Vi klarar det nog inte..

1. Vi klarar det nog inte.. Dag Lindgren 12-09-21 Föredrag – men denna version är redigerad efter föredraget

2. Vad klarar ”vi” inte? • Civilisationen 2100 blir inte så bra för ”vi” är inte så bra - tror jag! • Mindre konsumtion, resor och förväntad återstående livslängd än för en svensk 2012 • Världsbefolkningen minskar • Vägen går nog över ”krascher” i en värld som blir mindre ”motståndskraftig” gissar jag….

3. Varför inte? • Det går inte att framställa pålitliga underlag för långsiktiga beslut • Beslutsmekanismerna är inte tillräckligt rationella • Vi fattar inte själva vad som är bäst även när vi tror vi gör det • Vi missleds ofta • Vi missuppfattar och sprider ogrundade budskap • Vi är inte anpassade till miljön vi lever isom är extremt ”onaturlig” • Systemet är för svårkontrollerat • Central kontroll funkar inte • Befolkningstillväxten ökar successivt påfrestningarna. Det finns tre gånger så många nu, som när jag föddes – och befolkningen växer med en procent om året… • Luft, jord, vatten. etc. ändras snabbare än någonsin och når nya rekordnivåer med stora – men oförutsägbara – effekter • Värden är fraktal, kaotisk, obeskrivbar, instabil, tippar över… • Ändliga resurser blir mer svårutvinnbara. • Att återskapa civilisationen genom återgång till gammal teknik är knappast möjligt, eftersom de lättast utvinnbara och bästa råvarorna är borta. • Övergång till ”självförsörjning” blir allt svårare, vilket ökar risken för kollaps. • Vi förlitar oss på att marknadsekonomins osynliga hand skall lösa problemen med forskning, utveckling och vise hen. Vad som ”lösts” blev inte alltid bra, uthålligt och långsiktigt, men världen har tidigare varit robust.

4. Systemet ställer fordringar på politiker och befattningshavare för att de skall bli valda eller utnämnda: • De skall visa framtidstro även i de fall den inte är motiverad • Politiker kan vara systematiska kverulanter utan att vilja erkänna bra alternativ • Ämbetsmän kan vara servila ja sägare utan att vilja erkänna bra alternativ • Stöd av någon inflytelserik lobbygrupp • Ingen förstår hur ”systemet” fungerar som helhet och har överblick. Systemet är för komplext. • Med dagens hopkopplade elektronik kan ett kvantumhopp eller en solstorm initiera en global krasch. Tidigare fordrades större, långsammare och förståeligare händelser för krasch. • Det sitter nya Breivik och Bin-Laden och grubblar över systemets svaga punkter. Kanske någon chef på ett virusmodifikationslab blir den som för terrorismen till nya höjdpunkter? • Man behöver bara läsa tidningarna sista månaden för att se hur vanligt det är att systemen omkring oss kraschar och leder till kaotiska svårkontrollerade oväntade förlopp, om än hittills i måttlig skala. • Om 99 av 100 framtidsproblem klaras kan ändå det 100e knäcka oss. • Forskningens svar och kunskapsunderlag varierar med tiden och kan vanligen inte uttryckas exakt utan långtgående reservationer och är inte täckande i relation till frågan. • Forskningen är sällan entydig och synen utvecklas med tiden. Den grundläggande osäkerheten försvinner sällan även om ovissheten lyfts till ett högre plan. • Det är knepigare med fundamentalistiska tendenser och påverkan av lobbygrupper och lojaliteter för forskare än andra kategorier.

5. Otillförlitliga beslutsunderlag och irrationella beslut1 Global warming • Seriösa bud på temperaturhöjning till 2100 ligger mellan 0 och 10 grader! • Standardavvikelsen för utfall mot SMHI-prognosen för tempen i övermorgon är två grader. Hur kan någon då lita på prognosen för 2100???? • Det enda vi egentligen vet är att vi påverkar klimatet mycket, men osäkert hur mycket och vad effekten blir. • Växthusgasutsläppen har ökat med 30% 1990-2010, trots att det fordras att emissionerna (CO2) halveras för att man skall tro att risken för oacceptabel temperaturhöjning skall bli acceptabelt låg!!!!! De som är med i Kyoto har lyckats sänka emssionerna. Att motverka klimatgasutsläpp är väldigt önskvärt och effekten säkert positiv, om än ej exakt förutsägbar. Men Köpenhamnmötet ”hur gå vidare efter Kyoto?” ”kollapsade”, liksom senare Rio+20=Stockholm+40. FN processerna verkar kapsejsat. När det börjar bli svårt blir länderna egoistiska. Annars bleve ledarna inte ledare!

6. Nytt världsrekord!Isen över Arktis mindre än ”någonsin”!Rekordet från 2007 slaget med hela 18%!!!!

7. Romklubben (limits togrowth) scenario ”business as usual” 1970 jämförd mot utfall 2000 Kommentar: Utvecklingen ungefär som - men marginellt bättre än - scenariot, så kraschen kommer senare än 2020-30! (Puh!) Bör tolkas att Doom’s Day scenarior (eller sunt förnuft?) påverkat något, men otillräckligt.

8. Doom’s Day scenarior har hittills lyckligtvis slagit fel. Det blir bättre och bättre. • Men denna påminnelse hur svårt det är att spå om framtiden får inte tolkas som att en osynlig hand skyddar oss! • Teknikutveckling uppfyller inte alla rimliga förväntningar. Vem trodde - när vi gick in i atom- och rymdåldern - att vi nu skulle ha så lite kärnkraft och så få människor i rymden? • Problemen är större, globalare och mer långsiktiga än någonsin förr.

9. Pep-talk till skogsfakulteten: Det är förtvivlat viktigt för 2100 att fakulteten lägger grunden till en bra skog! • Nedgången får mindre drastiska konsekvenser om vi nu skapar resurser, som blir tillgängliga med ränta 2100. • Vi får det genom att skapa och sköta skogsföryngringar! • Utnyttjande av skog skall inte vara gruvdrift utan vi skall förbättra virkesfabriken samtidigt som den utnyttjas. • Vi gör det nu t ex genom skogsträdsförädling, fröplantager och contorta, som höjer det möjliga uttaget 2100. Detta är vad jag jobbat med! Det känns bra att jag fått arbeta med det som känns viktigast. • Vi förbättrar långsiktigt vatten, luft och mark (inklusive uthållig produktionsförmåga) • Vi ökar andelen förnybart i konsumtion

10. Otillförlitliga beslutsunderlag och irrationella beslut Jag tar specifikt upp kärnkraftolyckor och varg, som jag grubblat över de sista åren och har lite speciell kompetens på. För varg disputerade jag på inavel och har arbetat 35 år med bl a inavel, släktskap, genetisk variation och migration för skogsträd, vilket är relevant för varg.

11. Dåligt beslutsunderlag - Tjernobyl • De första uppsatser jag fick publicerade för 40 år sedan (med min fru Katarina och under ledning av vår mentor Gösta Eriksson) behandlade bl a huruvida även mycket låga doser radioaktiv strålning orsakar genetiska skador. Egen forskning och lic i strålningsbiologi gav erfarenhet om faran för människor av låga doser. • När jag pensionerades aktualiserades riskproblematiken av 25 års minnet av Tjernobyl och härdsmältan i Fukushima. Jag gjorde en egen blogg om detta.

12. Antal döda Tjernobyl och låga doser • Det går knappast att direkt observera effekterna av låga doser i epidemiologiska studier. Man får använda vedertagna relationer mellan dos och döda, som strålskyddsnormerna bygger på. • IAEA (FN)har ansvarat för den i särklass mest auktoritativa och mest citerade standardrapporten. Den anger 50 ”säkra döda” och 4000 i möjliga - men ej bevisat – döda som effekt av låga doser. Vad som inte märks är att det bara inkluderar döda i de mest exponerade områdena (storleksordning 5 millioner människor), inte globalt, och bara de första 20 årens exponering. Projektioner därutöver ansågs för osäkra. Fotnot: Det har nu stigit till 67 ”säkra döda”. • WHO (FN) anger 9000 för hela fd Sovjetunionen. • Strålskyddet kom till 300 för Sverige (ej inkluderat i tidigare nämnda skattningar). Det förekommer fortfarande att älg i Sverige är för radioaktiv för att köttet skall få marknadsföras! • Jag räknade ut 22000 döda globalt inklusive framtida exponering (”publicerat” på SLUs forskarblogg). Det är ”original”, utnyttjande senare dosuppskattningar (2011) än tidigare studier. Mina beräkningar är i god överenstämmelse med huvuddelen av ”mainstream” skattningarna, strider inte mot IAEA eller WHO, men kompletterar med vad FN-organen inte beaktat. • Många inklusive otvivelaktigt välrenommerade forskare tvivlar på att låga doser har negativa effekter! Tvivlen fanns för 40 år sedan, men har vuxit sig starkare. Detta leder till förmodanden att dödstalet av Tjernobyl inte ligger mycket över 50. Men eftersom tvivlen inte påverkat strålskyddsnormerna, så bör det inte påverka beräkningarna! Förresten blir det mer än >50 även med tvivlarnas linje. • Det finns en bok med till synes välrenommerade personer bakom och en välrenommerad utgivare, som framför dödstal av storleksordningen en million. • Det finns en svensk doktorsavhandling, som tycks stödja att dödstalet i Sverige är i storleksordningen tusen, byggd på epidemiologiska observationer. Det svenska vetenskapssamhället skyllde på avhandlingen, men jag tycker inte avhandlingen var dålig. Försökte ta upp frågan om orsakerna till att en hygglig avhandling kan ge tvivelaktiga resultat på den sk. professorsklubben, men tystades ned. Orsakerna har generellt intresse för kvalitèn av beslutsunderlag.

13. Tjernobyldöda - slutsatser • Det av världen auktoriserade organet, IAEA, ljuger inte direkt och kan motivera varför FN organen gör som de gör. Men inte desto mindre förmedlas ett budskap, som förringar riskerna. Det framgår inte av citeringar att det kan vara långt fler än 4000 ”möjligen men ej bevisat” döda, men däremot citeras att det bara är 50 säkert döda och osäkert om det är fler. • Skall man tro på hur många av de IAEA inspirerade ”experterna” behandlar Tjernobyl-erfarenheterna, så sprids det ut en massa överdrivet tjafs, exempelvis vid det strålskyddskyddsmöte SLU hade i onsdags… • Uppskattningar av antal döda framförda på allvar av formellt kvalificerade personer med ”stöd av forskningsresultat” skiljer sig våldsamt, mellan 50 och en million, osäkert med en faktor 20000! • Små mängder radioaktivitet kan mätas med stor exakthet. En stor mängd undersökningar har gjorts av biologiska effekter under ett sekel. Inte så bra med så oprecisa resultat!! Tänk på allt annat vi exponeras för, där dosuppskattningar och effekter är många storleksordningar mindre kända och säkerheten förmodligen mindre rigorös! • Stora psykologiska konsekvenser – evakuering, misstro och oro.

14. Fukushima • Jag gissar dödstalet av radioaktiviteten stannar på några tusen. • Kärnkraftkramarna säger att de radiologiska skadorna begränsades till att ett par arbetare fick brända fötter. Men motståndarna finner på olika sätt stöd för skrämmande siffror (typ: höjd spädbarnsdödlighet i USA). • En något så när auktoriserad dödstalsskattning har inte dykt upp. • Risken för en hög tsunami underskattades allvarligt. Det är svårt att förstå hur en så stor riskunderskattning gjorts och accepterats. • Inte ens enkla säkerhetsåtgärder för en oväntat hög tsunami var vidtagna. Som att förlägga en del förberedd reservkraft och ”kontakten” för ”extern” kraft högre upp (civilförsvar, militära resurser, anslutningspunkter en bit bort etc.). Mentaliteten var att händer det, så blir konsekvenserna ändå långt större än härdsmältan. Det var nog rätt tänkt, men förbisåg det psykologiska…

15. Härdsmälta erfarenheter • Man kan generellt inte lita på att man har relevant kunskap, sprider den pålitligt, att kunskapen utnyttjas eller ens går att utnyttja. • De viktigaste effekterna av härdsmältorna har varit av psykologisk natur med åtföljande konsekvenser, och inte att det dött/kommer att dö några tusen.

16. Dåligt beslutande - Varg • Några lätt överdrivna generaliseringar och överhoppade detaljer i det följande pga tidsbrist. • De viktigaste av mina egna reflektioner framförs här. De har vanligen inte accepterats av vargetablissemanget (forskare + förvaltare/administratörer) trots att jag tjatat i två år (inklusive SLUs forskarblogg, tidningsartiklar, två vargbloggar…). Fast eftersom jag inte vet hur det slutar är det kanske för tidigt att dra slutsatser... • Bakgrund: Svensk vargs inavel är hög, men sänks med naturlig invandring av migranter från Finland och planerad tillförsel av djurparksvalpar. Inavelsfrågorna har upphöjts till de viktigaste för förvaltning av varg. För vargantalet tillkommer andra genetiska aspekter, som kan motivera högt antal.

17. Kan vargar skjutas till bättre hälsa? • En enstämmig forskarkör förnekade detta i början av 2010 och det har knappast tagit tillbaks. • Jag pläderar för att det går! • Kom ihåg att vi vet inaveln i olika revir och kan välja att bara jaga i revir med mycket inavel!

18. Migrantgener (+) kan förstärkas med selektiv jakt (urval) så att inaveln minskar och hälsan förbättras!! x x 12 vargar varav en migrant, 2+/24 = 1/12 = 8 % nya gener. x x 6 skjuts, återstår 2+/12 = 17 % nya gener x x De kvarvarande 6 vargarna får fyra valpar var med gener från båda föräldrarna. Det blir 12 vargar i nästa generation. 12 vargar varav fyra med migrantföräldrar, 4+/24 = 17 % nya gener. x x x x 6 skjuts, återstår 4+/12 = 33 % nya gener x x + + + + På två generationer med selektiv jakt har andelen nya +gener fyrdubblats!

19. Ju färre vargar, ju större effekt får en migrant ++ ++ 1/6 migrantgener 1/12 migrantgener

20. Genbidrag från 10 migrantvargarangivna med år, fem valpflytt 2013- Ojämn fördelning = fortsatt hög inavel Jämnare fördelning = betydligt lägre inavel

21. Vi genetiker vill gärna att det skall vara tusentals vargar. Det finns det i öst. På 50 år gissar jag generna över ett tillräckligt stort område blandat sig, och kommer med invandrarna till Sverige, men det vet vi inte säkert. Rovdjursutredningens expertkommitte räknade inte in vargar i öst i en ”metapopulation”. Därför föreslog de att vargantalet i bl a Sverige tredubblas! Utbredningsområde Hur förfäderna till en invandrarvarg kan ha varit fördelade för 50 år sedan. Generna rörs om allt mer när tiden går. En varg rör sig ofta 20 mil mellan födelse och död, och ibland 80 mil.

22. Ytterligare åsikter som systemet har svårt att acceptera • Den naturliga invandringen (förstärkt med jakt och heterosis) räcker för att inaveln inte skall öka ens med få vargar • Nuvarande inavel utgör inget hot mot vargstammens uthålliga överlevnad • Inavelsdepressionen blir mindre för ”gammal” släktskap • Om det skall vara 500 vargar (rovdjursutredningen) är det bättre att minska inaveln först i en ”liten” population (200) som sedan blåses upp. • Observerat och förväntat migrationsmönster kan tolkas som att ryska vargar bortom ryska Karelen bör tas med i en ”metapopulation”. Den kan bli så stor som genetiker tycker behövs långsiktigt utan flera i Sverige. • Vi binder ihop vargstammen över Nordeuropa med valpflytt, om nu de egna benen inte räcker.

23. Doom’s Day, dags för beslut! • I oktober– tror jag - skall beslutet om minsta antal vargar som långsiktigt skall finnas i Sverige fattas av naturvårdsverket. • De synpunkter jag kommit med här (med något undantag) märks knappast i hittills tillgängliga dokumenterade överväganden. • Riksdagen fattade beslut 2009 med innebörden att det är dags för nytt beslut nu. Efter några års utredande och resonerande finns ett beslutsunderlag, som jag tycker är beklagligt inkomplett. • Det finns riktlinjer för hur behövligt vargantalet skall bestämmas enligt EUs direktiv. Väl underbyggda alternativ som följer dessa riktlinjer varierar mellan 100 och >1000. Det är helt omöjligt för en välinformerad iakttagare - som jag – om jag bortser från subjektiva bedömmanden om subjektiva åsikter - att veckan före gissa var det hamnar inom ett troligt intervall 150-450. • Vargfrågan är ett exempel på att vår oförmåga att skaffa bra underlag och fatta rationella genomtänkta beslut! Inger inte hopp att vi skall klara av de större problem vi står inför.

24. Vargfrågan – tar resurser och uppmärksamhet från andra frågor och minskar förtroendet för ”systemet” Vargfrågan har gjort genetik till ett skällsord och ofta missbrukat begrepp. Vargar har blivit en ikonfråga för: • Flykten från landsbygden • Stad mot land • Jägarnas och jaktens ställning • Bevarandet av hotade arter • Sverige versus EU • Vikt av genetiska argument • Bevarandet av samekultur • Ideell naturvård Exempel: • Vargen är det mest diskuterade miljöämnet på Newsmill (rank 13), före t ex klimatfrågan • DN och SvD har fler artiklar om varg än (björn, lo, järv, älg, ren, vilt & får) tillsammans • Varg har lett till många ”varggrupper”, demonstrationer och också ett politiskt enfrågeparti. • JO-anmälningar, överklaganden, polisanmälningar vanliga En fråga som under lång tid tar mycket uppmärksamhet, gör det på bekostnad av andra! Vargfrågan får psykologiska effekter. Vargfrågans dåliga hantering har spridningseffekter till andra områden. Exempel att riksdagens auktoritet undergrävs när riksdagsbeslut tagna med stor majoritet inte respekteras, vilket gör landet mer svårkontrollerat och undergräver demokratin. Ett exempel på att fyrkantig fundamentalism kan få besvärliga följder.

25. Generella slut(satser)-ord • Skapande av beslutsunderlag fungerar tveksamt • Beslutsmekanismerna är inte tillräckligt rationella • ”Verkställande”, ”incitamentskapande” inte tillräckligt bra. För obalanserat, för fyrkantigt, andan går inte fram, tveksam uppföljning. • Ibland gör vi fel, fast vi passionerat tror vi gör rätt. • 1-4 har för stort inslag av psykologi (snarare psykiatri) • Detta gäller både stora globala frågor och mindre nationella. • Därför är jag inte optimistisk för civilisationens framtid. • Huvudproblemet är människors sätt att fungera och växelverka. Vad vi nu skall göra åt det? Tekniskt så tror jag vi skulle kunna klara 2100 hyggligt, det är för vi är som vi är jag är orolig.

26. Slut! Jag har bloggar, där jag mer än gärna kommunicerar 2012 startade jag en blogg om framtiden http://downto2100.blogspot.se/ Andra halvan 2011 startade jag två vargbloggar http://vargdag.wordpress.com/ Tidigt 2011 startade jag en blogg om Tjernobyl och Fukushima http://daglindgren.blogspot.se/ Min email är Dag.Lindgren@slu.se