270 likes | 639 Views
Samverkan i praktiken. Värdegrundsprojekt IVAK Piteå Älvdals sjukhus Basal Kroppskännedom och kognitiv coaching, Grytnäs Vårdcentral, Kalix. Samverkan (handlar, fungerar för ett gemensamt syfte). Samspel. Värdegrund – värderingar – etik. ”Man kan inte kommendera fram samverkan”.
E N D
Samverkan i praktiken • Värdegrundsprojekt IVAK Piteå Älvdals sjukhus • Basal Kroppskännedom och kognitiv coaching, Grytnäs Vårdcentral, Kalix Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari
Samverkan(handlar, fungerar för ett gemensamt syfte) Samspel Värdegrund – värderingar – etik Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari
”Man kan inte kommendera fram samverkan” • Samverkan ska växa fram underifrån • Samverkan kräver lyhörda chefer • Strategier för att etablera/utveckla samverkan • måste erövras varje dag • måste vårdas för att överleva • finna former lokalt Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari
Utveckla samarbete/samordningMarie Fridolf • Jag måste börja med mig själv • Utveckla relationer • Olika människor samarbetar på olika sätt Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari
Möte – närvaro, att lyssna, ha kunskap Organisation – värdegrund, ansvar, resultat Demokratisering – lika värde, delaktighet, inflytande Nycklar till samarbete Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari
Den röda tråden för hållbar värdegrundVärdegrundsprojekt –IVAK, Piteå • Tillit • Respekt • Delaktighet • Optimism Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari
Synen på förutsättningar för en hållbar värdegrund • Ledningsstöd • Tid • Speciell roll Orka Våga Vilja Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari
Fortsatta funderingar • Hur ska personalen uttrycka den överenskomna värdegrunden? Som medarbetare är jag ansvarig för min del av helheten ”Varje åtgärd som en människa utför i förhållande till en annan återspeglar en människosyn. Vare sig den människosynen är medveten eller omedveten formas handlingen av den.” Jan Helander Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari
Teamsamverkan Grytnäs VC, KalixProjekt Basal Kroppskännedom och kognitiv coaching • Syfte: Att hålla primärvårdens formulerade värdegrund levande: • ett bemötande byggt på respekt, helhetssyn och professionellt kunnande där du själv är ditt främsta verktyg. • Att stärka primärvårdens möjligheter till en bättre teamsamverkan - multimodal rehabilitering och start av vuxenhabilitering. • Skapa en god samarbetsanda på vårdcentralen. • Att ta tillvara projektledarnas kompetens i ovanstående process innan de går i pension. Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari
Bakgrund till Grytnäsprojektet • Kognitiva gruppsamtal - Strukturerat program – Jörgen Herlofsson • Programmet utvecklades till stressrelaterat sjuklighet Genomfördes enligt ursprungligt program • Anpassades och utvecklades för ex. vis. smärta • Reflekterade över samband kropp-själ • Startade samarbete med sjukgymnaster med grundkurs i BK i Gammelstad • BK och gruppsamtal parallellt gav större effekt än enbart kognitiva samtal Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari
Kognitiva samtal • Kognitiva samtal utvecklade patienternas förmåga att förstå och hantera sitt illabefinnade • Gm att patienterna förstod hur de fungerade kunde de ta ansvar för sin val i livet/välja nya vägar i livet • De blev agenter i sina egna liv Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari
Ekipaget en gammal symbol för människan Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari
Människans existensnivåer i relation till Basal Kroppskännedom (BK) Kroppslig Själslig Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari
Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari
Basal Kroppskännedom och kognitiva samtal – gemensamt lärande • Gm BK-övningar - tillgång till erfarenheter, upplevelser som kroppen är bärare av såväl på fysisk/fysiologisk nivå (form och flyt) som på psykisk/relationell nivå (klarhet och intention) • Gm kognitiva samtal tas den kroppsliga ”öppenheten” tillvara • Kroppsupplevelser förstärker den kognitiva förståelsen av hur man fungerar som människa • Bemöta andra, hantera en värdegrund, möjlighet utveckla sig själv • Litet utrymme i praktiskt vårdarbete att lära sig om bemötande • Kunskaper om bemötande måste vi praktiskt/konkret tillägna oss själva • Förstå att Kognitiva samtal + BK var ett sätt tillägna oss detta praktiskt och konkret Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari
Kommunikationsprocessens olika delar • Hur uppfattar vi in formation? • Hur bearbetar vi information? • Hur förmedlar information? • Information är bara material till utveckling av kunskap och insikter Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari
Samspel – sociokulturellt perspektivL. S. Vygotskij • Kommunikationen med andra människor föregår det egna tänkandet (jfr Piaget) • Tänkandet utvecklas på olika sätt i olika kulturer • Kunskap utvecklas i samverkan och i aktivitet med andra Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari
Bli mer dig själv Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari
Kognitiva samtal och BKgemensamma nämnare • Båda sätter tilltro människans förmåga istället för att söka brister/defekter • Söker människans inneboende kraft och förmåga • Barnets kroppsliga harmoni utsätts för störningar i den långa raden av kompromisser som vägen till vuxenlivet innebär • Gm att öva med kroppen underlättas och förstärks förståelsen för hur vi tänker, känner och handlar Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari
Vad är kunskap?(Liedman, 2004, sid. 45) • All kunskap är i grunden praktisk. Den är därmed också förankrad i kroppen och har sin sinnliga motoriska bas. Den är social: kunskaper inhämtas i samspel med andra, närvarande eller frånvarande, levande eller döda. De nya omvälvande insikterna kräver omvägar och därför måste man ständigt vara beredd att röra sig ut i kunskapsområden som breder ut sig bortom den egna specialiteten. Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari
Förutsättningar för ett möte mellan två människor(Stern, 2005) • möjlig först när barnets sökande av närhet till modern (anknytning) är uppnådd. Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari
JAG-DU möte (Buber, 1985) Människan kan bara bli människa helt och fullt i mötet med en annan människa då hon visar den andra människan fullständig uppmärksamhet. Det är bara genom DU-mötet jag själv blir ett helt jag. Mötet kräver därför två människor som verkligen möts. Kännetecknande för JAG- DU-relationen är öppenheten och tilliten till varandra. Mötet kräver ett stort ansvar därför att i varje möte med en annan människa lägger jag mitt liv i en annan människas händer och den andra människan i mina händer (Lögstrup, 1994). Möte – Tillitett dialogfilosofiskt perspektiv Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari
Intersubjektivt möteDaniel Stern, 2005 • Vid intersubjektiva möten mellan vuxna, som har förmågan att reflektera över sig själva/sina upplevelser skapas möjligheter till • Att tillsammans med andra utforska en upplevelse så att berättelsen antingen kan skapas eller förändras Kan antingen leda till: • ett mellanmänskligt möte där allt stämmer, bli en vändpunkt som ger ny förståelse/insikt • ett brott/en störning i synkroniseringen av mötet/dialogen dvs. ett icke-möte. Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari
Ansvarig för helheten Ansvarig för min del Ej för andra Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari
Källor Anell, A. & Mattiasson, O. (2009) Samverkan i kommuner och landsting. En kunskapsöversikt. Studentlitteratur AB, Lund. Dropsy, J. (1988). Den harmoniska kroppen. Stockholm: Natur och Kultur. Hansson, A. (2008). Nya utmaningar, gamla strategier. Om distriksläkarens yrkesroll och attityder till samarbete. Akademisk avhandling. Sahlgrenska Akademien. Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa/enheten för allmänmedicin. FoUU-enheten, Primärvården i Fyrbodal. Kabat-Zinn, J. (2005). Vart du än går. Medveten närvaro i vardagen. Natur och Kultur. Kåwer, A. (2009). Himmel, helvete och allt däremellan. ”Om känslor”. Natur och Kultur. Liedman, S-E. (2004). Ett oändligt äventyr. Om människans kunskaper. Bonnier pocket. Mattsson, M. (1998) Body Awareness, applications in physiotherapy. Umeå university: Department of Psychiatry and Family Medicine, medical dissertation. Roxendal, G. och Winberg, A. (2002) Levande människa. Basal Kroppskännedom för rörelse och vila. Natur och Kultur. Samverkan i re/habilitering – en vägledning. Socialstyrelsen. 2008-126-4. Stern D.N.(2005) Ögonblickets psykologi. Om tid och förändring i psykoterapi och vardagsliv. Bokförlaget Natur och Kultur. Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari