Allmänhetens attityder och kunskaper om självmord

1. Allmänhetens attityder och kunskaper om självmord Socialstyrelsen: Susanne Rolfner-Suvanto Charlotte Samuelsson Synovate: Helén Nilsson Annelie Ribba Datum: 2009-03-09 114956

2. Innehåll • Syfte och Metod 3 • Resultat 9 • Bilaga 35

3. Syfte och Metod

4. Syfte och metod SYFTE • Syftet med undersökningen är att öka kännedomen om vilken kunskap och föreställning om självmord som finns hos befolkningen idag. • Undersökningen ska även ta reda vart man i dagsläget skulle vända sig för att få information. • Undersökningsresultatet ska ligga till grund för att anpassa informations- och studiematerial, vilket testas av mot allmänheten i en andra fas. METOD • Undersökningen har genomförts i form av 4 fokusgrupper (8 deltagare) i Stockholm och i Västerås. • I Stockholm bestod grupperna av yngre kvinnor 18-39 år samt äldre män 40-75 år och i Västerås av yngre män 18-39 år samt äldre kvinnor 40-75 år. Fokusgrupperna pågick i 1, 5 timmar och vardera. Intervjupersonerna erhöll 400:- i ersättning samt kaffe och smörgås.

5. Målgrupp • Målgrupp för undersökningen är allmänheten. Undersökningen har genomförts ur ett uttalat befolkningsperspektiv vilket innebär att respondenterna är fördelade över följande bakgrundsvariabler; kön, ålder, etnicitet, sexuell läggning, socioekonomiska skillnader och funktionsnedsättning. • Av de 32 deltagarna var: • Hälften män och hälften kvinnor • Hälften över 40 och hälften under 40 • 2 födda utanför Norden, 1 med förälder född utanför Norden. • 3 HBT-personer • 3 personer med funktionsnedsättning • God spridning gällande hushållsinkomst och utbildningsnivå • Boende i Stockholm med kranskommuner samt Västerås med omnejd (mindre orter). • Såväl med som utan erfarenhet av frågan

6. Genomförande • FRÅGEGUIDE: Fokusgrupperna var semi-strukturerade dvs vi använde en diskussionsguide och ställde ungefär samma frågor till samtliga respondenter • FÄLTPERIOD: Fokusgrupperna genomfördes den 16 februari i Stockholm och den 18 februari i Västerås 2009.

7. Viktigt att tänka på • I en kvalitativ studie får man ökad förståelse och djupgående kunskap för hur målgruppen tänker, känner och resonerar kring olika frågor. Den ger en målgruppsinsikt som kan förklara beteenden, skeenden och händelser. • Efter en kvalitativ studie kan man inte generalisera resultatet till att gälla alla i den utvalda målgruppen. För att kunna göra det måste man genomföra en kvantitativ studie. • En kvalitativ studie bygger inte på ett tillräckligt stort antal intervjuer för att man ska kunna göra statistiska analyser av materialet, därför innehåller en kvalitativ rapport inga siffror eller diagram.

8. Teman i intervjuguiden • Spontana associationer och tankar kring centrala begrepp • Företeelsen ”avsluta sitt liv” • Självmord • Suicid • Ta sitt liv • Ta livet av sig • Kunskaper, attityder, myter och fördomar • Vad är självmord • Vilka begår självmord • Varför begår man självmord • Tankar kring de som begår självmord • Rättighet att begå självmord • Förebyggande vård • Kan självmord förhindras • Hur kan man hjälpa någon som går i dessa tankar • Vem kan hjälpa • Vad skulle ni göra om ni gick i dessa tankar • Vart kan man vända sig • Information och effekter • Attityder till att få information om vart man kan vända sig för hjälp och stöd utan att ha bett om det • Vad vill man veta • Hur vill man få informationen • Vem är en trovärdig avsändare • Vilka skulle effekterna kunna bli • Goda råd • Vad är viktigt att tänka på om man vill informera allmänheten om självmord

9. Resultat

10. Spontana associationer och tankar kring centrala begrepp

11. Lite mjukare • Längre tidsperspektiv • Övervägt • Handling ur eget perspektiv • Hänsynsfullare mot anhöriga Självmord alt ta sitt liv – framstår som allmänhetens benämningar En sista utväg Egoism Mord Skuld och svek Sorg Ilska Modigt / fegt Självmord Ta sitt liv ” Ta sitt liv är lättare att säga än självmord, mer vardagligt” ”Självmord är ångest och hopplöshet” SjälvmordDet begrepp man kommer att tänka på i första hand. Associeras med en impulshandling och är mycket starkt laddat. Ta sitt livassocieras med en aktiv planerad handling och är något mindre starkt laddat för begreppet omfattar även ett rop på hjälp.

12. Suicid – uppfattas vara ett begrepp inom psykiatrin Stämpel Diagnos Långdragen process Genetiskt Tillstånd Akademiskt Förstås ej av alla ”Suicid är östermalmsspråk” ”Suicid är en diagnos och betyder självmordsbenägen” Suicid associeras med sjukvården och psykiatrin, och uppfattas vara en diagnos. Begreppet leder till en kall, klinisk och distanserad känsla.

13. Ta livet av sig – uppfattas synonymt med ”ta sitt liv” men ännu mer vardagligt Primärstadium Början av depression, kan få hjälp Mer vardagligt Lättare att säga Svagare uttryck Kan användas som hot Är mer en sinnesstämning ”Ta livet av sig är vardagligt, något man kan vräka ur sig” Ta livet av sig är det mest vardagliga, minst tunga begreppet. Det kan vara ett förstadium till självmord i betydelsen ett rop på hjälp.

14. Kunskaper, attityder, myter och fördomar

15. Kunskaper, attityder, myter och fördomar-vad är självmord • Välja bort livet • Komma undan krav • Egoistiskt • Ensamhet • Depression • Ett rop på hjälp • Paradoxer; modigt – fegt, makt – maktlöshet jag kan känna mig deppig – psykisk ohälsa har andra ”En sista manifestation, det sista man har att bestämma över är sitt eget liv” ”Det finns de som gör det och de som vill ha uppmärksamhet” ”Jag förstår de som tar steget men de måste göra det snyggt och förklara varför i ett brev” Självmord är ett starkt laddat begrepp och innebär den ultimata makten över sitt liv. Kan också vara ett rop på hjälp. Ska det göras måste det ske så att andra drabbas minimalt och ges en förklaring.

16. Kunskaper, attityder, myter och fördomar-vilka begår självmord ”Tjejer mår dåligt och velar hit och dit medan killar kommer till ett vägskäl och bestämmer sig och gör det” • De som har benägenhet och blir triggade • De ensamma • De som känner att de inte passar in • De som är svårt sjuka • Drogberoende • De med tidiga trauman ”Vi som lever i mörker” ”De som är deprimerade” Myten om attungdomarär överrepresenterade när det gäller självmord bekräftas men även andra grupper nämns; invandrare, medelålders män, svårt sjuka.

17. Kunskaper, attityder, myter och fördomar-varför begår man självmord ”Skilsmässa eller att bli av med jobbet kan vara orsaker till självmord och ingen hinner prata med den som drabbas för alla har det så stressigt” • Ensamhet • Ingen att prata med • Känsla av att vara mindre värd • Känsla av att inte passa in • Reaktion på svår situation • Utväg ur situation som man inte kan hantera • Impulshandling • Ett rop på hjälp ”Det svenska samhälle är så kallt - det kan jag säga som är invandrare” ”Vi måste vara produktiva idag – annars har vi inget värde” Ett kallt och hårt samhällsklimat med höga krav där vi inte hinner bry oss. En händelse som innebär att individens värdering av sig själv minskar kombinerat med ensamhet kan leda till att pressen blir allt för stor. Självmord blir en utväg.

18. Kunskaper, attityder, myter och fördomar- tankar kring de som begår självmord ”Varför gjorde man det?” • Varför – viktigt att förstå orsaken • Varför fick jag inget veta så jag kunde hjälpa • Medlidande (när men ej är direkt berörd) • Skuld (för att jag inte såg) • Skam (för att jag inte kunde hjälpa) • Ilska (över bristande tillit till min hjälp) ”Det är så synd om den som gjorde det” ”Anhöriga känner skuld – är en dålig anhörig” Framför allt är det orsaken till självmordet som allmänheten har funderingar kring. Är man själv inte är direkt berörd känner man medlidande men fördömer ej. Är man direkt berörd är känslor av skuld och skam och ilska mycket starka.

19. Kunskaper, attityder, myter och fördomar- tankar kring de som försökt men överlevt • Hade bestämt sig för självmord - känner nog skuld och skam och upplever därför ett misslyckande • Hade inte bestämt sig - känner nog lättnad och glädje och upplever att man fått en andra chans • Viktigt att vården har bra beredskap här! ”Det måste vara överdjävligt” ”Anhöriga känner lättnad” Vill man verkligen ta sitt liv väljer man en säker lösning. Är det mer ett rop på hjälp väljer man en metod man kan överleva. Överlevare ropar på hjälp men vill egentligen inte dö. Man upplever m a o att det finns två grupper; de som verkligen vill och de som ropar på hjälp.

20. Kunskaper, attityder, myter och fördomar- rättighet att begå självmord • Polariserat • Krypa ur sitt ansvar, lämpa över åt andra • Rättighet att själv bestämma • Mer accepterat vid obotliga sjukdomar • Helt accepterat när hoppet är ute • Kan och bör ej förbjudas i lag ”Det är OK om man har svåra återkommande depressioner. Då är det inte bra för andra att man lever” ”Man måste försöka hålla ut” ”Jag tycker att det är OK att ta sitt liv, man har sin egen vilja” Polarisering kring synen på rätten att begå självmord; det fel för man tar inte sitt ansvar, det är det en rättighet att välja när man vill avsluta sitt eget liv. Acceptansen ökar när obotliga sjukdomar kommer på tal för att bli total när det handlar om att personen har en kort tid kvar att leva och det är förenat med stora smärtor framför allt för den sjuke men även av hänsyn till de anhöriga. Ingen av respondenterna tycker dock att det ska vara förbjudet enligt lagen.

21. Förebyggande vård

22. Förebyggande vård- kan självmord förhindras • Om omgivningen uppfattat signalerna – vissa visar inga tecken • Om personen vill bli hjälpt • Inte om en person verkligen har bestämt sig ”Har man bestämt sig till 100% kan omgivningen inte göra något” ”Om omgivningen kan hjälpa till beror på hur långt personen har kommit” Allmänheten upplever frågan om självmord kan förhindras är kopplad till var i processen personen befinner sig - om beslutet är taget är det svårt att förhindra. Om omgivningen vet om det och personen vill ha hjälp går det att förhindra ett självmord - annars inte.

23. Förebyggande vård- hur och vem kan hjälpa till ”Som anhörig kan man hjälpa till att hitta professionell hjälp” • Hjälp från närstående inbegriper allt från att prata och lyssna till att hitta professionell vård • Såväl professionen som närstående/anhöriga kan hjälp till ”Jag tror inte det räcker med att finnas till. Professionell hjälp krävs” ”Om en vän kopplar in andra blir man tagen på allvar” Att förebygga hjälpa till innehåller hela skalan från att att hitta professionell hjälp till att ligga bredvid, hålla om och finnas till. Alla är dock överens om att det är viktigt med lättillgänglig professionell hjälp.

24. Förebyggande vård- vad skulle ni göra om ni gick i dessa tankar- vart kan man vända sig • Härda ut – det går över • Vända mig till min familj • Förlitar mig på att omgivningen ingriper • Vända mig till vården • Vårdcentralen svarar man i huvudsak i Stockholm • Sjukhuset svarar man i huvudsak i Västmanland • Psykolog/psykakuten ” Jag skulle vända mig till en munk som har tid för mig hela dygnet runt för att få andrum och distans” ”Jag skulle ringa till psykakuten” ”Vart ska jag vända mig – akuten på Danderyd eller polisen?” De som har egna erfarenheter av självmordstankar skulle ta kontakt med vården medan de som inte varit/haft närstående i den situationen ställer sig frågande om vart man ska vända sig. Ingen nämner telefonjour.

25. Information och effekter

26. Information och effekter- attityder till att få information om vart man kan vända sig för hjälp och stöd utan att ha bett om det • Odelat positivt om den är allmänt riktad ”Det känns lika naturligt som att få information från Vägverket – människor dör ju även på vägarna” ”Om det är riktat till mig blir jag arg för då känner jag mig utpekad men positivt om det är riktat till alla” ”Det är en reell risk så det är bra med information” Allmänheten anser det positivt att erhålla information om vart man kan vända sig för få hjälp och stöd vid självmordstankar även om man själv inte aktivt sökt informationen. Viktigt att den är allmänt riktad.

27. Information och effekter - vad vill man veta • Minska skam och tabu - det är OK att söka hjälp • Detta är varningssignalerna • Kontaktuppgifter och telefonnummer om vart man lokalt kan vända sig • Vad händer när man tar kontakt • Vill kunna vara anonym • Verklighetsberättelse med lyckligt slut som berör ”Det är OK att söka hjälp – borde likställas med att ta ett blodprov” ”Det är jätteviktigt att man kommer fram direkt när man ringer. Det får inte vara en telefonkö” Den information som efterfrågas handlar om dels att minska skam och tabu kring självmord – alla kan drabbas. Vidare efterfrågas vilka varningssignalerna är samt kontaktuppgifter särskilt telefonnummer (typ BRIS) om vart man kan vända sig för att få stöd och råd lokalt i kommunen.

28. Information och effekter - hur vill man få informationen • Trycksak • Internet/ facebook, youtube • Vårdguiden • Apotek • Vårdcentraler • Lokaltidningen ”Gärna på smygställen, som toaletter, man vill ej visa att man tar” ”Hem i brevlådan är bra men det är även bra med information på offentliga platser t ex i tunnelbanan” ”Allvarligt och neutralt tonlägen. Inget daltande som nedvärderar människor” De kanaler som framstår som önskvärda är dels trycksaker till hushållen dels kampanjer på offentliga platser. Fakta på ett tydligt och enkelt språk som alla kan förstå är efterfrågat. Sakligt, allvarligt och med medkänsla.

29. Information och effekter - vem är en trovärdig avsändare ”Vårdcentralen har man varit på. Känns nära och trygg” Offentliga organisationer • Socialstyrelsen • Vårdcentral • Sjukhus Ideella organisationer • Bris • Rädda Barnen ”Om det är en statlig myndighet känns som om de måste informera men om det är en organisation där man jobbar ideellt och ger av sig själv då blir det både trovärdig och känns bra” Styrkan för Socialstyrelsen som avsändare är neutralitet och högtrovärdighet. Svagheten är att organisationen uppfattas som byråkratisk och känslokall. För att även förmedla empati och värme föreslås dels samarbete med ideell organisation vars verksamhet bygger på vilja att hjälpa, inte plikt men även lokal anknytning med t ex kommun/vårdcentral.

30. Information och effekter - vilka skulle effekterna kunna bli ”Skammen skulle kunna minska. Idag är det stor skam att erkänna att man har försökt” • Den som har tankar kan söka hjälp utan att skämmas • Anhöriga tas på allvar • Vården får mycket att göra ”Bra att synliggöra för allmänheten. Det man pratar om mår man bra av och det blir mer acceptabelt och då blir det bättre totalt sett” ”Om man fångar upp människor tidigt blir det billigare för vården” Genom att minska skam och tabu, ge fakta och visa vart man kan vända sig för stöd och råd förbättras situationen för såväl de som har tankar på självmord samt deras anhöriga. Visa att frågan finns och tas på allvar.

31. Goda råd från allmänheten

32. Goda råd från allmänheten Minska tabu; lyft frågan till den offentliga debatten och ordna forum för diskussioner. Ge fakta om att det är vanligt och att vem som helst kan drabbas då minskar skam och skuld känslor. Tala om vilka varningssignalerna är så att både den drabbade och omgivningen vet när de ska reagera. Se över vården; den ska vara lättillgänglig och resurser måste finns

33. Slutsatser

34. Slutsatser och rekommendationer • Undersökningen visar att kunskaper, attityder, myter och fördomar är likvärdiga oavsett demografiska variabler. • Centralt i allmänhetens resonemang om självmord är; • har en person verkligen bestämt sig kan inget/ingen förhindra detta, men kommer man in tidigare i processen finns stora möjligheter att hjälpa • det finns två olika grupper; de som försöker och de som gör det. • Kunskaperna om vart man kan vända sig är generellt låga hos allmänheten även om de som har erfarenhet av frågan har något större kunskaper men attityder, fördomar och myter är desamma • Som begrepp rekommenderas ”självmord” alt. ”ta sitt liv” i kommunikationen med allmänheten. • Framgångsfaktorer för information – enkel – neutral – saklig – empatisk • Informationen ska vara enkel (enkel svenska), tydlig, ha ett allmänt tilltal, vara empatisk • Innehåll; varningssignaler, kontaktuppgifter med telefonnr, vad händer vid kontakt • Avsändaren ska vara trovärdig, uttrycka en vilja att hjälpa och ha lokalt representation • Ett samarbete mellan Socialstyrelsen och en ideell organisation är att rekommendera