Vad gör EU för e-handelns utveckling?

1. Vad gör EU för e-handelns utveckling? 2010-11-18 Olivier Linden, Kommerskollegium Distanshandelsdagen – 18 november 2010

2. Kommerskollegium – Sveriges expertmyndighet för utrikeshandel och handelspolitik Målen för vårt arbete är att bidra till: En effektiv inre marknad En öppen handelspolitik i EU Ett förstärkt multilateralt handelssystem inom Världshandelsorganisationen WTO

3. Vad gör EU för e-handelns utveckling? E-handelns utveckling: en EU-fråga Stor potential Fragmenterad marknad Avskaffa de mest uppenbara handelshinder inom EU Skapa ett gemensamt regelverk för hela EU, t.ex.: Konsumentfrågor E-signatur / e-fakturor Online innehåll

6. Vilka är utmaningarna med internationell e-handel? • B2B – olika länders lagstiftning (redovisning och revision), olika standarder, stora interna förändringar/investeringar kan krävas • B2C – olika lagstiftning i olika länder (konsumentskydd, dubbelbeskattning), kulturella skillnader, rädsla att använda nätet

7. Kommerskollegiums kartläggning: exempel på handelshinder kopplade till e-handel • Krav på etablering för att registrera ett lokalt toppdomännamn • Reaperioder i Frankrike gäller även e-butiker • Irländska krav på tillstånd för svensk Internetresebyrå • Krav på italiensk e-signatur för att kunna registrera medicintekniska produkter

8. Vinster av ökad e-handelKälla: Copenhagen Economics (March 2010), The Economic Impact of a European Digital Single Market • Digitaliseringen (internet) minskar sökkostnaden för både företag och konsumenter. • Lägre priser genom ökad konkurrens och större utbud av varor och tjänster. • Ökad produktivitet och lönsamhet (för företagen som klarar av omställningen och den ökade konkurrensen). ”Headline number” • Copehagen Economics uppskattar att EU:s samlade BNP skulle kunna öka med 4 procent mer än annars till 2020 om EU lyckas förverkliga målsättningen om en ”European Digital Single Market”. (Uppskattningen bygger en sammanställning av olika fallstudier där man jämför produktiviteten i olika regioner och länder som är mer eller mindre digitaliserade).

9. 2. Avskaffa handelshinder – EU:s regler om fri rörlighet Principen: fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital inom EU: Produkter som säljs i Sverige ska kunna importeras till andra EU-länder utan hinder (tekniska krav på produkter, tillstånd,m.m.) Men i vissa fall kan hinder vara tillåtna om det finns objektiva skäl (konsumentskydd, hälsoskydd, m.m.) Ex.: Reaperioder i Frankrike gäller även e-butiker

10. 2. Avskaffa handelshinder – Tjänstedirektivet (2006) Nationella tillståndskrav är förbjudna Ex.: Irländska krav på tillstånd för svensk Internetresebyrå E-handelsföretag får inte diskriminera utländska konsumenter (om det inte kan motiveras av objektiva faktorer) Krav på fri rörlighet för e-handelstjänster finns även i e-handeldirektivet (2000)

11. 3. Skapa ett gemensamt regelverk för hela EU – Minimiharmonisering Dataskyddsdirektiven (1995, 2002) Distansförsäljningsdirektivet (1997) E-signaturdirektivet (1999) E-fakturadirektivet (1999, 2010) E-handelsdirektivet (2000) Datalagringsdirektivet (2006) E-penningsdirektivet (2009)

12. 3. Skapa ett gemensamt regelverk för hela EU – Nya politiska initiativ på EU-nivå Europeiska kommissionens EU2020-strategi (mars 2010) Europeiska kommissionens meddelande om det digitala agendan (maj 2010) Monti-rapporten (maj 2010) Europeiska kommissionens Single Market Act (oktober 2010)

13. 3. Skapa ett gemensamt regelverk för hela EU – Nya politiska initiativ på EU-nivå Åtgärdsplan med syfte att Skapa en digital inre marknad, större interoperabilitet, främjande av förtroende och säkerheten på Internet, snabbare Internetanslutning och främjande av digital kompetens Prioriterade områden Konsumentfrågor E-signatur / e-fakturor Online innehåll

14. 3. Skapa ett gemensamt regelverk för hela EU – Konsumentfrågor (1) Lagval: vilka konsumentregler gäller vid gränsöverskridande handel? Rom 1-förordningen (2008) Princip: lagen i det land där konsumenten har sin vanliga vistelseort ”under förutsättning att näringsidkaren (…) på något sätt riktar [sin] verksamhet till det landet eller till flera länder, inbegripet det landet.” Tolkningsfråga om passiv försäljning

15. 3. Skapa ett gemensamt regelverk för hela EU – Konsumentfrågor (2) Full harmonisering av de nationella konsumentreglerna? EU-kommissionens förslag på EU-direktiv (2008, pågående) Från minimum till full harmonisering, t.ex. regler om: ångerfrist: 14 dagar returkostnader: konsumenter återbetalning: 30 dagar / tills säljare har fått tillbaka varorna Motstånd från medlemsstaterna och EP

16. 3. Skapa ett gemensamt regelverk för hela EU – E-signatur E-signaturdirektivet (1999): principen om ömsesidigt erkännande av e-signaturer I praktik ställs det fortfarande krav på att e-signatur ska utfärdas av nationella certifieringsorgan (t.ex. Tyska skattemyndigheter). EU-kommissionens förslag (SMA, okt 2008): skarpare regler om ömsesidigt erkännande av e-signaturer (2011 – 2012)

17. 3. Skapa ett gemensamt regelverk för hela EU – E-fakturor E-fakturadirektivet (2001) momshantering av e-fakturor: olika nationella krav på utformning av e-fakturor (e-signatur, EDI, andra metoder) kostsamt för företag Ändring av direktivet (2010): pappersfakturor och e-fakturor skall behandlas lika men: e-signatur och EDI anges som exempel för att garantera e-fakturans äkthet Tolkningsfrågor?

18. 3. Skapa ett gemensamt regelverk för hela EU – Online innehåll (upphovsrätter) Fragmentiserade marknad för kollektiv rättighetsförvaltning Begränsat utbud Högre kostnader för rättighetsinnehavare SMA (oktober 2010): förslag till ramdirektiv rörande kollektiv förvaltning av upphovsrätter under 2011. Öka tillgången på online material / skydda upphovsmännens intressen

19. För ytterligare information om Kommerskollegiums verksamhet se: www.kommers.se