Företagare, tjänstemän och arbetare. • Tjänstemän har lång eftergymnasial utbildning, arbetar i högkvalificerade yrken • Arbetare har ingen eller kort gymnasial utbildning

10. Klass: Över- och underordning • Forskning visar att barn till arbetare tenderar stanna kvar inom arbetaryrken, medan barn till tjänstemän mer sannolikt läser vidare på universitetet • Arbetare har sämre hälsa och kortare förväntad livslängd än tjänstemän • Arbetare har sämre ekonomi. Svårare klara löpande utgifter • Klass spelar alltså roll för individers livschanser och hälsa

11. Kön • Flickor har högre betyg än pojkar efter avklarade gymnasiestudier • Kvinnor är i majoritet på universitet och högskolor (56%) • Bland de som vill forska (doktorera) på universitet är män i majoritet • De kvinnor som forskar får generellt sett lägre tjänster och mindre betalt än männen på universiteten • Mönstret är liknande även inom andra sektorer: kvinnor tjänar mindre än män. • De sektorer som domineras av kvinnor har lägre löner än dem som domineras av män (samtliga uppgifter från SCB, 2010)

13. Kön och genus • Kön avser det biologiska könet – kvinna och man • Genus avser det forskning menar är socialt konstruerade skillnader mellan kvinnor och män • Enligt genusteorier är kvinnor och män fostrade av samhället och dess normer. Kvinnor och män förväntas agera och vara på olika sätt, i enlighet med könsroller • Diskutera: Finns det några exempel på könsroller?

14. Genusforskning • Utgår från en genusordning som upprätthåller könsroller hindrar jämställdhet mellan könen • Historikern Yvonne Hirdman talar om ett genussystem, med två principer: • Principen om könens isärhållande – kvinnor och män arbetar inom olika sektorer • Principen om mäns överordning och kvinnors underordning: Män tjänar mer och har mer makt över sina liv, medan kvinnors arbete värderas lägre. Mannen ses i samhället som norm och kvinnan som en avvikelse.

15. Diskutera! • Ligger det något i Yvonne Hirdmans genussystem? Kan det förklara att kvinnor tjänar mindre pengar än män? • Diskutera sedan frågorna D1-D8 på s. 63