”Möjligheterna ligger i samspelet”

1. ”Möjligheterna ligger i samspelet” Ingegerd Wirtberg Psykologiska institutionen Lunds Universitet ingegerd.wirtberg@psychology.lu.se

2. Dubbel socialisering Familj Skola

3. Utveckling sker i ögonblicket ”Att faktiskt veta vad man tänker tycker och känner, och att hitta uttryck för det, är ena halvan av sin utveckling. Att veta att andra också känner, tycker och tänker är den andra halvan”

4. Teoretiska utgångspunkter • Anknytningsteori (inre arbetsmodeller) • Samspelet mellan individer som en grund för representationer av ”hur det är att vara med en annan, schema av varande” ”Krävs mycket trafik mellan två ”minds”… (D.Stern) • Affektteori

5. Hur kommer teorierna ”till arbete” • Kan barnet få utvecklingsstöd i sitt dagliga samspel med anknytnings-personer i familjen? • Kan barnet få hjälp i skola/förskola där många problem upplevs? • Kan barnet få hjälp att ”komma in i flocken”?

6. Modeller för att arbeta med samspel • Marte Meo Maria Aarts • (ICDP) Vägledande Samspel – International Child Development Programme Karsten Hundeide, Henning Rye • VIPP - Video Feedback to Promote Positive Parenting Femie Juffer

7. Samarbete kring barn med behov av särskilt stöd i förskola /skola • Ett samarbetsprojekt mellan socialtjänst, förskola/skola och barn- och ungdomspsykiatri för stöd och behandling av utagerande barn och deras familjer med Marte Meo • Kjell Hansson, Professor Socialhögskolan, Lunds Universitet • Ingegerd Wirtberg, Psyk.Inst. Lunds universitet

8. Syfte • Att pröva och utvärdera metoder för att på ett tidigt stadium hjälpa föräldrar, skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri att stödja barn som är utåtagerande och visar tecken på beteendestörning • Att samordna berörda myndigheters insatser där barnet, familj och nätverket sätts i centrum • Att prova samordning mellan olika hjälporganisationer utifrån engemensam metod

9. Bakgrund • Anvaret och möjligheten att hjälpa barnet är någon annans • Skola-Familj • Skola-Familj-Socialtjänst • Socialtjänst-Familj -Skola-BUP

10. Samarbete kring barn med behov av särskilt stöd i förskolan/skolan Marte meo i skolan -Marte meo vägledare (Spec. pedagog - skola) Samordningssamtal -Samordnare (Psykolog BUP, socionom soc.förvaltning) Barnet - (Vad är utvecklings-stödjande för just detta barn ?) Forskning Marte meo i hemmet - Mart meo terapeut (Familjebehandlare soc.förvaltning) Forskning

11. Arbetsfrågan • Vad är utvecklingsstödjande för barnet? • Vad kan skolan göra? • Vad kan föräldrarna göra? • Vem hjälper skolan? (Spec.ped) • Vem hjälper föräldrarna? (Bup,Socialförvaltning) • Vem håller ihop arbetet? (Samordnare från Bup. Socialförvaltning)

12. Barnen 4-12 år • Låg status i klassrummet/barngruppen • Lågt själförtroende • Bristande social kompetens • Avvisade av jämnåriga • Blir inte bjudna på kalas • Följer inte regler • Svaga prestationer i skolan/”stör”

13. Vara i grupp(exempel) Fokusera på läraren Uttrycka sig så det blir förståeligt för andra barn Ta in en instruktion i grupp Fullfölja uppgifter med stöd Koncentrationsförmåga Förstå ett nej Kunna vänta på sin tur Kunna samarbeta med andra barn (exempel) Sätta ord på egna tankar och initiativ -språk Ha ideér kring lek och arbete Uppfatta och följa regler Kunna välja initiativ Kunna hejda sina egna initiativ till förmån för andras Vad behöver barn kunna för att fungera i grupp?

14. ”Gör det någon nytta”?  Marte meo and Collaboration meetings, the Development of Schoolbased Intervention - an open trial “ (2006) Ulf Axberg, Anders Broberg, Kjell Hansson, Ingegerd Wirtberg. Fam Process Vol 45: 375-389.

15. Dialogprinciper i Marte MeoNaturliga utvecklingsstödjande element RYTM -RELATION 1. Den vuxne söker information om barnet och var barnet har sitt uppmärksamhetsfokus och/eller vilket initiativ barnet tar. Får den vuxne informationom var barnet befinner sig. Barnets fokus kan vara inriktat mot andra personer, objekt/fenomen, sig självt sina känslor, tankar, behov etc

16. Naturlig utvecklingsstödjande kommunikation 2. Kan barnet uppfatta att den vuxne ser dem och är intresserade - upplever barnet sig själv som intresessant och får barnet hjälp att utveckla sina initiativ i en möjlig riktning, stärka känslan av att ”det som kommer ur mig är ok. Den vuxne blir intressant för barnet”…

17. Naturlig utvecklingsstödjande kommunikation 3. Får barnet tid och rum att reagera - kan barnet använda bekräftelsen, behöver den vuxn anpasssa sitt beteende? Etableras en rytm mellan ”mig och dig” med anpassad emotionell intoning.

18. Naturlig utvecklingsstödjande kommunikation 4. Får barnet hjälp att hålla fast sin rytm genom att den vuxne tillför ngt nytt eller varierar sig -hjälp att finna ”schema av varande” som möjliggör för barnet att hantera överraskningar, övergångar

19. Koncentration, förstå sig själv, förstå andra 5. a Får barnet stöd till koncentration, självregistering, känslomässig reglering och att utveckla språk genom att den vuxne benämner barnets på ett sätt som blir bekräftande för barnet - blir barnets handlingar, fokus, känslor beskrivna i ögonblicket ( även negativa)- fångar barnets intentionalitet, utgör positiv ledning, hjälper barnet att lita på sina initiativ, känslan av att vara förstådd, hjälp att reglera känslor ” vi blir som viblir förstådda”

20. Utveckla koncentration/självregisteringUtveckla bilder av sig själv och andra 5.b Får barnet hjälp att utveckla positiva och möjliggörande bilder av andra och sig själv genom att höra bekräftande beskrivningar och berättelser ”vi blir som vi blir beskrivna”

21. Utveckla koncentration/självregisteringUtveckla bilder av sig själv och andra 6. a Får barnet hjälp till struktur och förutsägbarhet genom att få veta vad som sker, har skett, ska ske och vad som upplevs, har upplevts och som ka upplevas. Den vuxne benämner det utifrån barnets aktuella behov - hjälper barnet att förstå egna och andras reaktioner och handlingar, hjälp att inlemmas i flocken…

22. Utveckla koncentration/självregisteringUtveckla bilder av sig själv och andra 6. b Får barnet hjälp till förutsägbarhet, trygghet och inkludering genom att de vuxna beskriver egna känslor, handlingar och intentioner - hjälper barnet att förstå egna och andras reaktioner och handlingar, hjälp att inlemmas i flocken…

23. Stödjande Ledning 7. a Får barnet hjälp att ”rikta sin energi” i positiv riktning genom att den vuxne berättar för barnet vad det kan göra i handlingsögonblicket 7. b Får barnet uppleva att ”det är på rätt väg” genom att få bekräftande reaktioner på sina handlingar

24. Stödjande Ledning 8. a Får barnet stöd att ”göra färdigt” genom att den vuxne ger bekräftelse och inspirerande signaler som ger barnet energi att gå vidare - hjälp att orka vidare eller avsluta 8. b Får barnet uppleva sin kompetens genom att den vuxne delar glädjen över ”det gjorda” - hjälp att orka utveckla sin kompetens

25. Stödjande Ledning 9. Den vuxne triangulerar barnet till omvärlden genom att benämna personer, objekt och fenomen - hjälper barnet att vara med flera, in i flocken … gruppmognad

26. Stödjande Ledning 10. Barnet får hjälp av den vuxne med tydliga start och stoppsignaler - hjälp att avläsa sina egna känslor, hjälp att vara med andra i gruppen

27. Att hantera obehag och svårigheter 11.a Får barnet hjälp att hantera nödvändigt obehag genom att den vuxne benämner känslor och ger ledning i hur barnet kan förhålla sig steg för steg -hjälp till självreglering för att hantera svårigheter

28. Att hantera obehag och svårigheter 11. b Får barnet beskydd mot situationer och handlingar/krav som ligger utanför barnets kompetens och mognadsnivå - hjälp att kunna avläsa sin egen kompetens och sina utvecklingsområden

29. Utveckling av social kompetens och empati 12.a Får barnet hjälp och stöd på sin nivå för att presentera sig socialt adekvat och att reagera adekvat på andras initiativ - hjälp till lek och samspel med andra genom att få hjälp att ta initiativ att ta sig in i samspel och att kunna svara på intiativ

30. Utveckling av social kompetens och empati 12.b Får barnet hjälp att se andra ”innifrån” och sig själv ”utifrån” genom att den vuxne beskriver egna och andras tankar, handlingar, känslor och intentioner -ger barnet möjlighet att utveckla egan bärande relationer till andra än primärpersonerna i barnets liv

31. Avslutning och övergångar 13. Får barnet stöd i att avsluta aktiviteter och att övergå till nästa aktivitet genom att den vuxne antingen avläser barnets egna signaler eller genom att barnet bör förberedas på avslut och övergång till ny aktivitet - hjälp att reglera in egen rytm och hjälp att kunna ingå i samspel, lek och förskola, skola

32. Till arbete • Arbeta utifrån en önskan eller frågeställning som formuleras av föräldrar eller lärare • Använda kameran för att utforska samspel och få en idé om vad som kan vara till hjälp

33. Videons möjlighet • Fånga barnets behov av utvecklingsstöd • Hitta sekvenser när detta sker • Väcka känslan och empatin för barnet • Kunna stärka de vuxna att det är lönt att samspela med barnet • Hitta språk och begrepp som gör ”barnet möjligt”

34. Vid återgivning till föräldrar/lärare Avläs den vuxnes position i förhållande till barnet: Hjälpsökande Villrådig Maktlös Fientlig Försökt allt Vet hur det ka vara ”expert-expert”

35. Vid återgivning till föräldrar/lärare Utgå från förälder/lärares position i förhållande till sin uppgift Utforska bilden tillsammans - vad ser de när de tittar på barnet? Hitta bildklipp som passar föräldern/läraren och den frågeställning de har Försök hitta en emotionell startpunkt

36. Fördelar med videobaserade samspelsmetoder metoder • Kan kombineras med andra metoder såsom ; Samtalsterapi, BOF, Föräldrautbildningar, Hemmabaserad behandling, Evidensbaserade metoder • Enkelt att illustrera ord till handling • Är billigt - kostar inte mer att kommunicera utvecklingsstödjande! • Barnet får tillgång till utvecklingsstöd varje dag i sin vardag