4:e nationella redovisningskonferensen Högskolan Halmstad 2010-09-30 Gunvor Pautsch

1. 4:e nationella redovisningskonferensen Högskolan Halmstad 2010-09-30 Gunvor Pautsch

2. Bokföringsnämndens organisation Nämnd Ordförande Hans Edenhammar Handelshögskolan i Stockholm FAR SRS SRF Programvaruföretagen Regeringsrätten Svenskt Näringsliv Företagarförbundet LRF Finansdepartementet Skatteverket Kansli Kanslichef Gunvor Pautsch 2 jurister 1 bakgrund: HHS 2 (3) bakgrund: revisionsbyrå 1 bakgrund: Sv kyrkan 1 bakgrund: Skatteverket 1 administratör

3. Vad gör BFN? • Utveckla god redovisningssed • med Vägledningar • med Uttalanden • Informationsmaterial • Att föra bok • Bokföring, bokslut och deklaration för enskild näringsidkare • 2009 besvarades telefonfrågor (1 900), mailfrågor (1 100), gratis nyhetsbrev (6 100) • Statens expertorgan på redovisningsområdet • biträder regeringskansliet i redovisningsfrågor • deltar i utredningar inom kommittéväsendet • yttrar sig över författningsförslag • avger yttranden till domstolar om vad god redovisningssed innebär i olika avseenden, 2009 avgavs nedanstående yttranden: • Avsättning för skogsvårdsåtgärder • Redovisning av återförsäljarprovisioner • Är verifikationen riktig? (Bokföringsbrott)

4. Hur räkenskapsåret avslutas i BFNs olika regelverk K1 Koncernredov. enl. IAS/IFRS (7 kap. 33 § ÅRL) K4 - IFRS 3) Årsredovisning (6 kap. 1 §) K3 - ÅRL 2) Bokförings- lagen - Förenkling mot K3 K2 -ÅR Årsbokslut (6 kap. 3 § första st.) K2-ÅB 1) Förenklat årsbokslut (6 kap. 3 § andra st.) • Frivilligt val för: 1) Enskilda näringsidkare, HB med fysiska ägare och ideella föreningar med en omsättning < 3 miljoner kronor 2) Mindre företag (se 1 kap. 3 § ÅRL) 3) Koncerner

5. Huvudalternativ vid upprättande av årsredovisning K3 • Bygger på • IASBs SME-standard • Beslutades i juni 2009 • K3 har samma kapitelnumrering • SME utgör grunden till kommentartexten i K3 • BFNs nuvarande normgivning för större företag • Redovisningsrådets RR 1 – RR 29 • Följer ÅRL • Principbaserad standard • Remisstiden går ut 2010-11-29

6. IFRS for SME • 230 sidor • För onoterade SME-företag (95% av företagen i världen) • Tagit fem år att utveckla • Standarden står på egna ben • Regler för vad som ska redovisas (recognition) och för värderingen är förenklade jämfört med ”stora boken”. • Regler i ”stora boken” som inte är relevanta för SMEs har tagits bort • Färre tilläggsupplysningar • Uppdatering högst vart tredje år • Möjlighet att jämföra årsredovisningar mellan länder • Ökar trovärdigheten för redovisningen i SMEs • Minskar kostnaden att ta fram nationella regler • Förenklar tillämpning av full IFRS för företag som har planer på att noteras • Upp till respektive land att tillåta standarden i landet • Nerladdningsbar på www.iasb.org

7. Skillnader mellan SME och K3 K3 • Skillnader mellan SME och ÅRL • Aktivering av forskning och utveckling är inte tillåten i SME • ÅRL innehåller detaljerade regler om koncernredovisning • Finansiella instrument • SME kräver kassaflödesanalys och koncernredovisning • Fler upplysningskrav i SME än i ÅRL • … • Skillnader mellan SME och K3 • Vissa avsnitt läggs till, t.ex. forskning och utveckling • Vissa avsnitt tas bort, t.ex. löpande redovisning • Vissa avsnitt skrivs om, t.ex. finansiella instrument • Förenklingar i upplysningskraven – särskilt för mindre företag

8. Huvudregelverk K3 • Kapitel 1, Tillämpning • Större företag eller större koncern enligt 1 kap. 3 § första stycket 4 årsredovisningslagen (1995:1554), • Moderföretag i en koncern som enligt 1 kap. 3 § första stycket 6 samma lag är större koncern, samt • Publika aktiebolag. Alla företag som upprättar årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) får tillämpa detta allmänna råd. Företag som är IFRS-företag får inte tillämpa detta allmänna råd • Hierarki för val av redovisningsprincip (flyttat från kapitel 3 i SME)

9. Skillnader mellan SME och K3 K3 • Kapitel 2, Begrepp och grundläggande principer • Begreppen inkomst och intäkt är definierade, viss skillnad jämfört med income och revenue • Kapitel 3, Årsredovisningens utformning och förvaltningsberättelsen • Utformning enligt ÅRL • Regler för förvaltningsberättelsen har lagts till

10. Skillnader mellan SME och K3 K3 • Kapitel 4, Balansräkning • Uppställning enligt ÅRL • Vilka tillgångar är anläggnings- respektive omsättningstillgångar • Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser • Kapitel 5, Resultaträkning • Uppställning enligt ÅRL, dvs. ingen rapport över totalresultatet • Byte mellan kostnadsslagsindelad och funktionsindelad resultaträkning • Kapitel 6, Förändring i eget kapital • Specifikationen kan lämnas i egen rapport eller som en not till eget kapital • Tillagt regler för redovisning av aktieägartillskott och koncernbidrag

11. Skillnader mellan SME och K3 K3 • Kapitel 7, Kassaflödesanalys • Utbetalad utdelning redovisas endast under Finansieringsverksamhet • Kapitel 8, Noter • Ett antal särsvenska noter enligt ÅRL har lagts till (vissa föreslås försvinna fr.o.m. 2011) • Nettoomsättningens fördelning på verksamheter och geografiska marknader tillagt enligt ÅRL • Kapitel 9, Koncernredovisning • ÅRL är tydlig så kapitlet har kortats betydligt

12. Skillnader mellan SME och K3 K3 • Kapitel 10, Byte av redovisningsprincip, ändrad uppskattning och bedömning samt rättelse av fel • Endast byte av redovisningsprincip (se kapitel 1) • Endast jämförelseåret behöver räknas om • Framtida effekter behöver ej anges vid byte av redovisningsprincip • Kapitel 11, Finansiella instrument värderade till anskaffningsvärde • Huvudregel enligt ÅRL, alla regler från kapitel 11 och 12 i SME har samlats här, t.ex. säkringsredovisning • Kapitel 12, Finansiella instrument värderade till verkligt värde • Frivilligt val enligt ÅRL, behöver ej läsas om värdering till anskaffningsvärde

13. Skillnader mellan SME och K3 K3 • Kapitel 13, Varulager • Undantagen i SME för t.ex. lager av finansiella instrument finns inte pga. ÅRL • Värdering till lägsta värdets princip flyttat från nedskrivningskapitlet • Färre tilläggsupplysningar • Kapitel 14, Intresseföretag • Verkligt värde inte tillåtet enligt ÅRL • Tillagt regler för redovisning i juridisk person • Kapitel 15, Joint venture • Verkligt värde inte tillåtet enligt ÅRL

14. Skillnader mellan SME och K3 K3 • Kapitel 16, Upplysningar om förvaltningsfastigheter • Endast regler för vilka upplysningar som ska lämnas i övrigt tillämpas kapitel 17 • Kapitel 17, Materiella anläggningstillgångar • Ingen omklassificering av tillgångar som hålls till försäljning • Tillagt regler för uppskrivning enligt ÅRL • Kostnader för nedmontering får redovisas som avsättning i juridisk person pga. skattekopplingen

15. Skillnader mellan SME och K3 K3 • Kapitel 18, Immateriella tillgångar andra än goodwill • Tillagt regler för aktivering av egenupparbetade immateriella tillgångar • Grundregeln är 5 års avskrivning enligt ÅRL, dock ej över 10 år • Kapitel 19, Rörelseförvärv och goodwill • Endast contingent liablilities (ansvarsförbindelser) som uppfyller skuldkriteriet tas med • Normalt 5 års avskrivning annars upplysning • Kapitel 20, Leasingavtal • Direkta utgifter i samband med ingående av ett finansiellt leasingavtal får kostnadsföras eller periodiseras hos leasegivaren (ej tillverkare) • Alla leasingavtal får redovisas som operationell leasing i juridisk person

16. Skillnader mellan SME och K3 K3 • Kapitel 21, Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar • Ansvarsförbindelser redovisas inom linjen enligt ÅRL • Tillagt regler om avsättning för omstrukturering • Kapitel 22, Skulder och eget kapital • Tillagt definition av egetkapitalinstrument • Eget kapital enligt ÅRL ska ej klassificeras som skuld (t.ex. i ek. för.) • Kapitel 23, Intäkter • Sammanslagning av reglerna för tjänsteuppdrag och entreprenaduppdrag • Särskilda regler i juridisk person vad gäller tidpunkt för vinstavräkning pga. skatteregler

17. Skillnader mellan SME och K3 K3 • Kapitel 24, Offentliga bidrag • Gäller bidrag från EU, staten kommuner och formellt fristående organ som bildats av dessa i stället för bara staten • Tillagt regler i juridisk person pga. skatteregler (minska anskaffningsvärdet på anläggningstillgångar) • Kapitel 25, Lånekostnader • Tillagt en alternativregel för aktivering av räntekostnader enl. ÅRL • Kapitel 26, Aktierelaterade ersättningar • Statliga planer finns inte i K3 (eller i Sverige)

18. Skillnader mellan SME och K3 K3 • Kapitel 27, Nedskrivningar • Förvaltningsfastigheter och biologiska tillgångar ingår då de ej får värderas till verkligt värde enligt ÅRL • Nedskrivning av varulager flyttat till kapitel 13 • Kapitel 28, Ersättningar till anställda • En förmånsbestämd plan ska redovisas antingen enligt IAS 19 eller enligt reglerna för - planer som baseras på kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter, - pensionsförpliktelser som är tryggade genom överföring av medel till en pensionsstiftelse, - pensionsförpliktelser i utländska dotterföretag, och - pensionsförpliktelser som uteslutande är beroende av värdet på en av företaget ägd tillgång.

19. Skillnader mellan SME och K3 K3 • Kapitel 29, Inkomstskatter • Endast förhållanden på balansdagen (skattesats, återvinning av tillgången) • Tillagt redovisning av obeskattade reserver i juridisk person enl. ÅRL • Kapitel 30, Effekter av ändrade valutakurser • Endast bokslutsregler varför allt om funktionell valuta är borta • Inget upplysningskrav på valutakursdifferenser som ingår i resultaträkningen • Kapitel 31, Redovisning i höginflationsländer • Kapitlet är tomt förutom en hänvisning till kap. 30 för omräkning av utlandsverksamhet i höginflationsland

20. Skillnader mellan SME och K3 K3 • Kapitel 32, Händelser efter balansdagen • Endast krav på upplysning om väsentliga händelser efter balansdagen som inte beaktats i balans- eller resultaträkningen • Kapitel 33, Upplysning om närstående • Förkortat med hänvisning till ÅRL som har tydliga regler • Kapitel 34, Jord- och skogsbruk samt råvaruproduktion • Hänvisning till allmänna regler i kap. 13 och 17 (ej verkligt värde) • Avtal om samhälleliga tjänster utgår • Kapitel 35, Första gången detta allmänna råd tillämpas • Ingångsbalansräkning och förstagångstillämpare har definierats • Ej avstämning av resultatet i ingångsbalansräkningen • Ej omräkning i flerårsöversikten i förvaltningsberättelsen

21. K2 – tre paketÅrsredovisningslagen (direktivstyrt) K2 • K2 mindre aktiebolag (BFNAR 2008:1) • Får tillämpas på räkenskapsår som avslutas 31 december 2008 eller senare • Mindre uppdatering dec 2009 – pga. ändringar i ÅRL • Ändringar i ÅRL • Ändringar som trätt i kraft 2009 • Inventarier av mindre värde • Ytterligare ändringar pga. propositionen ”Enklare redovisning”när lagändringen beslutats • K2 ekonomiska föreningar (BFNAR 2009:1) • Beslutades november 2009 • K2 årsbokslut • Arbetet inte påbörjat

22. Utgångspunkter 1 K2 • Heltäckande • Ett komplett regelverk för upprättande av årsredovisning • Befintliga regler • Utfyllnad med tidigare ej normgivna områden • Enklare • Färre valmöjligheter (om ej skatteeffekter) • Tydliga gränser för vad som är ringa, väsentligt etc • Schablonvärderingar möjliga • Färre tilläggsupplysningar

23. Utgångspunkter 2 K2 • Försiktighet • Anskaffningsvärden (ej marknadsvärdering) • Begränsade uppskrivningsmöjligheter • Lättläst • Enkelt språk • Presentation som i en årsredovisning • Scheman för Förvaltningsberättelse, Resultaträkning och Balansräkning • Många exempel • Enkla övergångsregler • Tillämpas i sin helhet

24. I Tillämpning och principerKap. 1 Tillämpning K2 • Vilka företag får tillämpa det allmänna rådet? • Mindre privata aktiebolag och ekonomiska föreningar • Ej moderföretag i större koncern • Tillämpning • I sin helhet och utan avvikelse • Vad gäller om en fråga inte är reglerad? • Sök vägledning i: • regler i det allmänna rådet som behandlar liknande frågor • ÅRLs grundläggande redovisningsprinciper och grundläggande principer i det allmänna rådet

25. K1 - Tre paketBokföringslagen (ej direktivstyrt) K1 • K1 enskilda näringsidkare (BFNAR 2006:1) • Får tillämpas på räkenskapsår som inleds efter 31 december 2006 • Samlade regler för bokföring och förenklat årsbokslut • Förenklingsregler • Överensstämmelse med inkomstskattelagen • Broschyr utvecklad tillsammans med Skatteverket • Bokföring, bokslut och deklaration för enskild näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut, del 1 • Del 2 hanterar deklarationen Samordning med IL • Uppdaterades dec 2009 • Skatteverkets styrsignaler • Inventarier av mindre värde • K1 Ideella föreningar • En speciell målgrupp • Ingen samordning med IL • Remisssammanställning pågår, ska beslutas i höst • K1 Handelsbolag fysiska ägare • Arbetet inte påbörjat

26. Normgivning förr, nu och i framtiden 24 st uttalanden (före 1999) 24 st uttalanden (före 1999) 24 st uttalanden (före 1999) 6 st BFNAR med vägledning 6 st BFNAR med uttalande RR1-RR29 R1, 4, 5, 7, 9 6 st BFNAR med vägledning 6 st BFNAR med uttalande 6 st BFNAR med vägledning 6 st BFNAR med uttalande RR1-RR29 RR1-RR29 R1, 4, 5, 7, 9 R1, 4, 5, 7, 9 K2 K2 K3 • Förr – tillämpa följande normgivning från BFN • Nu – mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar kan välja mellan K2 eller befintlig normgivning • I framtiden – gammal normgivning upphävs – ersätts av K2 och K3 eller

27. www.bfn.se Prenumerera gärna på BFNs nyhetsbrev