Enhancing Medical Care Planning for the Most Vulnerable Elderly Population

1. Medicinsk vårdplanering VPL Solveig Wanland Distriktsläkare Vårdcentralen Tidan med förkärlek till döendet

2. Tidningsrubrik i DN 18 mars 2010

4. Definitioner och begrepp • Multisjuk • Multisviktande • Mest sjuka äldre - nära sin funktionella sviktgräns Syftet med avgränsningarna är att identifiera en särskiltutsatt grupp

5. Hur många är dom? • 1,75 miljoner 65 år och äldre- de allra flesta är friska och mår bra eller har mindre omfattande behov • 300 000 av dessa (17%) tillhör De Mest Sjuka Äldre (enligt den vidaste definitionen)

6. Ädelreformen 1992 medförde • otydlig ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting • minskad närvaro av läkare i den kommunala äldrevården

7. Befolkningsprognos

8. BRISTER I VÅRDEN AV DE MEST SJUKA ÄLDRE • Avsaknad av helhetsperspektiv • Avsaknad av kontinuitet • Bristande anpassning i vården efter patientens situation • Felaktigheter i läkemedelshanteringen • Brister med vårdplanering och samarbete mellan olika vårdnivåer PROBLEMEN KVARSTÅR TROTS ALL DISKUSSION!

9. DEN FJÄRDE ÅLDERNS BEKYMMER • Sjukhusvården har inte helhetsperspektivet och är ofta inte adekvat för patienten • Primärvården prioriterar inte patienten • Hemtjänsten förmår inte skapa trygghet, många personer inblandade Dirigent i vården saknas för dessa patienter Ulla Gurner, SKL

10. Den Fjärde Ålderns Innebörd • förlust av ADL-funktioner och oberoende tillkomst av kroppsliga symptom • förlust av det sociala sammanhanget • de stora livsfrågorna aktualiseras - kriser Dessa patienter utgör grupp 1B i prioriteringsutredningen

11. ”Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården” Lag (1997:142)

12. En långsam död i hög ålder är den mest sannolika framtidsutsikten för de flesta av oss • Cirka 70 000 personer dör per år i Sverige • 20% av dessa dör i eget boende • 30% dör i särskilda boenden • 50 000 behöver någon form av symptomlindring DÖDEN ANGÅR OSS ALLMÄNLÄKARE!

13. Fördelning vård- och omsorgskostnader för en multisjuka äldre Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, 2012

14. 50% av vårdkostnaderna går till en människas sista år i livet Vårdkostnaderna domineras av kostnaderna för slutenvård Slutenvården utgör den överlägset största enskilda kostnadsdrivaren

15. Kostnaden för • varje sjukhusinläggning motsvarar 56 läkarbesök inom primärvården eller 106 hembesök av en distriktssköterska • 4 sjukhusinläggningar under 18 månader motsvarar ett läkarbesök var tredje dag

16. Var fjärde äldre patient som läggs in på medicinsk klinik har läkemedelsrelaterade problem. Sjukvården skapar hälsoproblem för denna grupp i strid mot Hippokrates första princip : Att aldrig skada!

17. ”Dagens organisation skapar bara ett fraktionerat konsultbeteende i äldrevården” Ove Andersson, ordf DLF

18. Ny frågeställning ”Kan man integrera ett palliativt förhållningssätt i vården av kroniskt sjuka redan innan vård i livets slutskede är aktuellt?” ”Innebär en professionell bedömning av patientens tillstånd, behov och önskemål utifrån fysisk, psykisk, social och existentiell dimension.” Carl-Magnus Edenbrandt ordförande i Svensk Förening för Palliativ Medicin i tidskriften Allmänmedicin nr 4 2012

19. ” Nya utmaningar, gamla strategier” DL Anders Hanssons avhandling (2008) Där konstateras: • ”Den stora utmaningen i primärvården är att få olika yrkeskategorier att samarbeta i team för att hjälpa patienter med kroniska och psykosocialt komplicerade tillstånd”. • ”Att diskutera nya strategier för samverkan är fortfarande ovanligt bland distriktsläkare.” • Den geriatriska verksamheten är en sådan utpräglat teambaserad verksamhet. • Vi måste lära oss att jobba gränsöverskridande!

20. Äldrevården lider av stuprörstänkande VI MÅSTE BÖRJA TÄNKA I HÄNGRÄNNOR!

21. Medicinsk vårdplanering VPL

22. Varför Medicinsk Vårdplanering? • Minskar onödiga inskickanden till sjukhuset och därmed onödigt lidande för patienten • Spar stora pengar • Samtidig läkemedelsgenomgång • Anhöriga kommer till tals • Höjer personalens delaktighet i vården • Ökar tryggheten • Bidrar till ökad värdighet av den äldre patienten • Tillfälle att ta upp frågor kring döden som annars inte görs

23. Kvarstående problem • Kommunens organisation och dålig satsning på utbildade sköterskor • Obefintligt samarbete med slutenvården

24. Tack