160 likes | 380 Views
Statsvetenskap 3, statsvetenskapliga metoder. Fallstudien: karaktäristiska drag och designfrågor. Föreläsningens disposition. Fallstudien som metodstrategi Olika typer av fallstudier: relation till teori Jämfröande fallstudier Exempel. Vad är en fallstudie?.
E N D
Statsvetenskap 3, statsvetenskapliga metoder Fallstudien: karaktäristiska drag och designfrågor
Föreläsningens disposition • Fallstudien som metodstrategi • Olika typer av fallstudier: relation till teori • Jämfröande fallstudier • Exempel
Vad är en fallstudie? • I likhet med historisk studie: svarar på frågor om ”hur och varför”, till skillnad från t.ex. enkätundersökning (vilka, vad, hur många, vad finns det för samband etc.) • Ett fall av ett särskilt fenomen eller ”typ av händelse” • ”A casestudy is [thus] a welldefinedaspect of a historicalepisode that the investigatorselects for analysis, ratherthan the event itself (George & Bennet 2005) • Studie av ”aktuell företeelse i dess verkliga kontext” där ”gränsen mellan företeelsen och kontexten är oklar” (Yin 2007) • ”…intensiv, helhetsinriktad beskrivning och analys av en enda enhet eller företeelse…” (Yin 2007)
Fallstudien: karaktäristiska drag vad avser empiri • Fler relevanta variabler än datapunkter: ”[i stort sett] alla möjligheter bör undersökas” (djup-inriktat insamling av data) • Användning av flera källor: ofta en kombination av olika skriftliga källor och intervjuer, men ibland även t.ex. observationer (triangulering) • Förknippas ofta med kvalitativa metoder och ett kvalitativt förhållningssätt till forskning (Se texMerriam 1994): • Partikularistisk • Fokus på förståelse, innebörden av ett fenomen, komplexitet, ”närhet till studieobjekt” • Induktiv • Deskripitiv (”thickdescriptions”)
Fallstudier: karaktäristiska drag vad gäller relation till teori • Fallstudier brukar ofta betraktas som lämpliga för att utveckla teorier • Fallstudier lämpliga för att identifiera kausala mekanismer och beskriva kausal komplexitet • Men: detta behöver inte innebära att teorin kommer först. Inte sällan hittar man en spännande empiri först…
Teorianknytning: Viktiga frågor • Vad är ”fallet ett fall av”? • Skall någon typ av ”variation” förklaras? I så fall hos den beroende eller oberoende variabeln? • Vad för typ av teoretisk analysram skall användas? • Skall några särskilda delar av teorin väljas ut för ”test” eller ”utveckling”?
Kan man generalisera från fallstudier? • Generalisering till population (statistisk generalisering)? • Generalisering till teori/generellt fenomen (analytisk generalisering) • Förfina precisionen hos teorier • Replikationslogik • Introducera nya typer eller subtyper av fenomen • Exempel från fredsforskning: relationen mellan politiskt system och krig • Exempel från förvaltningsforskning: drivkrafter hos offentliga myndigheter
Val av fall: en-falldesign • Generellt argument: Ibland bättre att fokusera på ett fall: större möjligheter till att det finns starka förklaringar • Kritiska fall: gynnsamma och ogynnsamma omständigheter • Typiska fall: maximal variation • Tidigare ej studerade, svåråtkomliga fall eller extrema fall • Paradigmatiska fall?
Jämförande metod • All forskning är jämförande • Jämförandemetod en metodstrategi (liksom experiment ochstatistiskundersökning) • Jämförande metod fokuserar på jämförelser mellan makropolitiska system, men logiken även lämplig för andra undersökningsobjekt (t.ex. organisationer) • Fallstudier och kvantitativa strategier • Ofta kombination av • analytisk-kausal • historisk-tolkande
Lijphartom den jämförandemetoden: Strategier Välj så många fall som möjligt Reducera fallens karaktär (förenkla) Välj likartade fall Fokusera på nyckelvariabler
Logikerijämförandemetod: Mills metoder ”Method of difference” ”Method of agreement”
Varianter på Mills metod: ”most different systems design” System 1 System 2
Risker i jämförande fallstudier • ”Fler variabler än fall” • Val på den beroende variabeln • Betyder begrepp samma sak i olika fall? • Externa faktorers påverkan (utanför fallen)
Exempel 1: Den socialdemokratiska staten… (Bo Rothstein) • Jämför utfall av skolpolitik med utfallet arbetsmarknadspolitiken i Sverige under efterkrigstiden • Väljer fall som gjort det möjligt att konstanthålla vissa centrala variabler, utfallen olika (method of difference) • Val av organisationsform för implementering centralt för utfallet • Svaghet: kan inte visa på att kaderorganisationen alltid är en bättre organisationsform • Styrka: lyckas visa på rätt tidsordning och lyckas visa på vilka orsaksmekanismer som var verksamma
Exempel 2: States and social revolutions…(T. Skocpol) Analyserar revolutionerna i Frankrike, Ryssland och Kina Lika utfall, olika fall (method of agreement) Viktiga gemensamma faktorer i fallen: försvagad politisk regim internationellt, ineffektiv internt: strukturbaserade förklaringar Vad säger oss detta generellt? Problem med val på beroendevariabeln, mäts samma fenomen etc. Finns det andra fall som motsäger teorin? Skocpol: not a general theorybut ”a theory of revolutions in wealthyagrarianstates that had not experiencedcolonialdomination”
Exempel 3: Konflikt eller harmoni? (Lars Karlsson) Individuella rättigheter och ansvarsutkrävande i svensk och brittisk sjukvård Fallen olika, utfallen paradoxala, ej de förväntade utifrån teorin Förklaring: skilda synsätt på medborgarskap Problem: Fallens komplexitet; många variabler