Reformer i raketfart - kunskapslyft eller kraschlandning?

1. Reformer i raketfart - kunskapslyft eller kraschlandning? Idégruppen för kursplaneutveckling i matematik IKUM

2. Matematikdelegationen Det underlag delegationen har tagit del av visar att forsknings och utvecklingsresurser behövs för att permanent och långsiktigt följa upp, utvärdera och föreslå förändringar i svenska kursplaner i matematik. Det krävs höjd beredskap för förändringar initierade av politiker och professionella och för att få en helhetsbild av matematik som ämne för utbildning från förskola till högskola. Arbetet bör kopplas med förslag på utveckling av nationell utvärdering samt förslag till insatser för kompetensutveckling av lärare med anledning av kursplaneförändringar och utvärderingsutveckling. Att lyfta matematiken, SOU 2004:97

3. IKUMs medlemmar… Per Berggren, grundskolelärare Tullinge, Stockholm Christer Bergsten, universitetslektor, docent i matematikdidaktik, Linköpings univ. Gerd Brandell, universitetslektor em. i matematik, Lunds univ. Anette Jahnke, lektor Hvitfeldtska gymnasiet, projektledare vid NCM Thomas Lingefjärd, universitetslektor, docent i matematikdidaktik, Göteborgs univ. Leif Maerker, gymnasielärare, yrkesförberedande program, Bräckegymnasiet Lars Mouwitz, utredare vid Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) Peter Nyström, Inst. för beteendevetenskapliga mätningar, Umeå universitet Gunilla Olofsson, PRIM-gruppen, Lärarutbildningen vid Stockholm universitet Hans Thunberg, universitetslektor i matematik, Kungliga tekniska högskolan Ulla Öberg, folkskollärare, lärarutbildare, Malmö högskola

4. Vad vill IKUM ? Att verka för ett fortlöpande och samordnat utvecklingsarbete från förskola till högskola vad gäller kursplaner i matematik. Att sprida information och idéer till olika nätverk. Att inspirera och stödja forskning och utvecklingsarbete kring kursplanefrågor. Att verka för en proaktiv inställning hos alla berörda aktörer när det gäller kursplaneutveckling.

5. Nya tillträdesregler Vägar till högskolan för kunskap & kvalité Nytt gymnasium Nya tillträdesreglerna Arbetsgrupp tillsätts Nytt betygssystem grund - och gymnasieskola GY2007 GY2007 stoppas Gymnasieutredning tillsätts Bolognamodellen Införs vid högskolor Utredning om ny lärarutbildning Nationella prov Åk 3 Nya mål i Åk3 skall tas fram Skriftliga omdömen på grundskolan Ny läroplan 09? Enl artikel… Utredning klar om ny lärarutbildning Utredning tillsätts - ny skollag Förskolan ska få tydligare pedagogiska mål Skolverket lämnar över Mål i Åk 3 Skolverket får bakläxa Nya mål dec 07 Gymnasieutredning Därefter kursplaner.. Ny skollag Utredning tillsätts om målen & uppföljningssystemet i grundskolan. Utredning: Tydliga mål & kunskapskrav SOU 2007:28 Reformer i raketfart… 2006 2007 2009 2008 2010 Ny läroplan 09? Vad händer?

6. Nedslag… Thomas Lingefjärd: Förändringarna i Sverige i ett Europeiskt sammanhang. Hans Thunberg: De nya behörighetsreglerna och meritpoängen. Om kontinuiteten gymnasieskola - högskola. Leif Maerker: Yrkesprogrammens problematik Ulla Öberg: Grundskolans problem

7. Nedslag… Thomas Lingefjärd: Förändringarna i Sverige i ett Europeiskt sammanhang. Universitetslektor och docent i matematikdidaktik vid Göteborgs universitet. Projektansvarig för DQME II projektet i Sverige. Om vi tar en titt strax söderut så har vi Danmark med en sammanhållen grundskola och stor differentiering därefter. • Den danska grundskolan (Folkeskolen) består av ett förskoleår, en nioårig grundskola och ett frivilligt tionde skolår (cirka 45 % av eleverna går ett frivilligt tionde läsår). Icke obligatorisk examen kan avläggas efter 9 eller 10 årskurser. Varje ämne har sitt eget meritvärde och kan inte läggas samman med övriga ämnen till ett genomsnitt. • Gymnasiet är treårigt och teoretiskt, allmänbildande och studieförberedande. Det finns två linjer att välja på, en matematisk / naturvetenskaplig och en språklig. De har en gemensam kärna av basämnen, samt respektive linjes karaktärsämnen och ger allmän behörighet till vidareutbildning. • Höjere Forberedelseseksamen (HF) tar två år om man läser den i ett svep, man kan även läsa in utbildningen genom att studera ett ämne i taget. Ger allmän behörighet. Idag fungerar HF som ett alternativ till gymnasiet, men det finns fortfarande en del äldre studenter kvar. • Höjere Handelseksamen (HHX) är en 2-årig yrkesutbildning som bygger på en ettårig grundutbildning inom handel- och kontorsområdet. Den totala studietiden är alltså tre år. • Höjere Tekniskeksamen (HTX) är 2-årig och bygger på en ettårig grundutbildning inom teknik- och hantverks- området. Utbildningen ger allmän behörighet för vidare studier. • Erhversuddannelse • Yrkesprogrammen är en kombination av teori och praktik 2-3 år, beroende lite på vilken utbildning man valt. Utbildningen kvalificerar eleverna direkt till arbetsmarknaden. Vissa yrkesprogram ger allmän behörighet till vidare studier.

8. Nedslag… Thomas Lingefjärd: Förändringarna i Sverige i ett Europeiskt sammanhang. Om vi blickar längre söderut så har vi Tyskland och Polen med relativt stora skillnader där Tyskland har differentierad skolgång relativt tidigt i skolåldern. Grundskolan i Tyskland varar i 5 eller 6 år och följs av tre olika skolformer, kallade Hauptschule, Realschule eller Gymnasium. Gymnasiet I Tyskland varar därefter 8 eller 9 år. Eleverna differentieras tidigt. Polen har grundskola som startas vid sju års ålder och varar i sex år. Därefter går de polska eleverna en "mellanskola" (Gymnasium) som varar i 3 år. Dessa två utgör tillsamman en obligatorisk grundutbildning som alla barn i Polen går. Nästa skolnivå i Polen för elever som är 16 - 19 år gamla heter "liceum". Det finns allmänna liceum och yrkesliceum. Prestationer i gymnasium styr vilket liceum man kan välja.

9. Hans Thunberg • Lektor i matematik vid KTH • Programansvarig för Civilingenjör & Lärare samt Öppen Ingång • Arbetar med ”övergångsproblematiken” gymnasium – högskola. thunberg@math.kth.se www.math.kth.se/~thunberg

10. Övergången gymnasium - högskola • ”Försämrade förkunskaper” i matematik? • Reellt problem – försenade studier och avbrott • Strukturella förklaringar – ”systemfrågor” • Lpo/Lpf 94 : ”enhetskurser” • Högskolan sänker behörighetskraven utan anpassning av utbildningarna • stoffgapet och kulturklyftan • den ena handen vet inte vad den andra gör Nämnaren nr 2 2006 www.math.kth.se/~thunberg

11. Aktuella förändringar (högskolan) • GY 2010 – ökad differentiering. • Nya antagningsregler till högskolan 2008/2010 • Bolognaprocessen • Nya examina (kandidat – master mm) fr o m 2007 • ECTS-betyg (A – B – C – D – E – Fx – F) • Ny lärarutbildning

12. Nya antagningsregler till högskolan • 25:4 försvinner fr o m 2008 • Svårare komma in efter kompletteringar • Högskolan kan bestämma urval till 1/3 av platserna fr om 2008 • Meritkurser: Språk, matematik och områdeskurser. Max + 2.5p . • Nya behörighetsregler http://www.hsv.se Sök på t ex områdesbehörigheter

13. Nya Behörighetsregler o Meritkurser • 17 Områdesbehörigheter(T ex Omr. Beh. 9 (civ ing): • Behörighetskurser:Fysik BKemi AMatematik E • Meritkurser:Biologi A 0.5 pBiologi breddning 0.25 pCAD A 0.25 p….Virtuella miljöer 0.5 p (totalt 17 st) • Grundläggande behörighet • Slutbetyg från program • G i minst 2250 p (av 2500p) • G i kärnämnen Sv, Eng och Ma • Meritkurser för alla • Ma nivå över särskild behörighet • Moderna språk Totalt kan 2.5 meritpoäng får adderas till jämförelsetalet

14. Möjligheter + Ökad differentiering ger större utrymme för studieförberedande matematik i grundskola och gymnasium? + Områdesbehörigheter ”återställer” behörighetskrav i matematik? (t ex till Ma E till civ ing) + Meritpoäng i matematik stimulerar till mer matematik (för den som ej skall gå matematikintensiv utbildning) ?

15. Motsägelser och konflikter • Gymnasieutredningen: ökad differentiering med goda möjligheter att byta spårmen komplettering ”bestraffas” i nytt urval till högskolan, och KOMVUX minskas. • Områdesbehörigheter från och med 2010 måste göras om från och med 2013 på grund av GY2010 • Ma diskret och Ma breddning ger ej meritpoäng till matematikintensiva utbildningar sämre förkunskaper i matematik • ECTS-betyg – en skenreform? (Som används som modell för nytt betygsystem i grund- och gymnasieskola!) • Symbolhanterande räknare på Nationella prov – en vidgad kulturklyfta.

16. SVERIGEBLADET KRIS

17. Har eleverna idag sämre förutsättningar än tidigare att ta till sig undervisningen i matematik? Är lärarna sämre? Är innehållet felaktigt? Är arbetsformerna felaktiga? Är kraven de rätta?

18. En tillbakablick Eleverna hade yrkesräkning med sina yrkeslärare. Yrkeslärarna hade ofta bara sin egen folkskolas utbildning i matematik i ryggen. Men de visste hur det matematiska verktyget användes. Yrkestraditionen ”Gör som mäster” Fungerade då men det behövdes något nytt.

19. Med kärnämnesreformen ville man bl.a. få bort den stora åtskillnaden mellan teoretiska (studieförberedande) och yrkesinriktade utbildningar. Ville ge eleverna en mer utvecklingsbar matematik efter krav från bl.a. branschen. Det pratades om det livslånga lärandet.

20. Yrkesräkningen togs bort. Ämnet innehåll och undervisningens form ändrades Kurserna, Np och betygskriterierna blev gemensamma för alla program Elever från skilda program schemalades ibland tillsammans i matematik Alla skall kunna läsa vidare på högskolan!!!!!

21. ….i yrkesämnena, även de delar som var teoretiska, kände de sig för det mesta motiverade. kärnämnena sade de sig, lite förvånat, känna igen det mesta. Innehållet, arbetsformerna och……ledan.” (Hill 1999) Elevintervjuer visar att elevernas intresse och lust för skolarbetet är större i karaktärsämnen än i kärnämnen. De berättar att det känns mer meningsfullt i de kurserna och att de därmed inte är lika motiverade i kärnämneskurserna. (Skolverket 2006)

22. Hur kunde det bli så här tokigt ? • Lärare med erfarenhet från att undervisa de studieförberedande programmen fick i uppdrag att genomföra undervisningen. • Ingen hade funderat över hur den matematik såg ut som var verktyg för olika yrken och för en medborgarkunskap. • Två olika kunskapssyner skall samverka.

24. SAMVERKAN • Utvecklingsbar kunskap. • Matematik är invävd i annan kunskap. • En yrkeman/kvinna får ofta lösa problem på plats.

25. Erfarenheter från forskning och utvecklingsarbeten Ett ökande antal människor använder matematik i sitt arbete och användningen blir allt mer sofistikerad. Matematik blir ett allt viktigare verktyg inom de flest yrken på alla nivåer. Arbetare är ofta inte medvetna om den matematik som finns i deras arbetsuppgifter. Det är ett konglomerat av kunskaper som matematiken är invävd i. De märker den ofta inte förrän de inte kan utföra en uppgift på grund av en avsaknad av kunskap.

26. De flesta arbetare använder en matematik i sin yrkesutövning som skiljer sig radikalt från den matematik som finns i skolan, en matematik framvuxen från yrkeskunskap, erfarenhet och arbetets speciella krav. Det är svårt att identifiera den matematiska kunskapens roll yrkesutövningen lika väl som det är svårt att beskriva den matematik som används på en arbetsplats utifrån den matematiska terminologi vi har i skolan idag.

27. Om ämnena samverkar ökar elevernas kunskaper (jämfört med traditionell undervisning) inom båda ämnena. Inom många yrken har man skapat en egen ”matematik”, framvuxen ur erfarenheter och yrkeskunskap. Räknetekniker som är snabba och effektiva. Det är uppenbart att det ur denna kunskap är möjligt att skapa en mer generell matematisk kompetens.

28. Ett exempel Egyptisk triangel 3, 4 och 5