Humanistiska Perspektivet

Humanistiska Perspektivet Psykodynamiska. P – Människan styrs av inre drifter Behaviorismen. – Människan styrs av miljöns påverkan Humanistiska perspektivet – Människan är inte styrd utan fri

Humanistiska perspektivet – Människan är inte styrd utan fri • Inga naturvetenskapliga lagar används som grundantaganden – humanvetenskapligt

Perspektivet vilar på filosofiska teorier. • Existentialismen – Gud är död och människan ÄR, fri men också utlämnad till kaos. • Fenomenologi – Världsbilden är subjektiv. Vi upplever vår värld utifrån oss själva. • Nietzsche • Jean-Paul Sartre • Kant

Humanistiskt perspektiv • Målet är att leva sig in i den enskildes tankevärld och tolka den. • Den inre världen (tankevärlden) är både medveten och omedveten beroendes på vad som behövs för oss. Det är det som är viktigt för oss som blir medvetet och det som vår tankevärld upplever vara oviktigt som är omedvetet oss. • Det kan också vara oviktigt och därför omedvetet för att informationen i upplevelsen strider mot vår Självbild

Carl Rogers • Vi har enligt Rogers C. en självbild och ett idealsjälv. • Självbilden är vad vi tänker om oss själva • Idealsjälvet är det vi vill vara enligt oss själva.

Realsjälv och Idealsjälv • När självbild och idealsjälvet inte överensstämmer uppstår inre konflikter i tankevärlden. • Carl Rogers kallar tillståndet mellan dessa delar: • Stark kongruens = självkännedom • Svag kongruens = bristande självkännedom Freud skulle kalla dessa konflikter för försvarsmekanismer.

Psykologisk Konservatism/Självbedrägeri • Vi försöker bygga och stärka real och idealsjälven med perceptiva filter. (Vi ser vad vi vill se) • Vi måste tillåta att våra betydelsefulla upplevelser blir medvetna för oss. • ”whenyou get whatyouwantbut not whatyouneed”

Behandlingsformer • Terapi inom det humanistiska perspektivet försöker minska avståndet mellan Självbild och Idealsjälv. • Klientbaserad terapi – terapeuten leder klienten till att öka självkännedom. • Gestaltterapi – Genom att låtsas prata med sig själv eller andra betydelsefulla personer (En tom stol) i en konflikt försöker man lösa konflikter.

Maslows behovstrappa • En behovshierarki eller behovstrappa är en förklaringsmodell inom psykologin för hur människor prioriterar sina behov. • Den primära idén innebär att behoven på en lägre nivå måste vara tillfredsställda innan högre mål blir viktiga för individen.

Behovstrappan består av fem nivåer av grundläggande behov, från lägsta till högsta nivå: • 1. Fysiologiska behov • 2. Trygghetsbehov (psykologiska behov) • 3. Samhörighets- och kärleksbehov (sociala behov) • 4. Självkänslobehov (egobehov) • 5. Behov av självförverkligande

Fysiologiska behov: Basala behov som luft, vätska, mat, värme, sömn, sex. • Om inte de här behoven tillgodoses kan vi drabbas av sjukdomar, irritation, smärta, obehag, och därför strävar människan efter att så snabbt som möjligt tillfredsställa behoven och uppnå jämvikt. • Så länge de fysiologiska behoven inte är tillfredsställda kontrollerar de människans tankar och beteenden eftersom organismen primärt är inställd på överlevnad

Trygghetsbehov: Psykologiska behov som struktur, stabilitet, skydd, fred, trygghet. • Trygghetsbehov har mycket att göra med att skapa stabilitet i en föränderlig omvärld och som vuxen tänker man oftast inte på dem förrän bristen på tillfredsställelse blir uppenbar. • En kvinna som lever i en relation med en våldsam make är t.ex. alltför uppfylld av rädsla för att kunna se till högre behov. • Den som har många självdestruktiva beteenden bär sin egen otrygghet inom sig och måste lära sig hantera de beteendena innan hon/han kan känna trygghet och stabilitet. • Ägnar du dig aktivt åt något så destruktivt som en ätstörning eller självskadebeteenden, kan man förenklat säga att du själv ständigt hotar dig till livet - inte direkt den bästa grunden för inre trygghet

Samhörighet och kärlek: Sociala behov som kärlek, vänskap, tillhörighet, förståelse och acceptans. • Människan har ett stort behov av grupptillhörighet och delaktighet, av (ickesexuell) kärlek, av att känna oss förstådda och behövda. • Även om man visserligen kan överleva ensam, så är människan ett flockdjur och strävar efter att minimera känslor av ensamhet och alienering • Dessa tre behovsnivåer räknas som bristbehov, och de två följande som utvecklingsbehov

Självkänsla: Egobehov som självrespekt, erkännande, bekräftelse och uppmärksamhet. • De här behoven kan delas in i två kategorier - dels den inre självkänslan av att veta att man har kompetens, att man kan och gör saker, dels erkännande och uppmärksamhet från andra. • När de här behoven är uppfyllda känner sig personen självsäker och värdefull, och på motsvarande sätt leder frustration (brist på tillfredsställelse) av dem till känslor av underlägsenhet, svaghet, hjälplöshet och värdelöshet

Behov av självförverkligande: Att utvecklas som person och bli mer och mer den man är; att nå upp till sin fulla potential. • Den som har uppfyllt alla andra behov kan ägna sig åt självutveckling och självförverkligande på mängder av olika sätt: studier, engagemang inom miljö, kvinnofrågor, djurrätt, mänskliga rättigheter, välgörenhet, eller religiösa studier

Ordning • Innan behoven på en lägre nivå är tillfredsställda, kan man inte gå upp till nästa steg i trappan, och på samma sätt fungerar det med tillfrisknande: innan du ger kroppen vad den behöver, kan du inte ta itu med de psykiska behoven, eftersom de helt enkelt är undertryckta tills de viktigare fysiologiska behoven är tillgodosedda. • Även inom trappstegen kan det finnas hierarkiska indelningar av behoven, eftersom luft och vätska måste sägas vara så grundläggande för människans direkta överlevnad att de är överordnade sex och fysisk närhet. • När så de mer grundläggande behoven tillgodoses, kan det kännas hemskt tomt och ledsamt att inse de andra behov som har fått stå tillbaka, men de känslorna är helt normala. • Källa: http://psykologi.ifokus.se/articles/4d715076b9cb46223306281f-mazlows-behovstrappa

Humanistiska Perspektivet