1 / 69

Modellering i praktiken

Modellering i praktiken. f og a re. Maria Areblad Visby 2003-06-11. Vem är jag?. leg. arbetsterapeut modelleringsledare projektledare ÖstgötaTerm, Landstinget i Östergötland terminologiansvarig Region-IT

tan
Download Presentation

Modellering i praktiken

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Modellering i praktiken fogare Maria Areblad Visby 2003-06-11

  2. Vem är jag? • leg. arbetsterapeut • modelleringsledare • projektledare ÖstgötaTerm, Landstinget i Östergötland • terminologiansvarig Region-IT • projektdeltagare svenska CONTSYS och SAMBA, medlem i den europeiska revideringsgruppen för CONTsys • ledamot av SIS/HSI AG II • ledamot av CEN TC 251 WG II Maria Areblad 2003-06-11

  3. Disposition • Jobba med språket • Modellering • Terminologi • Processmodellering • SAMBA • Från teori till praktik • Termarbete på klinik • Termkatalog Maria Areblad 2003-06-11

  4. Behöver vi bry oss om språket vi använder på arbetet? Maria Areblad 2003-06-11

  5. Jobba med språket på jobbet • Föreläsningar och undervisning • Arbeten på kliniker i vårdverksamheten • Konceptuell modellering • Riktad modellering • Redovisning i termkatalog Maria Areblad 2003-06-11

  6. Modeller • Begreppsmodell • Processmodell • Informationsmodell • Datamodell • Verksamhetsmodellering Olika typer av modeller används beroende på syfte! Maria Areblad 2003-06-11

  7. Begreppsmodellering • Beskriver inte ett flöde • Beskriver samband mellan de olika begreppen • Varje begrepp är unikt och har unika kännetecken Maria Areblad 2003-06-11

  8. Processmodellering • Beskriver ett flöde • Följer förädlingen av ett objekt • Bör vara repetitiv i sin helhet • Beskriver inte tidsaspekten i processen Maria Areblad 2003-06-11

  9. Informationsmodellering • Beskriver objekt som är viktiga att hålla information om • Redovisar attribut till objekten • Beskriver samband mellan objekten Objekt i en informationsmodell behöver inte vara samma objekt som återfinns i begreppsmodell för “samma” uppdrag Maria Areblad 2003-06-11

  10. Datamodellering • Beskriver objekt nödvändiga för viss funktion i ett system • Beskriver inte vilken information dessa objekt ska förmedla • Redovisar attribut till objekten Maria Areblad 2003-06-11

  11. Modelleringsspråk • UML, Unified Modelling Language • IDEF, Integrated Computer Aided Manufacturing (ICAM) Definition • IDEF0: funktionsmodell • IDEF1: informationsmodell • IDEF3: processbeskrivning • Stanli Maria Areblad 2003-06-11

  12. Vad är ett begrepp? • Begrepp = kunskapsenhet skapad genom en unik kombination av kännetecken(ISO 1087-1, rev 2001, direkt översatt) • Varje kännetecken är själv ett begrepp Maria Areblad 2003-06-11

  13. Begrepp • Kunskapsenhet som vi kan äga vetskap om • Det finns begrepp vi inte känner till • Begrepp görs kända för oss genom sinnena Maria Areblad 2003-06-11

  14. Begrepp Referent Term Ogdens triangel Begrepp - kunskapsenhet skapad genom en unik kombination av kännetecken Referent - den verkliga företeelse (bordet,drömmen) Term - den språkliga beteckningen Maria Areblad 2003-06-11

  15. Aristoteles triangel Aristoteles (384 – 322 fKr) Noema - en grupps gemensamma uppfattning om pragma Noesis - en individs egen uppfattning om pragma noema = noema pragma = pragma onoma = onoma Maria Areblad 2003-06-11

  16. Begreppsnivåer • Begrepp om okända begrepp • vår övertygelse att det finns sådant som ingen kan föreställa sig (exempel saknas, naturligtvis) • vår föreställning om sådant som vi vet inte finns (krokofant, 6-bent spindel) • Subjektiv uppfattning (noesis) • Överenskommen kunskap (noema) Maria Areblad 2003-06-11

  17. Svåra terminologitermer • ”Abstrakt” – abstraktion, abstrahera • ”Individualbegrepp” – instansbegrepp • ”Allmän” – klass – typ • ”Extension” Maria Areblad 2003-06-11

  18. Abstraktioner • Referenter kan vara konkreta eller abstrakta (träd, dröm) • Referenter kan existera eller vara obefintliga • Ett begrepp är en kunskapsenhet, inte en abstraktion • En begreppsklass kallas ibland abstraktion av de ingående begreppen Maria Areblad 2003-06-11

  19. Att arbeta med terminologi • Terminologiläran • Begreppsläran Finns det likheter? Maria Areblad 2003-06-11

  20. Individualföremål Allmänföremål Terminologiläran • individualföremål • allmänföremål Begreppsläran • referentinstans • referentklass Maria Areblad 2003-06-11

  21. Individualbegrepp Allmänbegrepp Terminologiläran • individualbegrepp • allmänbegrepp Begreppsläran • begreppsinstanser • begreppsklasser Maria Areblad 2003-06-11

  22. Synonymer ? • individual – instans • allmän – klass – typ Maria Areblad 2003-06-11

  23. Homonym • Extension • alla specialiseringar av ett begrepp • alla möjliga instanser av ett begrepp Maria Areblad 2003-06-11

  24. Exempel Specialisering: • Personbil • Modell: Renault Clio • Färg: silver • Årsmodell: 2000 Instantiering: • Personbil: • Registerstatus: registrerad i Sverige • Registeringsnummer: ACR 464 Maria Areblad 2003-06-11

  25. Är det så här? • det finns inga allmänföremål (referentklasser)! • alla referenter är instanser • att klassa referenter är att bilda sig en uppfattning om systematiken bland dem • ”referentklasser” är alltså begreppsklasser bildade på referentinstansernas begreppsinstanser Maria Areblad 2003-06-11

  26. begrepps- definition 0..* har  0..* begreppsklass noesis (allmän- begrepp) begreppsklass noema (allmän- begrepp) överenskomssom  uppfattar  har  0..* 0..* definierar  1 1..* 1..* individ grupp kännetecken är av typ  är av typ  1 1 2..* 2..* definierar  begreppsinstans noesis (individual- begrepp) begreppsinstans noema (individual- begrepp) uppfattar  0..* 0..* har  överenskoms som  0..* 0..* har  avser  1 existens  har referentinstans (individual- föremål) har  egenskap  representerar 0..1 0..1 0..* 1..* 1 konkret företeelse abstrakt företeelse Begreppens begreppsmodell listar  1..* Maria Areblad 2003-06-11

  27. Process Mål Aktör ansvarig för processen Process Tillstånd Tillstånd Utsträckning i tiden Maria Areblad 2003-06-11

  28. Process • grupp av samverkande eller varandra påverkande aktiviteter som omformar insatser till utfall(SS-EN ISO 9000, ISO 9000:2000) • har ett förädlingsobjekt • är värdehöjande för någon • har ett definierat mål/syfte • någon är ansvarig • disponerar resurser • har en utsträckning i tiden • har en tydlig start och ett tydligt slut Maria Areblad 2003-06-11

  29. Process Vårdprocess Klinisk process Maria Areblad 2003-06-11

  30. Process Styrprocess Klinisk process Kommunikationsprocess Maria Areblad 2003-06-11

  31. Process Maria Areblad 2003-06-11

  32. Process Maria Areblad 2003-06-11

  33. Styrprocess Klinisk process Kommunikationsprocess Process Maria Areblad 2003-06-11

  34. Process Maria Areblad 2003-06-11

  35. Process (Patientens process) (Resursprocess) Klinisk producentprocess (Annan vårdenhets process) Maria Areblad 2003-06-11

  36. Process Maria Areblad 2003-06-11

  37. Process Maria Areblad 2003-06-11

  38. Process Klinisk process Styrprocess Kommunikationsprocess Maria Areblad 2003-06-11

  39. Begrepp i processen Maria Areblad 2003-06-11

  40. Klinisk process förädlingsobjekt: patientens uppfattade tillstånd/problem Styrprocess förädlingsobjekt: mandat med innehåll avseende planering,beslut mm Kommunikationsprocess förädlingsobjekt: information avseende resurser, handlingar, meddelanden Processerna Maria Areblad 2003-06-11

  41. Vårdbegärandirekt hänvisning Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat besluta om bedömning beslut att ej bedöma vårdbegäran vård- begäran motta vård- begäran mottagen vård- begäran hänvisa Kommunikationsprocess - information hänvisad vård- begäran Maria Areblad 2003-06-11

  42. Vårdbegäran bedöms Klinisk process - uppfattat tillstånd bedöma tillstånd uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat besluta om bedömning beslut att bedöma vårdbegäran vård- begäran motta vård- begäran mottagen vård- begäran Kommunikationsprocess- information Maria Areblad 2003-06-11

  43. Matchning mot vårdutbudadekvat vårdutbud saknas Klinisk process - uppfattat tillstånd uppfattat tillstånd matcha mot vårdutbud tillståndets behandlings barhet Styrprocess - mandat besluta om hälso-och sjukvårdsdmandat inget hälso- och sjuk- vårdsmandat beslut att att bedöma vårdbegäran Kommunikationsprocess - information mottagen vård- begäran hänvisa hänvisad vårdbegäran Maria Areblad 2003-06-11

  44. Matchning mot vårdutbudvårdåtagande görs vårdåtagande Klinisk process - uppfattat tillstånd uppfattat tillstånd matcha mot vårdutbud tillståndets behandlings barhet identifiera hälsoproblem Styrprocess - mandat hälso- och sjukvårds- mandat besluta om hälso-och sjukvårdsdmandat beslut att att bedöma vårdbegäran Kommunikationsprocess - information mottagen vård- begäran Maria Areblad 2003-06-11

  45. Problemkomplex, mål i vårdplan Klinisk process - uppfattat tillstånd hälsoproblem inhämta kompletterande information förädlad problemgrupp Styrprocess - mandat avgränsa problemkomplex, formulera mål i vårdplan mål i vårdplan i HoS- mandat hälso- och sjukvårds- mandat Kommunikationsprocess - information mottagen vård- begäran matcha mål mot tillgängliga tjänster Maria Areblad 2003-06-11

  46. Begreppsmodell: mål i vårdplan Maria Areblad 2003-06-11

  47. Problemkomplex, mål i vårdplan Klinisk process - uppfattat tillstånd hälsoproblem inhämta kompletterande information förädlad problemgrupp Styrprocess - mandat avgränsa problemkomplex, formulera mål i vårdplan mål i vårdplan i HoS- mandat hälso- och sjukvårds- mandat Kommunikationsprocess - information mottagen vård- begäran matcha mål mot tillgängliga tjänster Maria Areblad 2003-06-11

  48. Vårdplan Klinisk process - uppfattat tillstånd förädlad problemgrupp välja aktiviteter tillstånd med aktivitetsplaner Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat vårdplan planerings- beslut besluta om vårdplanering fastställa vårdplan besluta om användning av planerad aktivitet uppdaterad aktivitetslista boka resurser, doku- mentera vårdplan aktivitets- lista Kommunikationsprocess - information Maria Areblad 2003-06-11

  49. Aktiviteter - utredning Klinisk process - uppfattat tillstånd tillstånd med aktivitetsplaner utföra ut- redande aktivitet utrett tillstånd bedöma tillstånd bedömt tillstånd beslut att utföra aktivitet mål i vårdplan i HoS- mandat uppdatera mål i vårdplan Styrprocess - mandat uppdaterad aktivitetslista matcha mål mot tillgängliga tjänster Kommunikationsprocess- information Maria Areblad 2003-06-11

  50. Aktiviteter - behandling Klinisk process - uppfattat tillstånd bedömt tillstånd utföra behandlan- de aktivitet behandlat tillstånd Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat vårdplan besluta om användning av planerad aktivitet beslut att utföra aktivitet uppdatera vårdplan uppdaterad aktivitetslista boka resurser, dokumentera vårdplan aktivitets- lista Kommunikationsprocess- information Maria Areblad 2003-06-11

More Related