350 likes | 611 Views
Implementering av frågeformulär om levnadsvanor. Sven Wåhlin Projektledare, Riskbruksprojektet. Levnadsvanor – en naturlig del av Hälso- och sjukvården. Patientformulär – en linje för folkhälsoarbete. En levnadsvana: AUDIT Flera levnadsvanor: 1)Kost, 2)Fysisk Aktivitet, 3)Tobak,
E N D
Implementering av frågeformulär om levnadsvanor Sven Wåhlin Projektledare, Riskbruksprojektet
Patientformulär – en linje för folkhälsoarbete • En levnadsvana: AUDIT • Flera levnadsvanor: 1)Kost, 2)Fysisk Aktivitet, 3)Tobak, 4)Alkohol 5)………
Fördelar med levnadsvaneformulär • Patienten får lättare ta upp levnadsvanor - det är legitimt ämne - man kan hänvisa till formuläret • Vårdspersonal får lättare ta upp levnadsvanor • Vårdcentralen får positiv profil - man är framåt; har hälsoprofil - man bryr sig om hela patienten inte bara sjukdom
Nackdelar/risker med levnadsvaneformulär • Patienten pressas utlämna personliga uppgifter • ”Förbättrar” svaren, sedan låst vid detta • Tar tid från andra uppgifter • Pat känner sig utpekad: Varför jag? • Kan ge intryck av att man lägger sig i folks liv, istället för att vara tillgänglig för sjuka
Förändringsprocess fritt efter Proschaska och Di Clemente Återfall Stabilt nytt beteende • ”Äsch!” • Ej beredd • Omedveten • Motstånd (söndertjatad) • Vill men kan ej ”Oj!” Ambivalens övervägande Handling ”Hjälp!” Beslut
”Patientfokuserad vård – en utmaning inför framtiden” ”Patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet inför den enskilda individens specifika behov, förväntningar och värderingar. Dessa överväganden ska vägas in i både de kliniska besluten och den information som ges till patienten.” Socialstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsrapport 2009
Samtalet – vårt främsta verktyg! Kan formulär bli ett stöd för samtalet??
Hur administrera formulären? • Skicka hem inför besök • Dela ut i reception • Ställ i väntrummet • Vårdgivaren har en bunt på bordet • Vid vissa diagnoser/till alla/vissa perioder
Viktigt hur det presenteras för patienten! • Erbjudande • Mervärde • Ändamålsenligt, viktigt (även personalen måste uppleva detta)
Hur använda formuläret i konsultationen? • När? -direkt -senare • Hur? -patientcentrerat -anknyta till besöksorsak -medvetandegöra -inleda behandling (MI)
Journalföra levnadsvanor?1. Vad kan journalföras? • Att formuläret använts • Alla uppgifter i formuläret • Att levnadsvanor diskuterats
Journalföra levnadsvanor?2. Patientjournalens syfte: • Vårdgivarens arbetsinstrument • Kontrollinstrument • Kvalitetsinstrument • Verksamhetsuppföljning/utveckling • Ekonomiskt styrinstrument
Journalföra levnadsvanor?Patientjournalens syfte: • Vårdgivarens arbetsinstrument • Kontrollinstrument • Kvalitetsinstrument • Verksamhetsuppföljning/utveckling • Ekonomiskt styrinstrument
Journalföra levnadsvanor?Underlättas arbetet? • Ja -vid levnadsvanebehandling (dietist, rökavvänjning etc) • Nej -uppgifterna färskvara -omfattande journal svåröverskådlig
Journalföra levnadsvanor?Patientjournalens syfte: • Vårdgivarens arbetsinstrument • Kontrollinstrument • Kvalitetsinstrument • Verksamhetsuppföljning/utveckling • Ekonomiskt styrinstrument
Journalföra levnadsvanor?Får vi bättre kvalitet? • Utdata för uppföljning och jämförelse • Stämmer inte med befolkningsenkäter • AUDIT-3 frågan svår
Journalföra levnadsvanor?Patientjournalens syfte: • Vårdgivarens arbetsinstrument • Kontrollinstrument • Kvalitetsinstrument • Verksamhetsuppföljning/utveckling • Ekonomiskt styrinstrument
Journalföra levnadsvanor?Är ekonomisk styrning bra? • Ekonomisk stimulans för sökbara journalförda uppgifter (vad ska registreras?) - målrelaterad ersättning • Gör det för pengarnas skull eller för medicinsk ändamålsenlighet? • Styr innehållet i vården • Lyfter livsstilsfrågor in i centrala styrdokument och budgetarbetet
Etiska aspekter och risker 1 (3) • Levnadsvanor är integritetskänsligt • Känsliga uppgifter journalförda ”i onödan” • Uppgifter utlämnas rutinmässigt • Patientens agenda ska gälla • Prioriteringsdilemma, många krav:
Allt det där “andra” i patientbesöket C-Reative Protein Bone density and osteoporosis Hormone replacement Erectile dysfunction Hypertension Physical activity Early ultrasound Domestic violence? Abuse? Pre-hypertensive? Cancer mammae Obesity Depression Anxiety Bipolar disorders Colo-Rectal cancer Blood lipids BMI and Waist-Hip Ratio Alcohol Fibrinogen Vision, glaucoma and hearing Smoking Pap-smear Diabetes Chronic obstructive lung disease MMI Dementia Alzheimer Homocystein Regular meals? Cardiovascular risk profile Immunisations/ Influensa Pneumonia Stenosis of the Carotid arteries STD prevention Chlamydia Abdominal aorta aneurysm
Etiska aspekter och risker 2 (3) • Verksamhet styrs för mycket av ekonomiska hänsyn, ej av medicinsk • Felaktigt fokus på levnadsvanor • Preventiv medicin har andra fundamenta än kurativ medicin • Risk uppfattas som hälsopolis
Etiska aspekter och risker 3 (3)– om inget görs (exempel: alkohol) • Alkohol orsakar 10 % av all död/sjuklighet i Europa • Alkohol orsakar 3-5000 dödsfall/år i Sverige • Alkohol orsakar mer död och sjuklighet (DALY) än diabetes och astma tillsammans
Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad hälsa och för tidig död DALYs (000’s) alkohol diabetes astma Källa:World Health Organization (2002) The World Health Report 2002. Reducing risks, promoting healthy life. Geneva; World Health Organization. *Funktionsjusterat levnadsårn(DALY –Disability Adjusted Life Year) mäter förlust av livslängd och funktionsnedsättning.
”Patientfokuserad vård – en utmaning inför framtiden” ”Patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet inför den enskilda individens specifika behov, förväntningar och värderingar. Dessa överväganden ska vägas in i både de kliniska besluten och den information som ges till patienten.” Socialstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsrapport 2009
Kriterier för framgångsrik implementation • Relevans • Relativa fördelar • Överensstämmelse med värderingar och normer • Lättanvänt • Testbarhet – pröva i liten skala • Synliga resultat – feed back • Anpassningsbarhet till olika förutsättningar • Generaliserbar/överförbar kunskap Karin Guldbrandsson. Från Nyhet till Vardagsnytta – om implementeringens svåra konst. FHI 2007