170 likes | 448 Views
Jämförelse med en världsreligion. Beskriv religioners centrala tankegångar och riter. (KK 1 ). Gud. Judendom En gud – Jahve Gud skapar och upprätthåller världen Kristendom En gud – Gud Gud skapar och upprätthåller världen Treenigheten Islam En gud – Allah Skapare Råder över allt
E N D
Gud • Judendom • En gud – Jahve • Gud skapar och upprätthåller världen • Kristendom • En gud – Gud • Gud skapar och upprätthåller världen • Treenigheten • Islam • En gud – Allah • Skapare • Råder över allt • Rättvis • Hinduism • Brahman är gudomlig kraft • Brahman finns i gudar som t.ex. Brahma, Vishnu, Shiva, Krishna, Devi, Ganesha • Brahman finns i allt levande • Brahman i människan kallas atman • Buddhism • Buddhismen har inga gudar • Människan måste själv befria sig från lidandet i kretsloppet
Meningen med livet & människosyn • Hinduism • Målet är att slippa kretsloppet och nå moksha • Människan har fri vilja och kan påverka sin karma • Buddhism • Mål med livet är att komma ut ur kretsloppet och nå nirvana • Människan kan påverka sin karma genom sina handlingar • Judendom • Människan har fri vilja och ansvar • Tora visar vägen, tolkas och nytolkas • Kristendom • Människan har fri vilja och ansvar • Jesus visar vägen • Människan kan få förlåtelse • Islam • Människan kan skilja mellan gott och ont, tillåtet och otillåtet • Människan frestas • Förlåtelse finns • Vägen finns i Koranen
Livet och döden • Hinduism • Livet på jorden innebär lidande • Tror på återfödelse, själen vandrar vidare till en annan kropp efter döden • Man vill bli befriad från återfödelse (moksha) • Buddhism • Man ska leva sitt liv så att man lämnar god karma efter sig • Karman återföds i en ny kropp • Man vill bli befriad från återfödelse (nirvana) • Judendom • Alla människor kan välja att göra gott • Efter döden lever själen vidare • Kristendom • Människan föds med arvsynd, då är det för svårt att leva rätt • Frälsning och förlåtelse behövs • Döden är inte slutpunkten • Islam • Jordisk lycka • Domens dag Beroende på handlingar och tro kommer man till helvetet eller paradiset
Tankar om rätt & fel Viktiga regler • Hinduism • Man ska inte döda levande varelser • Man ska visa kärlek • Man ska studera de heliga skrifterna • Meditation och yoga kan hjälpa att nå moksha • Puja, böner och mantra • Buddhism • I vardagen ska man följa Buddhas fem levnadsregler:Inte döda, inte stjäla, inte ljuga, inte använda droger, inte missbruka sexualiteten • Gemenskapen mellan munkar, nunnor och människor i samhället (sanghan) • Judendom • 10 budorden • Bön och Tora-studier är viktiga • Sabbatsfirande • Omskärelse • Kosher • Kristendom • 10 budorden • Sakrament • Islam • Handlingar är viktiga Fem pelare1. Trosbekännelsen2. Bönen3. Fastan4. Allmän skatt5. Vallfärden
Judendom • Bönen • Övergångsriter:- Omskärelse och namngivning- Bar/BatMitsva- Bröllop- Begravning • Högtider:- JomKippur (försoningsdagen)- Pesach(judiska påsken)- Chanukka (ljusfesten)
Riter Hinduism • Puja • Övergångsriter:- Namngivning- Hårklippningsceremonin- Heliga-tråd-ceremonin- Bröllop- Kremering • Högtider:- Holi- Divali Buddhism • Offer till kloster • Övergångsriter varierar i olika kulturer • Högtider: - Buddhadagen- Sanghadagen Kristendom • Bönen • Övergångsriter:- Dop- Konfirmation- Bröllop- Begravning • Högtider:- Advent och jul- Påsk Islam • Bönen • Övergångsriter:- Namngivning och omskärelse- Att bli religiöst myndig- Bröllop- Begravning • Högtider:- Ramadan, Eid al-fitr- Eid-al adha
Påverkar dessa livsåskådningar eller religioner samhällen där de är dominanta? (KK 3)
Judendom/Israel • Lagar. • Landet Israel har sekulära (ej religiösa) lagar och domstolar. • Lagar för äktenskap och familj är religiöst grundade – rabbindomstolar. • Jämställdhet. • Kvinnans roll varierar. • Jämlikhet. • Israels medborgarskap är mer öppet för judar. • Ekonomi. • Man får inte arbeta eller röra pengar på sabbaten.
Kristendom/Sverige • Lagar. • Sverige har sekulära (ej religiösa) lagar och domstolar. • Kristen etik har påverkat lagarna men kristendom har väldigt lite inflytande på hur samhället ska styras. • Jämställdhet. • Katolicism, ortodoxi och protestantism förhåller sig på olika sätt till jämställdhetsfrågan. • Jämlikhet. • Alla är lika värda. • Ekonomi. • Kristendom påverkar inte ekonomin. • Utvecklingsbistånd till olika länder.
Islam/Iran • Lagar. • Sharia-lagar stöder sig på Koranen och är officiell lag i Iran. • I vissa muslimska länder är stat och religion helt åtskilda. • Jämställdhet. • I Koranen finns regler för giftermål (t.ex. en man kan ha 4 stycken hustrur). • Barnen följer pappas religion. • Mannen är familjens ”föreståndare”. • Jämlikhet. • Religiösa minoriteter i Iran diskrimineras. • Ekonomi. • Ramadan påverkar ekonomin. • Allmänna skatten är som socialbidrag i Sverige.
Hinduism/Indien • Lagar. • Indien är en sekulär stat och ingen får diskrimineras på grund av sin kast. • Lagar ska underlätta för de kastlösa. • Jämställdhet. • Ojämställdhet i traditioner (t.ex. hemgiften gör att döttrar blir mindre välkomna än söner). • Mannen är släktens försörjare. • Jämlikhet. • Konflikten mellan hinduer och muslimer gjorde att Indien splittrades i tre olika länder. • Kastlösa är mindre värda i samhället. • Ekonomi. • Den snabba ekonomiska utvecklingen i Indien är inte en resultat av hinduismen.
Buddhism/Sri Lanka • Lagar. • Religiösa grupper har rätt att följa sina egna religiösa regler. • Olika lagar tillämpas t.ex. vid skilsmässa. • Jämställdhet. • Heliga skrifter inom buddhismen tolkas olika och då varierar kvinnans ställning. • Jämlikhet. • Majoriteten (singaleser) har diskriminerat minoriteten (tamiler). Inbördeskrig. • Munkar engagerar sig mot orättvisor i samhället. • Ekonomi. • Munkar ska inte tjäna pengar eller ha ekonomisk verksamhet men resten av samhället påverkas inte så mycket av religionen.