Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH

1. Göran Finnveden, projektledare Karin Alverbro, doktorand KTH Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad Institutionen för Samhällsplanering och Miljö Avdelningen för miljöstrategisk Analys

2. Avdelningen för miljöstrategisk analys fms • Gruppen funnits sedan 1993 men på KTH sedan dec 2003 • Bidra till långsiktiga lösningar, kunskapsuppbyggnad och debatt kring strategiska miljöproblem. • Skärningen mellan miljöfrågor, samhällsförändringar och teknikutveckling

3. …fms… • Tvärvetenskaplig grupp, ca 25 pers. • Metodikområden: • Scenariometoder • Miljösystemanalytiska verktyg • Förändringsprocesser • Tillämpningsområden:Transporter, energi, städer, bebyggelse och infrastruktur, ICT, hållbar konsumtion, avfallshantering och försvaret

4. Strategiskt Beslutsunderlag baserat på Miljö och Riskfrågor

5. Bakgrund • Många beslutssituationer berör både säkerhet och miljö. • I praktiken finns många beslut utan en helhetsbild • Besluten fattas inom antingen ett ramverk för miljö eller ett ramverk för säkerhet. • Exempelvis destruktion av ammunition.

6. Syfte • Syftet är att utveckla ett ramverk där både miljöfrågor och riskfrågor integreras för ett bättre beslutsunderlag. • Utveckla ett ramverk. • Testa i ett eller flera fall. • Tänkt fallstudie på destruktion av ammunition.

7. Preliminär tankemodell Fråga Miljö Etik Person- risk Ekonomi Avvägning Beslutsunderlag!

8. Fallstudie Destruktion av ammunition. Avgränsning: • Ej oexploderad ammunition • Destruktionen sker i Sverige med metoder som används idag

9. Mål för fallstudien • Använda realistiska destruktionsmetoder • Använda relevanta data och på så vis göra studien användbar.

10. Tre destruktionsalternativ : • Öppen detonation (med och utan metallåtervinning) • Förbränning i ugn (två nivåer av utsläpp) • Kombinationsalternativ

11. Varför destruera ammunition?Varför inte spara den, om tiderna försämras? • Den är dyr att tillverka. • Den är dyr att destruera. • Det är inte så dyrt att bara förvara den. • Riskerna uppstår när ammunitionen hanteras.

12. Skälen för demilitarisering, destruktion • Ammunitionen är för gammal • Ammunitionen har behandlats så att funktionen inte kan garanteras • Vapensystemen används inte längre • Politiska skäl • Andra skäl…

13. Granaten • 40 mm granat • 2.5 kg totalvikt för en granat • 0.590 kg totalvikt energetiskt material per granat • 1.93 kg totalvikt metall per granat

14. MILJÖ

15. MFA TMR MIPS SFA IOA SEEA MKB SMB EMS EA LCA LCC CBA EF RA Exempel på miljösystemanalytiska verktyg

16. Sätt att karaktärisera ”verktyg” • Analytiska verktyg och processverktyg • Objektet som studeras • Nation, region • Anläggning • Policy, plan • Företag, organisation • Produkt/tjänst • Kemisk substans • Typ av effekter • Miljö • Hälsa • Naturresurser • Ekonomi • Platsspecifikt - platsoberoende

17. Förhållandet mellan verktygen • Användas i följd • Komplettera • Konkurrera • Överlappande • Övergripande

18. LCA – Life Cycle AssessmentLivsCykelAnalys • Fokus på produkter, service, funktioner, • Från ”vagga till grav” • Miljömässiga aspekter • Till viss del ett standardiserat verktyg • LCAs används ofta för avfallshantering • LCAs för avfallshantering börjar ofta med insamlandet av avfallet

19. Målet för livscykelanalysen: • Vilken påverkan har destruktionen på miljön? • Vilken del av granaten bidrar mest till påverkan? • Vilken substans bidrar mest till påverkan? • Vilken del av destruktionsprocessen har den största påverkan på miljön?

20. Forskningsfrågor • Vilka är fördelarna och nackdelarna för de tre olika destruktionsmetoderna? • Vilken del av destruktionsprocessen bidrar mest till de potentiella effekterna för de olika effektkategorierna?

21. Öppen detonation

22. Öppen detonation med metallåtervinning

23. Förbränning i ugn (Static Kiln)

24. Förbränning i ugn, max utsläpp(Static Kiln, max emissions)

25. Kombinationsalternativ(Combination Treatment)

26. Jämförelse

27. Sammanfattning resultat av livscykelanalysen • Öppen detonation har stor negativ miljöpåverkan • Metallåtervinning gör att stor negativ miljöpåverkan kan minskas radikalt. • Beroende på typ av ammunition är förbränning i ugn eller kombinationsalternativet bättre

28. Rekommendationer • Öka graden av återvinning. • Öka återanvändningen. • Förbättra reningen av utsläppen. • Försök att konstruera/designa ammunitionen så att den är enklare att ta isär.

29. ETIK

30. Etiska överväganden är svåra att göra • Etisk analysmetod utvecklad av Hermansson och Hansson (2007)

31. Roller • Riskexponerad • Nyttotagare • Beslutsfattare

32. Frågeställningar (Hermansson och Hansson) • I vilken utsträckning har den som tar risken nytta av att utsätta sig för risken? • Är fördelningen av risktagande och nytta rättvis? 3. Kan fördelningen av risker och nytta göras mer rättvis genom omfördelning eller kompensation?

33. Frågeställningar forts… 4. I vilken utsträckning är det risktagaren som fattar beslut om att risken ska tas? 5. Har risktagaren tillgång till all relevant information? 6. Finns det risktagare som inte kan informeras om riskerna eller som inte kan delta i beslutsprocessen?

34. Frågeställningar forts… 7. Drar beslutsfattaren nytta av att andra utsätter sig för riskerna?

35. Preliminära resultat • Risktagare: • Företag • Personal • Tredje man, närstående • Tredje man, andra länder, kommande generationer • Nyttotagare • Företag • Personal • Tredje man, närstående

36. Resultat forts… • Frågorna ibland svåra att besvara • ”Vad är rättvist?” • ”I vilken utsträckning har risktagaren nytta?” • Ibland är de dock lätta att besvara • Tredje man i form av människor i andra länder och kommande generationer har liten nytta av destruktion av ammunition. Det verkar inte rättvist. • Speciell hänsyn behöver tas till tredje man i beslutsfattandet.

37. PERSONRISK

38. RA -Risk Assessment of substances • Fokus på substanser/kemikalier • Kombination av exponerings- och effektstudier • Syftet kan vara att definiera riktvärden och/eller acceptabla risker

39. RA -Risk Assessment of accidents • Används ofta för projekt och processer • Studier av oplanerade händelser/incidenter • Kan innehålla aspekter på miljön

40. Riskanalyser • Slumpmässiga/osäkra händelser med negativa konsekvenser för hälsa, liv, miljö och/eller egendom • Vad kan hända? • Hur troligt är det?

41. Vem och vad utsätts för risker? • Personal • Allmänhet • Kommande generationer • Miljö

42. Hur och när utsätts man (det) för risk? • Vid hantering av ammunition • Effekterna av destruktion • Direkt och indirekt via miljöpåverkan

43. Risker och önskemål (nytta) behöver kunna vägas mot varandra. Riskerna måste kunna identifieras för att kunna förebyggas.Många analysmetoder tillgängligaOlika analysmetoder är lämpliga för olika sammanhang.

44. Riskanalysmetoder för olika typer av objekt

45. EKONOMI

46. Ekonomi • Vem betalar? • Vem bestämmer vem som ska betala? • Vad vill vi betala (summa)? • Vad vill vi betala för?

47. Tänkbara metoder för ekonomisk analys • Livscykelkostnadsanalys • Analys av en produkts kostnad över hela dess livscykel. • Kan innehålla olika typer av miljökostnader. • Samhällsekonomisk analyser • Analys av ett projekts samhällsekonomiska kostnader och nyttor. • Skall innehålla miljö och olyckskostnader.

48. Miljö Etik Person- risk Ekonomi AVVÄGNING BESLUTSUNDERLAG

49. Förväntat resultat Ett verktyg (ramverk) för att underlätta för handläggare och beslutsfattare att fatta så bra beslut som möjligt som medför så små risker som möjligt för både människor och miljö samtidigt.

50. Vem har nytta av projektet? • Lagstiftare • Myndigheter • Näringslivet • Och många andra