1 / 74

Ett primärvårdscentrum

Psykisk sjukdom ökar risken att dö i olycksfall och självmord Jan Sundquist Distriktsläkare Professor Verksamhetschef. Ett primärvårdscentrum. i tiden för patientnära forskning. CPF. Samarbete mellan Region Skåne och Lunds universitet. Organisation - Styrelse LU mandat (3)

stacy
Download Presentation

Ett primärvårdscentrum

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Psykisk sjukdom ökar risken att dö i olycksfall och självmord Jan Sundquist Distriktsläkare Professor Verksamhetschef Ett primärvårdscentrum i tiden för patientnära forskning

  2. CPF Samarbete mellan Region Skåne och Lunds universitet

  3. Organisation - Styrelse LU mandat (3) Professor Lars B Dahlin, professor och prodekanus Lars Hjalmar Lindholm, professor em Umeå Universitet Kristina Åkesson, prefekt IKVM, ordförande 2013 Region mandat (3 ) Patrik Midlöv, universitetslektor, AKC koordinator Eslöv Ulf Strömberg, professor Region Halland Benny Ståhlberg, chefsläkare, SUS, ordförande 2014 Adjungerade Stefan Bremberg, Capio Föredragande Jan Sundquist, verksamhetschef CPF

  4. CPF? Lite historia.. Etablerades 15 oktober 2008 Alla medarbetare har rekryterats efter detta datum En ny start för primärvårdsforskningen i Skåne

  5. CPFs vision Driva banbrytande klinisk forskning för en primärvård av högsta kvalitet och därmed en friskare befolkning

  6. CPF:s molekylärmedicinska laboratorium

  7. International collaboration – Internationellt samarbete – Heidelberg och Virginia Kari Hemminki Kenneth Kendler

  8. Internationellt samarbete – Stanford University Marilyn Winkleby gratuleras av president Barack Obama.

  9. CPF/KCpS. Etablerades november 2013 Den nya strukturen underlättar skapandet av fler nätverk i primärvården för forskning, utbildning och utveckling. Exempel på redan existerande nätverk…

  10. AKC: disputerade, kliniskt verksamma forskningscoacher FS: informatörer i forskningsfrågor, ej krav på vetenskaplig kompetens

  11. BAKGRUND • Dagens tema som är suicid och död p g a olyckor föregås ofta av psykisk ohälsa, traumatiska livshändelser och sociala svårigheter.

  12. BAKGRUND • Depressioner, ångest, stress- och anpassningssvårigheter är vanliga psykiatriska sjukdomar i primärvården med en förekomst på mellan 12% och 32%

  13. BAKGRUND • Depression, ångest, stress och anpassningssvårigheter orsakar stort känslomässigt och socialt lidande för patienterna och deras anhöriga, förlust av inkomst och en sämre livskvalitet.

  14. Låg social status/klass: låg inkomst,låg utbildning, arbetslös, vissa yrken mm Invandrare från vissa länder Ensamstående Individuella socioekonomiska faktorerpåverkar den psykiska hälsan

  15. Sociala skillnader häl Michael Marmot startade studier i Storbritannien 1976 av tjänstemän, de s.k. ”Whitehall Studies” Högre tjänstemän hade längre liv än lägre tjänstemän Högre tjänstemän hade bättre hälsa än lägre tjänstemän

  16. Absolut fattigdom kontra relativ fattigdom Relativ fattigdom handlar om att vara sämst ställd i den rika delen av världen. Absolut fattigdom, t ex brist på mat och avsaknad av en bra bostad är sällsynt i den rika delen av världen.

  17. Sociala skillnader De sociala skillnaderna i hälsa kvarstod under efterkrigstiden trots bättre bostäder, bättre mat, och mera jämlik sjukvård.

  18. Varför finns sociala skillnader i psykisk hälsa? Hög inkomst: Större valfrihet, bättre bostad och högre materiell standard. Yrkestillhörighet: Högre anseende. Mera stimulerande arbetsuppgifter. Lägre social status påverkar individens möjligheter till valfrihet och kontroll över sitt eget liv. Hög utbildning: Bättre kunskap om en bra livsstil och högre anseende i omgivningens ögon.

  19. Invandrare i Sverige är speciellt utsatta I Sverige hamnar de ofta i segregerade bostadsområden i storstäderna. Ofta sämre psykisk hälsa än infödda svenskar. Många invandrare har flytt från krig, förföljelser, och fattigdom. Låg grad av valfrihet och kontroll.

  20. Historik: efterkrigstiden Snabb industrialisering i storstadsregionerna Stort behov av arbetskraft Många människor flyttade in till storstäderna från landet och från andra delar av världen Hög befolkningstäthet i storstadsregionerna

  21. Historik: Sverige Miljonprogrammet gav många människor i Sverige bra bostäder med hög standard. – Senare kritiserat, segregation

  22. Bostadsområdets effekt på psykisk hälsa

  23. Tidigare internationell forskning visar: Individer som bor i utsatta bostadsområden har en kortare livslängd och en ökad risk för en rad sjukdomar t ex hjärtinfarkt och psykiska sjukdomar. Individer som bor i utsatta bostadsområden har dessutom en ökad benägenhet för rökning, ”dåliga” matvanor, och fysisk inaktivitet.

  24. Därför är det viktigt att ta hänsyn till individuella egenskaper! Studier av bostadsområdets effekt på psykisk hälsa bör inkludera en statistisk ”justering” för individuella egenskaper.

  25. Studier av vår forskargrupp om bostadsområdets effekt på psykisk hälsa Segregation Utsatta bostadsområden Psykiska sjukdomar Missbruk Urbanisering

  26. Kvinnor i de mest urbaniserade (=tättbefolkade) områdena: 20% överrisk för sjukhusinläggning p g a depression. Män i de mest urbaniserade områdena: 10% överrisk för sjukhusinläggning p g a depression. Urbaniseringens effekt på depression(hänsyn tagen till individuella egenskaper) K Sundquist , G Frank, Sundquist J. Urbanisation and incidence of psychosis and depression: Follow-up study of 4.4 million women and men in Sweden. British Journal of Psychiatry. 2004 Apr;184(4):293-298.

  27. Kvinnor i de mest tättbefolkade områdena:76% ökad risk för sjukhusinläggning p g a alkoholmissbruk. 89% ökad risk för sjukhusinläggning p g a drogmissbruk. Urbaniseringens effekt på kvinnors missbruk efter hänsyn tagen till individuella egenskaper K Sundquist, G Frank. Urbanization and hospital admission rates for alcohol and drug abuse: A follow-up study of 4.5 million women and men in Sweden. Addiction 2004;99:1298-1305

  28. Män i de mest tättbefolkade områdena:71% ökad risk för sjukhusinläggning p g a alkoholmissbruk. 138% ökad risk för sjukhusinläggning p g a drogmissbruk. Urbaniseringens effekt på mäns missbruk efter hänsyn tagen till individuella egenskaper K Sundquist, G Frank.. Urbanization and hospital admission rates for alcohol and drug abuse: A follow-up study of 4.5 million women and men in Sweden. Addiction 2004;99:1298-1305

  29. Risker med den urbana miljön Urbaniseringen innebär djupgående sociala förändringar, t ex förlust av nära primära sociala nätverk. Kronisk stress. Vanligare med stressande livshändelser. Tillgången på alkohol och droger är högre. Segregering vanligare i urbaniserade områden. K Sundquist, G Frank.. Urbanization and hospital admission rates for alcohol and drug abuse: A follow-up study of 4.5 million women and men in Sweden. Addiction 2004;99:1298-1305

  30. Segregering Segregeringen ökar i våra storstäder. Segregering skapar utanförskap. K Sundquist, G Frank. Urbanization andhospital admission rates for alcohol and drug abuse:A follow-up study of 4.5 million women and men in Sweden.Addiction 2004;99:1298-1305

  31. Segregation och psykisk ohälsa 4,5 miljoner individer boende i 6,967 bostadsområden följdes 1998–1999. 10,795 kvinnor och 8,936 män hade en förstagångsinläggning under 2-års perioden. Antalet förstainläggningar på psykiatrisk klinik K Sundquist, H Ahlen. Neighbourhood income and mental health: A multilevel follow-up study of psychiatric hospital admissions among 4.5 million women and men. Health Place. 2006 Dec;12(4):594-602

  32. Risken för förstagångsinläggning på psykiatrisk klinik De som bodde i de utsatta bostadsområdena hade en 2.36 ggr ökad risk för inläggning på psykiatrisk klinik. Risken minskade ytterligare från 1.88 till 1.58 efter hänsyn tagits till skillnader i inkomst och utbildning. Risken minskade från 2.36 till 1.88 efter hänsyn tagits till skillnader i ålder, civilstånd och födelseland. K Sundquist, H Ahlen. Neighbourhood income and mental health: A multilevel follow-up study of psychiatric hospital admissions among 4.5 million women and men. Health Place. 2006 Dec;12(4):594-602

  33. De som bor i de mest i de mest utsatta områdena: 35% ökad förskrivning av läkemedel mot depression. 52% ökad förskrivning av ångestdämpande läkemedel. Bostadsområdets effekt på förskrivning av läkemedel Crump C, Sundquist K, Sundquist J, Winkleby MA. Neighborhood deprivation and psychiatric medication prescription: a Swedish national multilevel study. Ann Epidemiol. 2011 Apr;21(4):231-7. IF=3.215.

  34. Bostadsområdet har t.o.m. effekt på amningspsykos! Kvinnor som bor i utsatta bostadsområden har en 50% högre risk att utveckla en amningspsykos än kvinnor i mer välsituerade bostadsområden. Amningspsykos leder till en 70 ggr ökad risk för suicid (enligt andra studier). A Nager, LM Johansson, K Sundquist. Neighborhood socio-economic environment and risk of post partum psychosis. Arch Women Ment Health. 2006 Mar;9(2):81-6

  35. Bristande tillit/samhörighet i bostadsområdet ökade risken för dålig självskattad hälsa. Bristande tillit/samhörighet i bostadsområdet ökade risken för sjukhusinläggning p g a psykisk sjukdom. K Sundquist, M Yang. Linking social capital and self-rated health: a multi-level analysis of 11,000 women and men in Sweden. Health Place. 2007; 13:324-34 J Lofors, K Sundquist. Low-linking social capital as a predictor of mental disorders: A cohort study of 4.5 million Swedes. Soc Sci Med. 2007 Jan;64(1):21-34. Bostadsområden med lågt socialt kapital (brist på tillit/samhörighet)

  36. Tänkbara faktorer i omgivningen med en negativ effekt på den psykiska hälsan Vandalisering och nedskräpning kan leda till stress. Brist på rekreationsmöjligheter kan leda till svårigheter att vara fysiskt aktiv.

  37. Brottslighet Kriminella gäng Rån, inbrott, våldsbrott Rädsla för att bli överfallen Rädsla för att gå ut

  38. Missbruk Missbruk av droger och alkohol ökar riskerna för suicid och olycksfall.

  39. Nya studier om drogmissbruk Dessa studier från CPF sker i samarbete med Dr. Kendler, Virginia Commonwealth University, en av de mest citerade och prisbelönta forskarna i världen i psykiatri och drogmissbruk Finansierat av National Institutes of Health (NIH), USA

  40. Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk - Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare, dvs generna har betydelse. - Men miljöfaktorerna visade sig också vara viktiga. Om ett syskon i den nya familjen – som alltså inte har samma gener – blir missbrukare fördubblar det också risken för att det adopterade barnet börjar missbruka. Kendler KS, Sundquist K, Ohlsson H, Palmér K, Maes H, Winkleby MA, Sundquist J. Genetic and Familial Environmental Influences on the Risk for Drug Abuse: A National Swedish Adoption Study. Arch of Gen Psychiatry. 2012 March

  41. Utsatt hemmiljö kan påverka den genetiska sårbarheten för drogmissbruk Adoptionsmodell för att förstå relationen mellan arv och miljö. 18 115 adoptivbarn födda 1950-1993 samt deras biologiska och adoptiv föräldrar Kendler KS, Sundquist K, Ohlsson H, Palmér K, Maes H, Winkleby MA, Sundquist J. Genetic and Familial Environmental Influences on the Risk for Drug Abuse: A National Swedish Adoption Study. Archives of General Psychiatry. 2012 March

  42. Utsatt hemmiljö kan öka den genetiska sårbarheten för drogmissbruk Det viktigaste rönet i den nya studien är att genernas inflytande på risken att utveckla ett missbruk är mycket starkare om man växer upp i en högriskmiljö. En utsatt miljö förstärker därmed den genetiska sårbarheten för missbruk. Kendler KS, Sundquist K, Ohlsson H, Palmér K, Maes H, Winkleby MA, Sundquist J. Genetic and Familial Environmental Influences on the Risk for Drug Abuse: A National Swedish Adoption Study. Archives of General Psychiatry. 2012 March

  43. Psykisk sjukdom ökar risken för suicid Detta är den första studien som inkluderar data från både öppen- och slutenvården för såväl psykiatrin som övriga specialiteter samt data över ett flertal sociala faktorer för att studera risken för suicid i en hel befolkning.  Crump C, Sundquist K, Sundquist J, Winkleby M. Sociodemographic, psychiatric and somatic risk factors for suicide: a Swedish national cohort study. Psychol Med. 2014 Jan;44(2):279-89. Epub 2013 Apr 23.

  44. Psykisk sjukdom ökar risken för suicid Ett stort antal psykiska, kroppsliga och sociala riskfaktorer för suicid studerades. Resultaten ger sjukvården en tydligare bild av vilka faktorer som är särskilt viktiga att tänka på vid bedömning av risk för suicid. Crump C, Sundquist K, Sundquist J, Winkleby M. Sociodemographic, psychiatric and somatic risk factors for suicide: a Swedish national cohort study. Psychol Med. 2014 Jan;44(2):279-89.

  45. Psykisk sjukdom ökar risken för suicid Vi använde avidentifierade data från de svenska befolknings- och hälsoregistren och kunde därmed följa drygt sju miljoner vuxna mellan år 2001 och 2008. Av dessa begick 8,721 självmord. De flesta självmorden skedde i åldern 35 till 64 år, det vill säga de mest produktiva åren, vilket innebär en stor förlust för anhöriga och för samhället. Crump C, Sundquist K, Sundquist J, Winkleby M. Psychol Med. Sociodemographic, psychiatric and somatic risk factors for suicide.2014 Jan;44(2):279-89.

  46. Psykisk sjukdom ökar risken för suicid Män hade en nästan tre gånger större risk för självmord än kvinnor (2508 kvinnor - 0.07% av alla kvinnor och 6213 män - 0.18% av alla män) Ung ålder, att vara ensamstående och ha en låg utbildning var starkare riskfaktorer för självmord hos män än hos kvinnor. Crump C, Sundquist K, Sundquist J, Winkleby M. Psychol Med. Sociodemographic, psychiatric and somatic risk factors for suicide.2014 Jan;44(2):279-89.

  47. Psykisk sjukdom ökar risken för suicid Psykisk sjukdom var däremot en starkare riskfaktor för självmord bland kvinnor än män. Arbetslöshet var den starkaste sociala riskfaktorn för självmord hos kvinnor medan hos männen var det att vara ensamstående som var den största sociala riskfaktorn. Crump C, Sundquist K, Sundquist J, Winkleby M. Psychol Med. Sociodemographic, psychiatric and somatic risk factors for suicide.2014 Jan;44(2):279-89.

  48. Psykisk sjukdom ökar risken för suicid Många som har begått suicid har kontakt med sjukvården en relativt kort tid innan självmordet. Av de som begick självmord hade 29,5% av kvinnorna och 21,7% av männen haft ett läkarbesök två veckor innan självmordet. 57,1% av kvinnorna och 44,9% av männen besökte läkare 13 veckor innan självmordet. Här finns en chans att förhindra suicid! Crump C, Sundquist K, Sundquist J, Winkleby M. Psychol Med. Sociodemographic, psychiatric and somatic risk factors for suicide.2014 Jan;44(2):279-89.

More Related