530 likes | 681 Views
Aktuella kommunal-ekonomiska frågor Umeå den 21 april 2010. Niclas Johansson SKL. VP 2010: Sveriges ekonomi – ”vintern är över, våren är här”. Regeringen ser ljust på framtiden Svensk BNP beräknas öka med 2,2 procent i år och hela 4 procent nästa år enligt regeringens prognos.
E N D
Aktuella kommunal-ekonomiska frågorUmeå den 21 april 2010 Niclas Johansson SKL
VP 2010: Sveriges ekonomi – ”vintern är över, våren är här” • Regeringen ser ljust på framtiden • Svensk BNP beräknas öka med 2,2 procent i år och hela 4 procent nästa år enligt regeringens prognos. • En gynnsam utveckling av produktion och efterfrågan medför att läget på arbetsmarknaden förbättras. • Sysselsättningen (i timmar) väntas stiga med 1,3 procent 2011 och arbetslösheten vänder nedåt.
Global konjunkturTvärstopp följt av stabilisering! • Finanskrisen utlöste kollaps i världshandeln… • …som dock har börjat att återhämta sig • Världshandeln ligger fortfarande långt under nivåer före krisen
Försörjningsbalans Regeringens prognos över försörjningsbalans, åren 2010–2014 Procentuell volymförändring
Jämförelser BNP - Ekonomin har utvecklats starkare - Återhämtningen har kommit tidigare - Hushållens konsumtion betydligt högre - Investeringstillväxten uppreviderad
Nyckeltal Tabell 3. NyckeltalProcentuell förändring om ej annat anges
Arbetslöshetens utvecklingRegeringen tror nu på en lägre nivå och snabbare återhämtning!
Skatteunderlagsprognoser Tabell 4. Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring • Sysselsättningsfallet dämpas 2010, antal arbetade timmar ökar 2011 • Ökningstakten i skatteunderlaget tilltar • Den största skillnaden i prognoserna gäller utvecklingen 2011. Regeringen räknar med en större ökning av arbetade timmar och timlöner. Därtill beräknas pensionsinkomsterna att bli högre.
Trots krisen:Resultat 2009 för sektorn 11,7 + 2,8 miljarder = 14,5 miljarder • Krismedvetande • Skatteunderlagsprognosen förbättras från april till december med knappt 3 miljarder. • På grund av lägre sjukskrivningstal minskade AFAs premie med drygt 5 miljarder • Återbetalning från SKL 1 miljard • Finansnettot ökar dessutom med ytterligare 4 miljarder • Reavinster • 85 procent av kommunerna klarade balanskravet
Kommunernas resultat vid olika antaganden om volymförändring
Landstingens resultat vid olika antaganden om volymförändring
Vårproposition 2010 I stora drag: Tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting upphör – inga nya pengar Sänkt skatt för pensionärer Höjda flerbarnstillägg Satsning på sommarjobb och sommarskola Tillfällig satsning på Västra Götalandsregionen. 500 platser inom yrkesvux, yrkes-högskola och högskoleplatser. Tillfälligt förkortad kvalificeringstid för nystartjobb för äldre Yrkeslegitimation för lärare, förskollärare, mentorer samt lektorer.
Pengar till sektorn i VP10 • Nivån på det generella stadsbidragen ligger fast enligt BP10. Som tidigare aviserats tillförs anslaget för kommunal-ekonomisk utjämning 5 Mdr från 2011 (jämfört med 2009), varav 3,5 till kommunerna och 1,5 till landstingen. • Sommarjobb i kommuner, landsting och ideella föreningar, 100 mkr. (Arbetsförmedlingen) • Anslaget för sommarskolor utökas med 20 mkr för att fler ska kunna få slutbetyg. • Kompensation för minskade skatteintäkter till följd av sänkt skatt för pensionärer i höstens budgetproposition, 5 miljarder. • Tillfälligt stöd till Västra Götaland för jobb, tillväxt och omställning.
Övrigt • I vårpropositionen 2010 saknas uppgifter om den kommande gymnasiereformens finansiering - Någon förhandling mellan regeringen och SKL om gymnasieskolans finansiering till följd av gymnasiereformen 2011 har ännu inte ägt rum. Det finns därför inte fog för några kommande statliga neddragningar till följd av reformen
Sektorn förändras: • Lagen om valfrihetssystem, LOV, from 2009-01-01 • Ändringar i hälso- och sjukvårdslagen som innebär att from 2010-01-01 är det obligatoriskt för landstingen att ha vårdval inom primärvården
Ny utredning • Stabil kommunal verksamhet över konjunkturcykeln Regeringen har beslutat om direktiv (dir. 2010:29) till en utredning. Utredningen ska analysera de kommunala finansernas konjunkturkänslighet och föreslå möjliga förändringar i nuvarande regelverk för den ekonomiska förvaltningen i kommuner och landsting, t.ex. avseende det kommunala balanskravet. Not. Torsdagen den 25 mars utsågs Clas Olsson, tidigare chefsekonom vid SKL, till särskild utredare.
Kommittédirektiv:slutbetänkande senast den 15 september 2011 • Att främja stabil kommunal verksamhet över konjunkturcykeln • Se över balanskravet • Regelverket i den kommunala redovisningen • Stabilisering av intäkterna över en konjunkturcykel (utan att krav finns på särskilda statsbidrag) • Ev. Kommunstabiliseringsfond • SKL: Kan balanskravet gälla under längre tid? • Kan man avsätta egna medel? • Ingen oproportionerlig inskränkning av det kommunala självstyret.
Utjämningskommittén.08Utvärdering och utredningavdetkommunalekonomiskautjämningssystemet Slutbetänkande senast 30 april 2011
“Det kan nu möjligen göras gällande, att tiden borde vara mogen för att bringa reformspörsmålet beträffande skatteutjämningen ur världen.” Utredaren Carl W U Kuylenstierna Den kommunala skatteutjämnings-utredningen 1925
Utjämningskommittén.08Ledamöter Bengt Germundsson (KD), ordf., Markaryd Erik Langby (M), Nacka Margareta B Kjellin (M), Hudiksvall Ewa Samuelsson (KD), Stockholm Jörgen Johansson (C), Arboga Nina Lundström (FP), Sundbyberg Jörgen Hellman (S), Lilla Edet Leif Jakobsson (S), Malmö Elvy Söderström (S), Örnsköldsvik Lennart Olsen (MP), Upplands Väsby Lena Karlsson (V), Årjäng
Inkomstutjämning • Identifiera om det finns tillväxthämmande faktorer och i så fall föreslå hur dessa kan undanröjas samt hur incitament för ekonomisk tillväxt och sysselsättning kan stärkas. • Ta ställning till om i så fall hur skatteväxlingar ska beaktas i utjämningssystemet. • Beakta konsekvenserna av införandet av den kommunala fastighetsavgiften.
Kostnadsutjämning • Se över möjligheterna och vid behov lämna förslag i syfte att förenkla kostnads-utjämningen och öka stabiliteten. • Utvärdera de förändringar som genomfördes 2008. • Utreda om och i så fall hur effekter i utjämningssystemet vid indelningsändringar ska hanteras.
Övriga frågor • Bör strukturbidraget förändras eller avvecklas? • Finns det specialdestinerade statsbidrag som i stället bör ingå i det generella statsbidraget? • Oförhindrad att göra andra analyser inom ramen för uppdraget. Beakta konsekvenserna för utjämningssystemet av reformer i övrigt. • Vid behov lämna förslag till hur bidrags- och avgiftsförändringar för enskilda kommuner och landsting till följd av kommitténs förslag ska hanteras. • Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2011
Framtidens utmaning Slutrapport från Programberedningen för välfärdsfinansieringen
Huvuddragen • En samhällsekonomisk kalkyl med två alternativ för välfärdstjänsternas volymutveckling fram till år 2035 • Demografi (oförändrad ambition per åldersgrupp) • Demografi plus 1 procent (motsvarande tidigare utveckling) • Finansieringen i fokus. Ingen beskrivning av verksamheterna. • Programberedningen är överens om att vi på lång sikt står inför utmaningar vad gäller finansieringen av det offentliga åtagandet. Programberedningen för välfärdsfinansieringen
Antalet 85+ åren 1970-2100 Programberedningen för välfärdsfinansieringen
Antalet invånare 20-64 år samt demografisk försörjarkvot (20-64/totalbefolkningen)
Total volymutveckling av verksamheterna 2010-2035Demografi resp demografi samt jämförelse med faktisk tidigare utveckling. Index 2010=100