EMISSIONSKARTERING OCH HALTBERÄKNINGAR FÖR SKÅNES KOMMUNER Lotten J. Johansson

1. PARTIKLAR PM2,5 EMISSIONSKARTERING OCH HALTBERÄKNINGAR FÖR SKÅNES KOMMUNER Lotten J. Johansson Miljöförvaltningen, Malmö stad för Skånes Luftvårdsförbund

2. Partiklar PM2,5-halter i Skåne

3. Uppskattade PM2,5-halter i Skåne 11 9 10 10 10 10 11* 12 9 10 13 15 10 9 10 9 12 10 9 9 10 12 9 10 9 15 9 9 9 9 10 13 10*

4. Haltutveckling – PM2,5 - mätdata Mätdata för PM2,5: Regional -, urban bakgrund resp. gatumiljö Regional bakgrundshalt (Vavihill, Söderåsen): Mätdata PM2,5 och PM10

5. Miljökvalitetsnormen – PM2,5

6. Luftburna partiklar i utomhusluft Källorna kan vara både antropogena, så som trafikgenererade partiklar från slitage av bromsar och vägbana, och naturliga i form av t.ex. havs-saltpartiklar vid vågbrytning. primär partikelbildning - emitteras direkt till luften från källan, dvs genom mekaniska eller termiska processer (kondensation) sekundär partikelbildning - bildas längre ifrån utsläppskällan genom kemiska reaktioner i atmosfären med gas-till- partikel-omvandling PM2,5 nanopartiklar ultrafina partiklar fina partiklar Figur hämtad från SLB Stockholm

7. Utsläpp av partiklar PM2,5 inom regionen Totalt 3300 ton/år

8. Utsläpp Utsläpp av partiklar PM2,5 inom regionen

9. Emissionsfaktorer - vägtrafiken Emissionfaktor för vägen (utifrån andelar av olika fordonstyper) EF(fordonstyp) = EF avgas + EF slitage(bromsar+däck+vägbana) EF Slitage av vägbana = (8/12)*(1-0,3)*0,005+0,3*0,243*(4/12) Endast för andelen personbilar med dubbdäck Utan dubbdäck

10. Uppskattade PM2,5-halter i Landskrona kommun

11. UppskattadePM2,5-halter i Osby kommun

12. UppskattadePM2,5-halter i Trelleborg kommun

13. Utvärdering av EDB/modell

14. SJÖFARTENS UTSLÄPP (under 2012) SMHI och SjöfartsverketSjöfartsverket ansvarar för den del av systemet som innehåller uppgifter om fartygen och emissionsfaktorer, som är relationen mellan emission och effektuttag. SMHI har utvecklat den modul som utför själva emissions-beräkningarna och som har fått namnet Shipair. Projektet finansieras av Naturvårdsverket och Sjöfartsverket. Det övergripande målet är att förbättra underlaget för att bedöma sjöfartens påverkan på luftmiljön, både på nationell skala och på lokal skala. Data hämtas från AIS (Automatic Identification System), samt Sjöfartsverkets fartygsdatabas Bygger på Airviro-plattformen

15. Systemöversikt - shipair Shipair SEI • Fartyg med positioner • Scenarioanalys • Spridningsmodeller • Övrig funktionalitet i Airviro IMO/MMSI Storlek Motorer Bränsleslag Emissionsfaktorer Fartygskatergori Etc. AIS IMO/MMSI PositionHastighetAcceleration 15

16. Travel status Beräkningsmetodik beror på vilken färdstatus fartyget har: Cruising Hotelling Maneuvering OPS (On-shore Power Supply) Status kan främst sättas utifrån position och hastighet. Om fartyget t.ex. befinner sig inom ett hamnområde och är i rörelse kan antas att status är maneuvering. 16

17. 2012 - Sjöfartens utsläpp runt Skåne 1) Inventera utsläpp från: (a) Internationell sjöfart (Godstrafik/färjor som ej anlägger skånsk hamn eller Köpenhamn) - Shipair (b) Nationell sjöfart (Godstrafik/färjor som anlägger skånsk hamn inkl. Köpenhamn) – Info hamnkontoren, rederierna + Shipair 2) Beräkna halter för NOX, PM och SO2 Sjöfartens bidrag till de urbana bakgrundshalterna i Helsingborg, Landskrona, Malmö, Trelleborg, Ystad, samt dess bidrag till den regionala bakgrundshalten i regionen (Vavihill på Söderåsen).

18. SJÖFARTENS UTSLÄPP Exempel från ShipAir (2010 års data) NOx ton/ (år*km2) 50m*50m rutor NOx ton/ (år*km2) 1km*1km rutor

19. EDB Öresund