360 likes | 546 Views
Översikt över den svenska ekonomins långsiktiga utveckling och dagsläge. Utveckling och materiell välfärd Långsiktiga perspektiv Tre epoker under efterkrigstiden Dagens ekonomiska kris Peter Andersson Introduktion Makroekonomi feb 2009.
E N D
Översikt över den svenska ekonomins långsiktiga utveckling och dagsläge Utveckling och materiell välfärd Långsiktiga perspektiv Tre epoker under efterkrigstiden Dagens ekonomiska kris Peter Andersson Introduktion Makroekonomi feb 2009
I Sverige producerades under 2008 varor och tjänster för ca 3 153 021 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms-vilka varor och tjänster som produceras-på vilket sätt dessa produceras-hur dessa fördelas på olika individer Hur kommer det sig att-denna produktion ökar och ökar-möjlig kapacitet utnyttjas i olika grad 2007: 3 061 mrd!
hushållens konsumtion offentlig konsumtion BNP/capita export/BNP Mobiltel/1000 inv Studenter vid universitet Vad skiljer 2005 från 1985? 1955? – två generationer… (allt i dagens prisnivå!)
Socialt skydd 42 % Offentlig förvaltn 14 % Utbildning 13 % Hälso o sjukvård 12 % Näringsliv 9 % Försvar 3 %hushållen 84 % varav 49 % pensionerftg, utlandet 8 % vardera Konsumtion: 762 mrd Investering:83 mrd Transferering:608 mrd Räntor 55 mrd TOTALT 1508 mrd ~150 000 kr/pers Vad får vi från offentliga sektorn? (mrd kr 2006) Källa: SCB: Offentlig ekonomi
Offentliga myndigheter • Polisen 24 000 16,6 mrd • Försvaret 21 000 29,2 mrd • Försäkringskassan 16 000 9,3 mrd • Skatteverket 11 000 • Arbetsmarknad 9 000 • Kriminalvården 8 000 • Banverket 7 000 • Vägverket 7 000 • Universiteten totalt 52 400 57,1 mrd
Den svenska globaliseringen – institutionella förändringar • Valutaregleringen avskaffas på 1980-talet: fri internationell kapitalrörlighet • Fast växelkurs blir flytande 1992 • EU-medlemskap 1995 • nej till EMU och euro
Den svenska globaliseringen – synbara förändringar • ökad utrikeshandel • underskott blir överskott • fortsatt specialisering+ fortsatta vinster av handel(- transporter)
Översikt över Sveriges moderna ekonomiska utveckling • Industrialiseringsperiodenmitten av (1800-talet-1900-talet) • “Det gyllene kvartsseklet” 1948-73 • Kriser och omvandling 1973-95 • Ekonomin av idag 1995-(2008??)
1948-1973 Det gyllene kvartsseklet-internationellt • Bretton Woods-systemet med fasta växelkurser • hög tillväxt (industrialismen, masskonsumtion) • snabb ökning av världshandeln • ”keynesiansk” politik: staten aktiv konjunkturpåverkan
1948-1973 Det gyllene kvartsseklet-konjunkturellt • historiskt rekordhög tillväxt(50-t: 3,4%/år, 60-t: 4,5 %/år) • höga investeringar (20-25% av BNP) • låg arbetslöshet • låg inflation och ränta • jämvikt i utrikeshandeln och i statsfinanserna
1948-1973 Det gyllene kvartsseklet-strukturellt • industrisamhället ersätter jordbrukssamhället • offentliga sektorn växer: ”välfärdsstaten” etableras med ökade transfereringar • kapitalintensiv produktion allt viktigare • verkstadsindustri, bostadsbyggande,bilism
Bilismens utveckling:bilinnehav per 1000 innevånare i Sverige 1923-2000
1973-1995 Kriser och omställning-internationellt • oljekriserna 1973, 1979, 1986 • Bretton Woods-systemets sammanbrott • flytande växelkurser, EU fasta kurser (valutaormen, ERM) • lägre tillväxt än tidigare (”euroskleros”) • lågkonjunkturer, stigande arbetslöshet • stigande (70-t), fallande (80-t) inflation • monetaristisk politik (USA, UK)
1973-1995 Kriser och omställning-konjunkturellt • Låg tillväxttakt, ca 2%/år (även på 80-talet) • Djupa lågkonjunkturer (76-77, 80-82, 91-94) • Oljekriser, kostnadskriser, överhettning • Fortsatt låg arbetslöshet till 1991 • Stigande (70-t) och hög (80-t) inflation • Underskott i statsfinanser och utrikeshandel • Keynesianism, devalveringar, åtstramningar
1973-1995 Kriser och omställning-strukturellt • Trendbrott: slut på rekordåren • Kriser och omvandlingstryck (70,90-t): varv, stål … , IT och specialisering • Tjänstesamhället • Avregleringar på 80-talet: finansiella marknader skapas, internationella valutaflöden, skattereform • Energifrågor, miljöfrågor nya fokus • Offentlig sektor växer
1995-(2008?)Ekonomin av idag-internationellt • global ekonomisk integration: WTO, NAFTA • EUs fyra friheter (92), EMU, ECB och euron 2000, utvidgning 12->15->27 • Kraftig tillväxt i världshandeln • finansiell integration och instabilitet • bestående hög arbetslöshet i många länder • inflationsproblemet ”löst”? • produktivitetstillväxt • Globalisering, nya STORA snabbväxande ekonomier • Miljöfrågor • Växande obalanser!! kulminerar 2008
1995- Ekonomin av idag strukturellt • flytande växelkurs och kapitalrörlighet (92) • Riksbanken: 2 % inflation och självständighet • Riksdagen: överskottsmål och utgiftstak • EU-medlemsskap (95). Ökat internationellt beroende och konkurrens. Ökad handel. • minskande offentlig sektor, ökande välfärdsklyftor
1995- Ekonomin av idag -konjunkturellt • Återhämtning efter krisårens omställningnågot högre tillväxttakt (produktivitet)Måttliga svängningar (00, 02-04, 06-08) • Långsamt minskande arbetslöshet • Mycket låg inflation • Budget- och bytesbalans vänts: överskott • svängningar för aktier, fastigheter. IT-bubbla
Nuläget! • Globala och nationella obalanser växer • Finansiell instabilitet fr a i USA och vissa små tillväxtländer • “normal” lågkonjunktur • Finansiell kris • (real-)ekonomisk kris
Diagram 9. BNP i omvärldenTCW-vägd, årlig procentuell förändring Källor: Nationella källor och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
Diagram 23. ExportKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Säsongsrensad av Riksbanken.
Diagram 27. ArbetslöshetProcent av arbetskraften, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm.Streckad linje avser Riksbankens prognos, 15-74 år.
Diagram 30. Skattade gapProcentuell avvikelse från HP-trend Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2. KPI med osäkerhetsintervallÅrlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 67. VäxelkurserKronor per euro respektive dollar Källa: Reuters Ecowin
Diagram 89. Offentligt finansiellt sparandeProcent av BNP Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad stapel avser Riksbankens prognos.
Diagram 60. BörsutvecklingIndex, 1999-01-04 = 100 Källa: Reuters Ecowin
Tabell 3. Nyckeltal, årsgenomsnittÅrlig procentuell förändring, om ej annat anges * Procent av arbetskraften Källor: IMF, Intercontinental Exchange, Medlingsinstitutet och Riksbanken