1 / 13

En konflikt uppstår när en eller flera parter har önskemål de inte är villiga att släppa och

Konflikt: definition. En konflikt uppstår när en eller flera parter har önskemål de inte är villiga att släppa och upplever att någon annan blockerar dem från att tillgodose dessa önskemål. När blockeringen av viktiga önskemål kvarstår väcks frustration ,

uriah-cruz
Download Presentation

En konflikt uppstår när en eller flera parter har önskemål de inte är villiga att släppa och

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Konflikt: definition En konflikt uppstår när en eller flera parter har önskemål de inte är villiga att släppa och upplever att någon annan blockerar dem från att tillgodose dessa önskemål. När blockeringen av viktiga önskemål kvarstår väcks frustration, som driver minst en av parterna att agera på ett eller annat sätt gentemot den andra parten. ÖNSKEMÅL BLOCKERING FRUSTRATION AGERANDE Thomas Jordan, thomas.jordan@perspectus.se

  2. Konflikter kring politiska frågor kännetecknas av: • Ofta mycket komplexa orsakssammanhang ochförutsättningar: finansiering, lagstiftning, teknik, miljöaspekter, hälsoaspekter, beslutsbefogenheter, etc. • Många intressentermed mycket olikartad karaktär: partier, väljargrupper, förvaltningar/myndigheter, näringsliv, massmedia, intressegrupper av olika karaktär, etc. • Djupgående skillnader iperspektiv, övertygelser, värderingar, förkunskaper, sätt att kommunicera, sätt att fatta beslut. Meningsskiljaktigheter om: • (a) hur problemen/frågorna ska beskrivas; • (b) vad som bör göras åt dem. • Det politiska systemet bygger på att man driver tydligt kontraste-randepositioner (för mycket samsyn blir ett demokratiproblem) Thomas Jordan, thomas.jordan@perspectus.se

  3. Värdekonflikter/Övertygelsekonflikter • Skillnader i perspektiv är centrala • Låg sannolikhet att nå samsyn • Risk att hamna i låsta positioner: debatter som handlar om att få retoriskt övertag ("kvasirationella argument") • Risk att förlora respekt för meningsmotståndare • Risk att moraliska omdömen underminerar vilja och kapacitet att söka efter integrativa lösningar Thomas Jordan, thomas.jordan@perspectus.se

  4. Perspektiv är olika bl.a. vad gäller: • Vilka problem och frågor som framstår som viktiga • Föreställningar om orsakssamband och verksamma tillvägagångssätt • Vilka intressen/värden man i första hand värnar om • Farhågor om oönskade konsekvenser • Blinda fläckar (problem man inte uppmärksammar, möjliga oönskade konsekvenser man inte tänker på) Dessa skillnader är en värdefull resurs – kontrastverkan kan användas för att utveckla mer genomtänkta strategier Thomas Jordan, thomas.jordan@perspectus.se

  5. Nyckelfärdighet: Perspektivmedvetenhet Att uppmärksamma egenskaper i eget och andras perspektiv och därmed nå insikt i hur egenskaper i perspektiv styr varseblivning, tolkningar, ställningstaganden och förhållningssätt. Svag perspektivmedvetenhet innebär att man tar för givet att ens eget synsätt är riktigt (”Jag har ju sett hur det är”). Stark perspektivmedvetenhet innebär ett flexibelt förhål-lande till egna och andras övertygelser och värdesystem och leder till en förmåga och vilja att använda kontrastverkan mellan olika perspektiv för att utveckla en rikare förståelse och mer välgrundande handlingsstrategier. Thomas Jordan, thomas.jordan@perspectus.se

  6. Tes: Det går att lösa alla konflikter, om bara ett villkor är uppfyllt: Att parterna villlösa konflikten. Thomas Jordan, thomas.jordan@perspectus.se

  7. Hantera hinder för att mobilisera god vilja Thomas Jordan, thomas.jordan@perspectus.se

  8. Thomas Jordan, thomas.jordan@perspectus.se • God vilja: söka nå samförstånd • Söka förstå hur den andre menar • Vara villig att låta sig påverkas • Vara öppen med vad som är viktigt för en själv • Förtroende: att de andra är villiga att försöka förstå vad vi menar och söka ömsesidigt acceptabel lösning • Argumentera med sakliga, relevanta argument • Lyssna till och väga relevans i sakargument • Förhandla fram överenskommelse • Förtroende: att de andra är mottagliga för sakliga argument • Frågan hanteras genom kohandel, omröstning, med regelstyrda procedurer eller befogenheter. De berörda finner sig i utfallet, även om de är av annan uppfattning • Förtroende: att andra parten är beredd att hålla sig till spel-reglerna • Ena parten driver igenom sin stånd-punkt mot den andres vilja: maktanvändning, vägran, skapa fullbordade faktum • Kan göras skon-samt eller inte skonsamt . . . • Tappat förtroende: • ingen idé att söka komma överens med den andre

  9. Dialogens spelregler: • Först förstå, sedan förhandla. • Komma överens om avsikt att söka möjligheter till ömsesidigt tillfredställande lösningar. • Söka genuin förståelse av vad andra menar (hur man formulerar sakfrågan, vad man värnar om, vilka föreställningar om orsakssamband man har, vilka farhågor man har, vilka önskemål man har). • Öppet formulera vad man själv värnar om, övertygelser om orsakssamband, farhågor och önskemål. • Vara villig att låta sig påverkas av det man får höra, om det finns goda skäl till det. • I första fasen strikt avstå från ifrågasättanden, avfärdanden, skuldbeläggningar, försök att få moraliskt övertag. Thomas Jordan, thomas.jordan@perspectus.se

  10. Diskussionens spelregler: • Komma överens om att diskussionen ska bygga på formulering och vägning av sakliga, relevanta och giltiga argument. • Inventera och prioritera bland de kriterier som bör användas för att värdera förslag. • Bemöda sig om att respektfullt bemötande, även vid djupare meningsskiljaktigheter. • Säkerställa att respektive parts intressen blivit förstådda innan man förhandlar om innehåll i överenskommelser. • Ta ansvar för att också formulera idéer som tillgodoser andra parters intressen. • Avstå från kvasirationella argument, så som: att tillskriva andra dolda avsikter, beskriva andras synsätt i överdrivna, orättvisa termer, skuldbelägga. • Avstå från att sätta press på andra parten att ge efter. Thomas Jordan, thomas.jordan@perspectus.se

  11. När frågor är bådekomplexaoch viktiga: • Använd kontrastverkan i olika perspektiv • Kom överens om att beskriva och förstå perspektivs egenskaper • Beskriv ett perspektiv i taget: hur de formulerar problemet/frågan, vilka övertygelser det finns om orsakssammanhang; vad man värnar om; vilka åtgärdsförslag man förespråkar. • Granska vilka invändningar varje perspektiv har kring åtgärdsförslag formulerade utifrån andra perspektiv. • Inventera vad dessa invändningar har att lära deltagarna om respektive perspektivs blinda fläckar: • Oönskade konsekvenser • Problem/frågor man inte uppmärksammat • Använd uppnådda insikter för att utforma ett integrativt åtgärdsprogram Thomas Jordan, thomas.jordan@perspectus.se

  12. Bilderna finns här: thomasjordan.se/politiskakonflikter.pptx Skriften Att hantera de komplexa samhällsfrågorna: www.perspectus.se/tj/publikationer/atthanterade.pdf

  13. Galtungs konflikttriangel B Beteende A C Sakfrågor Attityd Thomas Jordan, thomas.jordan@perspectus.se

More Related