Äldres och de äldstas kost och näringstillstånd

1. Äldres och de äldstas kost och näringstillstånd

2. Denna presentation redovisar forskningsresultat som insamlats som under två olika projekt som tidigare SYH nu Yrkeshögskolan Novia deltagit i under 2004-2007 i samarbete med kommuner och högskolor. • Projekten har varit finansierade delvis av de deltagande kommunerna, Österbottens förbund, länsstyrelsen i Västra Finland län och EU.

3. De äldstas nutritionsstatus har kartlagts inom GERDA, Gerontologisk Databas och Resurscentrum 2004-2007 • fortsätter 2009-2011 under namnet Gerda Botnia • I samarbetsprojektet deltar universitet och högskolor på båda sidorna om Kvarken. • Projektet är finansierat av EU programmen Interreg IIIA och IVA; Kvarken Mittskandia(2004-2007) och Botnia Atlantica (2009-2011) • Data är insamlat i Vasa och Korsholm

4. Data om de yngre äldres kost och matvanor har utretts inom projektet ”För Eget Hem- Hälsofrämjande och förebyggande hembesök” i samarbete med tretton kommuner i Österbotten. Kronoby, Larsmo, Pedersöre, Nykarleby, Oravais, Vörå-Maxmo, Korsholm, Malax, Korsnäs, Närpes, Kristinestad och Kaskö

5. Äldres näringstillstånd • Föda, vätskebalans och nutritionsstatus är en viktig del av de äldres välbefinnande, hälsa och livskvalitet • Om friska äldre får i sig en för liten mängd energi och näringsämnen förlorar de både fett och muskelvävnad • Män och kvinnor åldras olika och männen har bl.a mindre kropssfett än kvinnor vilket gör att de fortare förlorar muskelvävnad • Sjukdomar och mediciner påverkar snabbt de äldres näringstillstånd

6. Likaså det faktum att de äldre ej själva kan hantera sin måltidssituation • Risk för undernäring är 5-8% hos äldre över 65 år men ökar märkbart efter 80 års ålder • Vissa sjukdomar som drabbar ämnesomsätningen gör att även personer med övervikt kan förlora stora mängder muskelvävnad • D.v.s. även en överviktig äldre person kan vara undernärd.

7. Många sjukdomar och många mediciner hos en person ökar risken för undernäring påtagligt Viktigt att medveten om detta för att i tid kunna förebygga och åtgärda undernäring hos äldre i tid Undernäring leder till den äldre blir skröplig, förlorar den normala motståndkraften, nya sjukdomar uppkommer och befintliga sjukdomars förlopp blir snabbare Forskning visar att 32-50% av äldre på sjukhus kan vara undernärda och 28-85% av de äldre som vårdas inom långvården

8. Instrument som använts: BMI och MNA BMI • BMI= Body Mass Index mäter förhållandet mellan längd och vikt. • BMI = Vikt/ längd² • undervikt vid BMI <18,5 • normalvikt vid BMI mellan 18,5-24,9 • övervikt vid BMI mellan 25,0-29,9 och • fettma vid BMI >30,0 • Ej ett bra instrument på äldre pga av att äldrs kropsssammansättning är annorlunda än medelålders

9. MNA • MNA= mini nutritional assessment • Kartlägger även en del av kostvanorna • Ett bra sätt att hitta de äldre som har risk för undernäring • MNA graderas enligt poäng: • <17 poäng betyder undernäring • 17-23,5 poäng betyder risk för undernäring • >24 betyder normalt nutritionstillstånd (välnutrinerad) • Bra instrument för att kunna mäta äldres näringstillstånd på ett objektivt sätt

10. MNA-manual I referenspärmarna finns en mycket bra instruktion till MNA-skalan. Här följer instruktioner bestående av en jämkning mellan den officiella instruktionen samt hur man gått tillväga i Umeå, för att göra lika och möjliggöra en jämförelse. T.ex. skiljer överarmsomfånget tyvärr. Fråga nr: C. Rörlighet– att man går ut räknas att man tar sig utanför sitt hem, vilket kan vara utanför sitt rum på servicehuset. Man behöver alltså ej kunna gå utomhus. F. BMI finns redan J. Måltider – för att måltiden ska räknas som hel frukost, se bilagor i referenspärmen (t.ex. ej endast en kopp välling, men tillsammans med smörgås blir det en hel frukost). Lunch och middag ska vara hela portioner, ej halv matleverans. Till lunch kan även ytterligare en frukost räknas som hel måltid (t.ex. välling och macka till frukost och gröt och macka till lunch).

11. L. Frukt och grönsaker – hit räknas två frukter eller två portioner grönsaker (eller en av varje). Med frukt räknas hel färsk, konserverad, torkad frukt, bär, frukt och bärkräm och nyponsoppa men inte saftsopa och saftkräm. • M. Vätska – med ett glas räknas 2 dl. Även kaffe, te, öl och vin räknas som vätska. • O & P. Subjektiva mätningar – om personen ej svarar (eller om man ej träffat personen) väljs alternativ ”vet ej”. OBS!! Markera om personen svarat själv eller inte! Det är stor skillnad på vet ej och inte svar… • Q. Överarmsomfånget mäts helst liggande med armen vilande på magen med 90 graders flexion. Mätning av den ’tjockaste’ delen av armen, mitt över biceps. • R. Vadomkrets mäts helst liggande med benet höft och knä uppböjda (se teckning). Mätning av den ’tjockaste’ delen av vaden.

13. Redovisning av resultat Gerda- Gerontologisk Databas och resurscentrum : • Deltagare 240 personer över 85 år • 177 kvinnor och 63 män i Vasa och Korsholm • Boende både på anstalt (47%) och hemma (53%) • Ca två tredjedelar var ensamboende och en tredjedel bodde med någon .

14. Gerda- Gerontologisk Databas och resurscentrum

15. Österbottniska äldres nutritionsstatus

18. Det konstaterades också att det ej finns något direkt samband mellan MNA och BMI hos de äldsta äldre. • Även personer med högt BMI (övervikt) kunde ha störning i näringstillstånd.

19. De yngre äldres kostvanor • De äldre i projektet För Eget Hem- hälsofrämjande och förebyggande hembesök • bestod av slumpmässigt utvalda äldre födda 1927–1930 i de deltagande 13 österbottniska kommunerna (N=432) • 56% var kvinnor och 44% män • Alla var hemmaboende • Ensamboendes andel var 42%

20. Hjälp med mathushållningen • 36% sade sig vara delvis beroende av hjälp vid matlagning • 32% meddelade att de får hjälp med matlagning varje dag • 3% fick hjälp 2-3 gånger i veckan • 47% fick ingen hjälp med matlagning

21. 40 % ansåg sig vara delvis beroende av hjälpmed matuppköp • 21% fick hjälp med uppköp gång i veckan , • 11% fick hjälp 2-3 gånger i veckan • 41% fick ingen hjälp med uppköp • De flesta fick hjälp av sina anhöriga • Hur många som hade matservice blev inte kartlagt.

22. Enligt finska näringsrekommendationer från 2005 borde man äta fem måltider om dagen och dricka minst en liter vätska per dygn • De äldre tillfrågades vilka måltider de äter om dagen • i rapporten har lunch och middag tolkats som dygnets huvudmåltider

23. Vilka måltider de äldre äter Kvinnor (n=242) Män (n= 190) Äter lunch 76% (184) 75% (143) Äter lunch 97% (237) 98% (186) och frukost Äter lunch 76% (184) 71% (134) och mellanmål Äter lunch 71% (172) 71% (134) och middag Äter lunch 73% (177) 77%(146) och kvällsmat

26. Bmi<18 underviktBMI 18,5-24,9normalviktBMI 25-29,9 överviktBMI >30 fettma

27. Slutligen • Viktigt att vara medveten om de problem som finns • Vissa saker kan åtgärdas med enkla metoder • Kräver multiprofessionellt samarbete • Husmödrarna och föreståndarna för köket har en stor roll • Äldre äter enligt egen utsago mångsidigt och flera måltider om dagen men..

28. Framtidens utmaningar • Hur kan man utveckla måltiderna och rutinerna på äldreboenden/långvårdsavdelningar ? • Hur kan man utveckla måltidsservice för hemmaboende? • De äldre och äldsta hemmaboendes antal ökar i framtiden. • Många är ensamboende och socialt isolerade • Många kommer att finnas i riskzonen för att utveckla undernäring I framtiden

29. På anstalterna serveras de äldre under dagen många måltider på kort tid Nattfastan däremot blir alltför lång Enegiintaget blir ofta otillräckligt efter 70-år och sjunker drastiskt till 80 år (Haveman-Nies m.fl . 2003. Dietary quality, lifestyle factors and healthy ageing in Europe: the SENECA study. Age and Ageing 2003; 32: 427–434) Medelåldern på äldreboenden är ofta > 80 år, och de är ofta multisjuka och polymedicinerade. Hur garantera tillräckligt energiintag hemma och på anstalt

30. Tankar om måltidssituationen • Måltiden är ej bara föda • Social samvaro befrämjar en god nutrition • Låta äldre samlas och göra mat och äta tillsammans • Äta tillsammans med de äldre • Matrådgivning samtidigt som man lagar mat tillsammans med de äldre kan förebygga störning i nutritionsstatus • Värna om långsamhetens kultur vid måltidssituationen • Fråga de äldre vad de vill äta • Låta de äldre själva delta också i planering av matlistan